”Enligt svensk lag har vi inte gjort något fel”

Skatteindrivning Kronofogdecheferna Karin Berglöf Hedar och Jan Westerberg, med ansvar för indrivningsärenden, betonar att de tar fällningarna mot Sverige i Europadomstolen på största allvar. Men samtidigt understryker Karin Berglöf Hedar att myndigheten följer svensk lagstiftning till punkt och pricka.

Kronofogden
Jan Westerberg, enhetschef, och Karin Berglöf Hedar, kanslichef på Kronofogdemyndigheten.

Hur kunde det gå så långt som i Rouskfallet? Kronofogden tog företagarens villa för en skuld på knappt 7 000 kronor?

– Först och främst ska man komma ihåg att det är ett ganska gammalt ärende. De åtgärder som vidtogs ligger flera år tillbaka i tiden. Det är också ett väldigt speciellt ärende. Det mesta som en betalningsskyldig kan råka ut för inträffade i det här fallet. Men enligt det svenska regelsystemet har vi inte gjort någonting fel, säger Karin Berglöf Hedar, kanslichef på Kronofogden.

Men enligt Europadomstolen för mänskliga rättigheter så gjorde staten Sverige ett kraftigt övertramp. Motsätter ni er det?

– Reglerna i Europakonventionen gäller i vårt system. Och så mycket kan man väl medge att när domen från Europadomstolen kom så hade vi inte varit tillräckligt observanta på dem. Men det har vi blivit därefter, säger Karin Berglöf Hedar.

Hur ska ni garantera att liknande fall inte hamnar i Europadomstolen igen?

– Vi har gjort genomgående analyser av domen, skrivit om den på vår hemsida och analyserat den i särskilda PM, säger Karin Berglöf Hedar.

Vad har hänt rent konkret med ert arbetssätt?

– Vi har sett över våra ställningstaganden i utmätningsordningen och tagit fram förklarande handledningar för våra medarbetare. Vår organisation är rustad på ett mycket bättre sätt i dag och vi har en helt annan kunskap och medvetenhet om proportionalitetsprincipen än vi hade när Rouskärendet drog igång.

Vad innebär det i praktiken?

– Vi ska välja den åtgärd som ställer till minst skada för den skuldsatta. Men samtidigt har vi ett uppdrag av Skatteverket. Det måste finnas en balans mellan de olika intressena. Vi får aldrig bli en kreditgivare, säger Karin Berglöf Hedar.

– Det finns en betydligt större försiktighet i dag, särskilt när det gäller fastigheter, säger Jan Westerberg.

I lagen står det att indrivningsåtgärden måste vara försvarlig. En åtgärd måste stå i proportion till skadan för den skattskyldige. Hur gör ni den bedömningen?

– Till exempel har vi en utmätningsordning som innebär att vi i första hand ska driva in kontanta medel. Löneutmätning kommer också högt upp på listan. Sedan kommer annan egendom som fordon och lösöre. Bostaden kommer allra sist, säger Jan Westerberg.

– Vi har även utsträckt möjligheten till löneutmätning under en längre tid istället för att utmäta exempelvis bostaden, säger Karin Berglöf Hedar.

Hur bedömer ni vad som är en olägenhet för företagaren?

– För vissa företagare kanske bilen är helt avgörande för verksamheten. Då kan det vara en olägenhet att mäta ut den framför exempelvis sommarstugan. Det görs en bedömning från fall till fall, säger Karin Berglöf Hedar.

Är det rimligt att en företagare kan bli av med bostaden innan skattetvisten är avgjord?

– Om Skatteverket lämnar över en fordran till oss är vi skyldiga att göra en utmätning, säger Jan Westerberg.

Har inte enskilda tjänstemän ett väldigt stort tolkningsutrymme när det gäller vad som är försvarligt?

– Jo, absolut, men det finns ett tjänstemannaansvar som åvilar respektive tjänsteman att fatta riktiga beslut. Är man inte nöjd med bedömningen kan man överklaga, säger Karin Berglöf Hedar.

Men är det inte ett problem att Sverige kan fällas i Europadomstolen trots att man har följt det svenska regelverket? Borde inte lagen ändras?

– Nej, den behöver ju inte det, eftersom vi ska tillämpa Europakonventionen som svensk lag. Vi har jobbat aktivt för att lära oss hur vi ska tillämpa regelverket vilket nu börjar få genomslag, säger Karin Berglöf Hedar.

Så det handlar bara om att ni ska lära er att tillämpa lagen?

– Ja, jag skulle säga det. Men det pågår faktiskt också en översyn av utsökningsbalken som kommer att titta på just det här. Direktivet kom i höstas och utredningen ska vara klar hösten 2016, säger hon.

– Lagen behöver inte ändras, men hela utsökningsbalken behöver moderniseras. Det är min bestämda uppfattning, säger Jan Westerberg.

Daniel Mellwing