Björn Rudström
Foto: TT

Pacwire har med sina 26 anställda inga extraresurser för ytterligare administration, konstaterar Björn Rudström. "Att till exempel jag som har två kvinnor anställda ska göra en lönekartläggning varje år är ju fånigt. På ett större företag kan jag förstå behovet men här blir det riktigt tramsigt. För mindre företag är det ökade regelkrånglet mycket påfrestande", säger han.

NYHET Publicerad

En våg av ökat regelkrångel

REGELKRÅNGEL Regelkrånglet fortsätter att öka trots regeringens löften om att det ska minska. Det gör att företagen tvingas lägga ännu mer resurser på administration i stället för tillväxt och stärkt konkurrenskraft. ”Självklart ska vi hålla oss till lagar och regler men det handlar ofta om sådana petitesser”, säger Björn Rudström, vd på Pacwire.

mikael damberg.jpg

"Vi vill bedriva en aktiv näringspolitik i bred bemärkelse. Inom det arbetet är det prioriterat att skapa enkla förutsättningar för att starta och driva företag", säger näringsminister Mikael Damberg.

Foto: TT

Björn Rudström, vd på företaget Pacwire, konstaterar att regelkrånglet helt klart har ökat på senare tid.

– Det är nästan omöjligt att hänga med i regelfloran. Det bara läggs på hela tiden. Dessutom är det regler som inte har med produktion eller effektivitet att göra, men som ändå tar oerhört mycket tid och energi.

Främst handlar det om att mycket av ansvaret har lyfts över till företagen, förklarar Björn Rudström. I stället för att myndigheter informerar och påtalar fel och brister, är det nu hans skyldighet att ta reda på när regler ändras eller när nya tillkommer.

Förut kunde företaget resonera mer med myndigheterna om vad som behövde göras.

– Det var ett samarbete där inspektörerna gav oss information om nya lagar och regler som vi skulle följa. I dag är de mer som poliser som kommer för att dela ut straff, säger Björn Rudström.

Att läsa och engagera sig i alla nya och ändrade föreskrifter är en heltidssysselsättning med tanke på att de blivit så många fler, påpekar han. I stället hyr Pacwire in konsulter som informerar om vad som behöver göras för att undvika sanktionsavgifter vid nästa inspektion.

Frånsett juni och juli kan det komma något slags inspektör varje månad. Björn Rudström upplever att alla i princip gör samma inventering men med olika synsätt, och de ger honom mängder av listor på vad som ska åtgärdas och följas upp.

– Den totala belastningen har ökat och gör det svårt att hinna med. Det är så många signaler vi måste följa. Självklart ska vi hålla oss till lagar och regler men det handlar ofta om sådana petitesser.

Dessutom har alla inspektörer sina egna åsikter om vad som är fel, konstaterar Björn Rudström.

– Det är väldigt mycket upp till myndighetsutövarna – och de är hur många som helst!

Andrea Femrell, vd Näringslivets regelnämnd, NNR, bekräftar att företagarna upplever att regelverket har blivit krångligare de senaste två åren.

– Det har tillkommit regler som ökar krånglet och regelbördan för företagen men det har ännu inte genomförts några märkbara förenklingar eller förbättringar på något på håll, säger han.

Tre av tio företagare upplever att regelverken har blivit krångligare än för ett år sedan, vilket är dubbelt så många som året innan. Det visar en undersökning som Skop gjort på uppdrag av NNR och som presenterades våren 2016.

Att minska regelbördan handlar om att stärka tillväxt och konkurrenskraft.

– I stället för att lägga tid och resurser på krångliga regler och administration kan företagen lägga det på sin kärnverksamhet och att anställa fler, säger Andrea Femrell.

Trots att regeringen har sagt att regelförbättring är prioriterat och att kostnaderna till följd av regler ska minska har ännu inget hänt, enligt Andrea Femrell.

– Näringslivet har via NNR samlat ihop och lämnat över en lista till regeringen med drygt 30 prioriterade regelförbättringsförslag.

Regeringen har hittills inte gjort någonting för att lätta på regelbördan utan i stället tillkommer en mängd förslag och regler som medför högre kostnader och mer krångel för företagen, konstaterar Andrea Femrell.

– Den nuvarande regeringen har lovat runt men hållit tunt när det gäller regelförbättringar. Företagarna är frustrerade och undrar varför det inte händer något. ”Vad gör regeringen?” är den stora frågan.

Som svar på hur det kommer sig att en lång rad förslag från den nuvarande regeringen ökar krånglet, svarar närings- och innovationsminister Mikael Damberg att det handlar om en ”ständig avvägning som behöver göras”.

