”Gymnasieministern drar förhastade slutsatser om glädjebetyg”

Ulla Hamilton, vd, Friskolornas riksförbund.
Ulla Hamilton, vd Friskolornas Riksförbund, anser att gymnasieminister Anna Ekström drar förhastade slutsatser av Skolverkets rapport.

Vinster i välfärden Gymnasieminister Anna Ekström anklagar friskolorna för glädjebetyg, men rapporten hon hänvisar till är ofullständig och påståendet saknar därför grund. Det säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund, och riktar skarp kritik mot gymnasieministerns senaste utspel i friskoledebatten.

Anna Ekström (S), gymnasieminister
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Anna Ekström, gymnasieminister, anser att friskolor sätter glädjebetyg.

En nyligen publicerad rapport från Skolverket visar att gymnasieelever från friskolor får sämre resultat än elever från kommunala skolor efter första året på högskolan. Endast 61 procent av friskoleeleverna klarar 75 procent av högskolepoängen. Bland de kommunala eleverna är det 66 procent som klarar 75 procent av högskolepoängen. En skillnad på fem procent.

Uppgifterna från Skolverket fick gymnasieminister Anna Ekström att snabbt gå ut med hård kritik mot Sveriges friskolor och anklagar dem för att ge glädjebetyg. Till tidningen Skolvärlden har hon sagt att höga medelbetyg har blivit ett marknadsföringsmedel för friskolorna att locka fler elever.

– Anna Ekström var inte sen med att gå ut och svartmåla friskolorna. Men det går inte dra någon slutsats från Skolverkets rapport då den är ofullständig och saknar analys av varför det ser ut som det gör. Skolverket säger att de ska göra analysen i nästa steg. Trots detta har Anna Ekström redan dragit slutsatsen att friskolor skulle sätta glädjebetyg, säger Ulla Hamilton.

I TV4 morgon den 26 februari gav Anna Ekström också sin syn på hela friskolesystemet då hon i en debatt med Liberalernas partiledare Jan Björklund kallade valfriheten inom skolan för ”roten till det onda” och att man måste se över friskolornas ”helt obegränsade möjligheter att ta ut vinst”.

– Ingen vet i skrivande stund vad som är orsaken till siffrorna. Det är mycket förvånande att Skolverket väljer att presentera en rapport som saknar analys. Det ger intrycket av att arbetet med rapporten har politiska avsikter och att gymnasieministern vill använda den som ett slagträ i debatten om friskolornas vara eller inte vara, säger Ulla Hamilton.

Ulla Hamilton är medveten om att betygsinflation har förekommit under längre tid i det svenska skolväsendet. Men friskolereformen är inte orsaken.

– Betygsinflationen började långt innan friskolorna fick den marknadsandel de har i dag. Och ännu i dag är andelen friskolor endast 15 procent på grundskolan. Det borde vara viktigare för gymnasieministern att ta reda på orsakerna till betygsinflation generellt i stället för att gissa att det beror på friskolorna, säger Ulla Hamilton.

Hon hänvisar även till den en tidigare rapport från Skolverket (2016) som visar att bedömning av prov mellan kommunala skolor och friskolor i själva verket är mycket liten.

– Betygsinflation är ett otyg, men det ska inte framställas som att det är ett unikt friskoleproblem. Det är ett generellt problem. Det finns heller ingen forskning som kan bevisa att just vinstintresse och betygsinflation skulle ha ett samband. Därför är det orättvist av Anna Ekström att använda denna nya rapport i sin argumentation mot vinster i skolverksamheten generellt, säger Ulla Hamilton.

Henrik Sjögren