– Många regler som omger företagandet utgör viktiga spelregler på marknaden och har ett annat värde, exempelvis kopplat till jämställdhet eller miljö, än att hålla kostnaderna nere för företagen, säger han.

Vad gör du för att minska administration och regelkrångel för företag?

– Vi vill bedriva en aktiv näringspolitik i bred bemärkelse. Inom det arbetet är det prioriterat att skapa enkla förutsättningar för att starta och driva företag.

Det Mikael Damberg prioriterar högst är digitaliseringen, där han ser en stor potential att förenkla, och i vissa fall automatisera, kontakten mellan företag och myndigheter.

– I en nära framtid ser jag framför mig att våra myndigheter på ett enhetligt sätt kan kommunicera hur det enskilda företagets regeluppsättning ser ut, och att företagens uppgiftslämnande har effektiviserats avsevärt.

Regeringen har gett Bolagsverket i uppdrag att införa en digital tjänst för inlämning av årsredovisningar. Elektroniska årsredovisningar skapar bättre möjligheter för att uppgifterna kan återanvändas av flera myndigheter vilket kan minska företagens administration, enligt Mikael Damberg.

– Sedan är det viktigt att konsekvensutredningarnas kvalitet förbättras för att beslutsfattarna ska ha tillgång till ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Det leder i förlängningen till mer ändamålsenliga regler.

Här är hela listan

På senare år har regelkrånglet ökat, inte minst på grund av flera nya regeringsförslag. Här är ett axplock av förslag och genomförda förändringar som ökar regelbördan.

  • En djungel av jobbstöd
    Mängder av olika åtgärder för att få in fler på arbetsmarknaden gör det svårt för arbetsgivare att hålla reda på vad som finns och när det passar. Dessutom krånglar de ständiga regeländringarna av arbetsgivaravgifterna till det.
  • Fler svenska företag ska rapportera om hållbarhet
    Från och med 2017 införs regler om att svenska företag ska upprätta en årlig hållbarhetsrapport. De nya reglerna uppskattas omfatta omkring 2 000 företag. Om man i stället lagt sig på EU-direktivets nivå hade runt 100 företag omfattats.
  • Årliga lönekartläggningar är tillbaka
    Från och med 1 januari 2017 återinförs årliga lönekartläggningar, vilket leder till ökad administration för företagen. Dessutom ändras kravet på skriftlig dokumentation vid lönekartläggningen till att omfatta arbetsgivare med minst tio anställda. I dag går gränsen vid 25 anställda.
  • Månadsrapportering per anställd
    I höstbudgeten lade regeringen fram ett förslag om att arbetsgivare ska rapportera in varje anställds lön och skatt varje månad i stället för årsvis som dagens regler säger. Det ökar administrationen och arbetsbelastningen.
  • Reepalus krångliga vinsttak
    Regeringens utredare Ilmar Reepalu har presenterat sin utredning om vinstbegränsning i företag verksamma inom välfärdssektorn. Metoden han har valt att beräkna godkänt vinstuttaget på är oerhört komplicerad.
  • Förslag på nya 3:12-regler
    De gamla reglerna är krångliga. Regeringens nya förslag kommer inte att göra det enklare med ökad administration som följd.
  • Komplicerad kemikalieskatt
    Den nya kemikalieskatten innebär omfattande administration för att säkerställa att produkter inte innehåller ämnen på listan och för att få skatteavdrag.
  • Fler svenska företag ska göra energikartläggning
    Sverige har valt en definition som gör det komplicerat för företag att avgöra om de omfattas av nya krav på att kartlägga energianvändningen. Dessutom omfattas fler företag än vad EU-direktivet säger eftersom företagets storlek räknas på global nivå. Därmed kan även små och medelstora företag som har ett stort moderbolag i ett annat land omfattas.
  • Ännu mer krångel vid upphandlingar
    Från årsskiftet gäller nya regler för offentlig upphandling. Där ställs krav på myndigheten att kontrollera att anbudsgivare inte har gjort sig skyldig till något brott. Utdrag ur belastningsregistret måste begäras i varje enskild upphandling för alla personer som företräder ett vinnande företag. Följden är att vd, styrelseledamöter, särskilda firmatecknare och revisorer måste begära ut utdrag från polisen.
  • Utvidgat skydd mot diskriminering
    I diskrimineringslagen omfattas i dag inte företag med färre än tio anställda av förbudet om bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Nu föreslås att det undantaget slopas.
  • Tydligare redovisningsregler
    Regeringens förslag till ändringar i årsredovisningslagen kommer att påverka fler företag än nödvändigt. Kravet på att upprätta rapport om betalningar till myndigheter omfattar nu ytterligare fler än 5 000 företag än vad som föreslogs i tidigare utredning och vad som krävs i det ursprungliga EU-direktivet. Det är i definitionen av vad som menas med ”större företag” som regeringen går längre än vad EU-direktivet kräver.
  • Klent försök att minska momsadministration
    För att minska den administrativa bördan för mindre företag vill regeringen att företag med en årlig omsättning under 30 000 kronor momsbefrias. Det är ett steg i rätt riktning men det är fortfarande betydligt lägre än omsättningsgränsen som EU satt för medlemsländerna på motsvarande 100 000 kronor. Dessutom har EU-kommissionen föreslagit att tröskelvärdet i direktivet ska höjas till 100 000 euro, det vill säga runt en miljon kronor.
  • Elskatt för industri
    Fram till årsskiftet var det elbolagen som såg till att industriföretagare som är berättigade till lägre elskatt fick ett lägre pris. Nu slopas det. Tillverkningsföretagen tvingas i stället själva ansöka om återbetalning från Skatteverket.
  • Nya rutiner för assistansersättning
    När Försäkringskassan ändrade sina rutiner så att assistansersättning betalas ut i efterskott istället för i förskott innebar skiftet stora problem för företagen i branschen. Dessutom var företagen tvungen att dokumentera på papper eftersom myndigheten inte har möjlighet att ta emot den digitalt.
  • Bussbolag administrerar id-kontroller
    Den nya lagen om id-kontroller på tåg, färjor och bussar som kör över gränsen till Sverige infördes den 4 januari i år. Lagen klubbades igenom på rekordtid och många remissinstanser var kritiska. Transportföretagen ska nu, utan extra resurser eller stöd, kontrollera att samtliga passagerare har giltiga id-handlingar.

Här gick regeringen på en nit

  • Ny finansskatt blir inte av
    Finansskatten skulle ha slagit mot långt många fler företag än bara de i banksektorn och det riskerar i stället att leda till väldigt mycket mer regelkrångel och administration för företag runt om i Sverige.
  • Kilometerskatt på lastbilar på is
    Regeringen villr införa en vägslitageavgift för tung trafik. Tanken var att varje sträcka skulle deklareras – som en komplett körjournal – vilket skulle öka krånglet.
  • Sjukskatten stoppad
    Regeringen ville införa en ny sjukskatt som gick ut på att företag skulle betala 25 procent av sjuklönekostnaderna för medarbetare som var borta mer än 90 dagar. Men efter kraftfulla protester bland annat från företagen slopades skatten.
  • Inga krav på kollektivavtal
    Regeringen drev på för nya krav på kollektivavtal i upphandlingar, men tvingades backa efter kritik mot bland annat ökat krångel.
  • Ingen kvotering till styrelser
    Regeringen vill införa kvotering till styrelser, men lyckades inte få en majoritet i riksdagen.

Det finns tre ljusglimtar

  • Bättre matchning på arbetsmarknaden
    Näringsminister Mikael Damberg har visat intresse för en ny form av matchningsanställning.
    Modellen bygger på att till exempel bemanningsföretag ska kunna ta ett helhetsgrepp och anställa personer med subventionerade anställningsstöd. På så sätt kan arbetsgivaren prova personalen utan att ansvara för bland annat administration. Arbetet är inte detaljstyrt, utan fokus ligger på resultat.
  • Försäkringskassan förbättrar servicen till företag
    Försäkringskassans kundcenter för arbetsgivare, myndigheter och sjukvård har öppnat även för företagare. Det innebär att den som har ett eget företag lättare ska få svar på frågor om sitt eget försäkringsskydd vid exempelvis sjukdom och föräldraledighet.
  • Digitalisering
    Regeringen har bland annat gett Bolagsverket i uppdrag att införa en digital tjänst för inlämning av årsredovisningar.
comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Medarbetarna stal företagshemligheter – nu har de fällts i tre domstolar

STÖLD Tre medarbetare sa upp sig och startade eget i samma bransch och efter att ha stulit hela kundregistret. Det bestraffades med rekordhöga böter i Hovrätten. Nu har även AD fastställt skuld och höga böter.
NYHET Publicerad:

Starkt uppåt för nyföretagandet

BAROMETER Nästan 69 000 nya företag registrerades i Sverige förra året. Det är knappt 4200 företag fler än år 2015, vilket innebär att nyföretagandet ökade med 6,4 procent. Göteborg, Trosa och Ekerö tog sig in på listan över de tio kommuner där det startas flest nya företag per invånare.
NYHET Publicerad:

Träffsäker värvning - tack vare video

I PRAKTIKEN Ica-handlaren Pernilla Eskils har halverat sin anställningsprocess med hjälp av videorekrytering. Social kompetens står högst upp på önskelistan. "Jag provade och är fast. I dag kan jag inte klara mig utan det här verktyget för att hitta rätt personer till butiken”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Striden om personaloptionerna

SKATTEREGLER Personaloptioner är ofta en nyckelfaktor för små tillväxtföretag som vill rekrytera topptalanger. I slutet av förra året lade regeringen fram ett förslag på nya skattelättnader för den här typen av incitamentsprogram. Men förslaget väckte ett ramaskri i startupvärlden. Företag som Spotify och Klarna sågar förslaget eftersom så få bolag omfattas av de nya reglerna.
NYHET Publicerad:

Inspiration för alla blivande exportörer

EXPORT Inspiration är nyckeln för framför allt de medelstora svenska företagen som har modet att satsa på export. Det framgår av boken ”Miljardvallen”.
NYHET Publicerad:

Orimliga kontroller vid upphandling

UPPHANDLING Färre anbud, mer pappersarbete och integritetskränkande. Krav på utdrag ur belastningsregistret vid offentlig upphandling får flera negativa konsekvenser. ”En vansinnig administration väntar”, säger Marcus Westdahl, vd för möbelföretaget European Furniture Group.
NYHET Publicerad:

En våg av ökat regelkrångel

REGELKRÅNGEL Regelkrånglet fortsätter att öka trots regeringens löften om att det ska minska. Det gör att företagen tvingas lägga ännu mer resurser på administration i stället för tillväxt och stärkt konkurrenskraft. ”Självklart ska vi hålla oss till lagar och regler men det handlar ofta om sådana petitesser”, säger Björn Rudström, vd på Pacwire.
NYHET Publicerad:

Andreas Carlsson: "Jag är ett vanligt popsnöre som halkade in på investeringar och entreprenörskap”

TIO FRÅGOR Han började sitt yrkesliv som låtskrivare och har flera listettor med världsartister på sin cv. Sedan dess har Andreas Carlsson startat skolor, suttit i juryn för ”Idol” och ”X Factor” och blivit en investerare av rang. Bäst mår han när han är på språng.
NYHET Publicerad:

Gamla bilbälten guld värda för Johanna

NYKLÄCKT För Johanna Boman är bilvrak en skattgömma. Hon använder begagnade bilbälten som material till Rebelts designade väska.
NYHET Publicerad:

Amerikansk dröm i svensk succéförpackning

ENTREPRENÖR De flesta skulle nog gissa att design- och inredningsföretaget Lexington är amerikanskt. Men bakom varumärket står den svenska designentreprenören Kristina Lindhe. Under 20 år har hon byggt upp ett företag som säljer amerikansk livsstil mer framgångsrikt än amerikanarna själva.
NYHET Publicerad:

Äventyret fortsätter trots svängningar i konjunkturen

VAD HÄNDE SEN Traditionell arrangör av konferenser och event å ena sidan. Specialist på äventyr och upplevelser å den andra. Adventura har trotsat konjunkturerna och hittat nya områden där den ursprungliga affärsidén kan utvecklas.
NYHET Publicerad:

Räddaren i skattenöden

RÄTTSHJÄLP Den entreprenör som hamnar i statens och Skatteverkets klor riskerar en svår och utdragen kamp. Skattereglerna är bitvis otydliga och själva processen rättsosäker. Det hävdar grundarna till initiativet "Rättvis Skatteprocess", som hjälper företagare som råkat illa ut i skattemål.
NYHET Publicerad:

Han är Sveriges främsta entreprenör

UTMÄRKELSE Johan Löf, vd på RaySearch Laboratories, är Sveriges främsta entreprenör. Det stod klart när den nationella finalen av EY Entrepreneur of the Year avgjordes.
NYHET Publicerad:

Jannika Hernelius: ”Jag har aldrig passat in i några fack”

TIO FRÅGOR Kreativiteten och entreprenörsandan har alltid drivit henne framåt. Men egentligen var det slumpen som fick kreatören Jannika Hernelius att bli egen företagare.
NYHET Publicerad:

Så golvade Pappelina mattmarknaden

ENTREPRENÖR När designern Lina Rickardsson för första gången vävde i plast insåg hon potentialen. Nu ligger Pappelinas mönstrade plastmattor på golvet i vart och vartannat hem. Men det som på ytan ser ut som en tillväxtsaga har inneburit mycket hårt arbete för Lina Rickardsson, som har dyslexi.
– För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag.