Han leder näringslivets kvalitetsarbete

I välfärden Stig Orustfjord har ett nytt pensionssystem och en halvering av sjukskrivningarna på sin meritlista. Nu ger han sig på nästa stora projekt; han ska visa att de nya välfärdsföretagen tar kvalitetsfrågor på största allvar.

Stig_Orustfjord_02 webb
Foto: SÃREN ANDERSSON

Det har skett ett skifte inom vård, skola och omsorg. Det är inte längre självklart att det är den offentliga sektorn som utbildar våra barn eller tar han om de äldre. En mängd entreprenörer utmanar våra invanda föreställningar om hur välfärdssamhället är organiserat.

Hos många finns en oro för att det nya inte är något gott, att entreprenören inte levererar samma kvalitet som offentlig sektor. En del är öppet kritiska. Det talas om vårdskandaler och betygsinflation och nästan alltid får företagarna bära skulden. Sällan riktas kritiken mot den offentliga sektorn.

Förra hösten var Carema på allas läppar. Koppargården, och vanvård. Inom socialdemokratin debatteras det livligt om vinster inom vården och LO har beslutat sig för att ”non profit” är grejen.

Nej, det är inte ett enkelt uppdrag som Stig Orustfjord fått av Almega, Vårdföretagarna, Friskolornas riksförbund och Svenskt Näringsliv. Men så är han också van vid att leda känsliga projekt. Han har haft flera tunga poster inom offentlig sektor och blev som överdirektör på Försäkringskassan lite av en rikskändis under förra valrörelsen. Han har haft ansvaret för att införa det nya pensionssystemet och varit med om att halvera sjukskrivningarna i Sverige.

Flera områden
Det uppdrag han fått från näringslivsorganisationerna är att stärka kvalitetsarbetet inom skola, vård och omsorg. Det är ett långsiktigt projekt och tanken är att det ska utmynna i en lägsta godtagbara standard som bygger på ett antal kvalitetsmått.

– Det handlar om fem-åtta av de viktigaste kvalitetsindikatorerna som vi lägger i en vågskål. I den andra vågskålen kommer vi att lägga nöjd kund. Vi anser att precis som med all annan tjänsteproduktion är det viktigt vad människor tycker. Vi kan inte bara ha teknokratiska mått. Vi måste faktiskt fråga alla kunderna om det var okej, säger Stig Orustfjord.

Det tredje området som kommer att behandlas är bättre avtal mellan beställare och utförare och stärkt konsumentmakt. Idag saknar välfärdsföretagarnas kunder ofta information om alternativen som finns. Dessutom förordar Stig Orustfjord sanktioner ifall inte utförarna sköter sig. Idag är de ofta fel utformade.

– Det är ganska talande, att om en utförare inte fullföljer ett kontrakt så kan de få betala vite till kommunen, men den enskilde får betala full hemtjänsttaxa ändå.

Stig Orustfjord vill också få fart på innovationsarbetet inom vård, skola och omsorg, det gäller såväl produktutveckling som utveckling av processer och ledarskap, sådant som näringslivet har lång erfarenhet av.

– De sista stora innovationerna var trygghetslarmet och rullatorn, och de har 40 år på nacken. Vi har en massa företag som sysslar med utveckling och innovation. Och är det någon som har möjlighet att skapa mötet mellan dem som tillhandahåller produkter och dem som använder dem, så är det vi inom det svenska näringslivet, säger Stig Orustfjord.

Men varför drar näringslivet igång detta projekt just nu?
– Jag tror att vid en viss tidpunkt blir en fråga mogen. Och det är möjligt att den mognaden uppstod nu eftersom det varit en hård debatt kring vinster, vårdkvalitet, betygsinflation med mera. På något sätt tror jag att det fanns ett läge att inte bara försvara sig, utan också att ta ledningen och göra något å det.

Stig Orustfjord har följt debatten med stort intresse. Han tycker att den har flippat ur, som han uttrycker det. Han menar att nio av tio vårdskador uppstår inom offentlig vård och det aldrig riktigt framkommer i debatten.

– Tror man att man får bra kvalitet bara genom att slå ihjäl de privata alternativen är det verkligen att skjuta sig i foten, säger han.

Oftast menar han att misstagen och vanvården beror på att det lokala ledaskapet inte har fungerat, det gäller både offentlig sektor och de privata företagen.

Stig Orustfjord hänvisar till Socialstyrelsen rapport om skillnader mellan offentlig och privat äldreomsorg juni 2012, där det framgår att den offentliga sektorn ofta är bättre vad gäller bemanning och utbildning medan de privata aktörerna är skickligare på att ge rätt medicin, att förebygga trycksår och att ha individuella handlingsplaner.

– Idag har kvalitet fått fel fokus, idag är det något som man gör för att göra Socialstyrelsen på gott humör, eller kommunen. Men att fånga de saker som verkligen brister, som en metod att utveckla verksamheten, på det området kan vi bli mycket bättre, säger Stig Orustfjord.

Utan vinst ingen valfrihet
Så till den infekterade vinstfrågan. Den ligger delvis utanför Stig Orustfjords uppdrag, men det hindrar honom inte att ha en uppfattning. Han nämner LO-kongressens beslut om ”non profit” i våras och ställer sig frågan om vad det innebär i praktiken. Som han ser det blir resultatet att det svenska folket inte längre kommer att kunna välja skola eller vård, det som många nu har börjat vänja sig vid. Utan vinst ingen valfrihet. Ska de funktionshindrade som behöver personlig assistens vara hänvisade till kommunerna och ska det bli förbjudet att gå till en privattandläkare?

Och kan det inte vara så att det är de lönsamma företagen som har råd att utveckla verksamheten? Kan verkligen ett bolag med låg lönsamhet – som tycks vara målet för många debattörer – satsa på kvalitet i samma utsträckning?

När Stig Orustfjord resonerar vidare kommer han in på det närbesläktade området, riskkapitalbolag och kritiken mot att de flyttar pengar till skatteparadis, en av de verkligen infekterade frågorna. Stig Orustfjord är försiktig i sitt svar.

– Det är på det viset när det gäller skattelagstiftningen att ibland kan man göra saker som är tillåtet enligt lagen men som omvärlden uppfattar som djupt omoraliskt. Här tycker jag att varje företags bolagsstyrelse själv måste ta ställning till hur man agerar.

Redan i 2013 ska första delen av projektet kvar klart. Men frågan är förstås om man kommer att lyckas ena så många viljor inom arbetsgivarorganisationer och på företag.

Svårt uppdrag
Stig Orustfjord är optimistisk, inte minst för att Friskolornas riksförbund redan har kommit långt i arbetet. Han är inte heller rädd för att kvalitetsmåtten kommer att bli innehållslösa på grund av alla kompromisser som måste göras.

– Jag tror inte det. Därför att det är som så här, om vi vattnar ur det här, då blir vi inte bättre än kommuner och landsting. Då har vi förlorat vårt existensberättigande. Vi måste vässa oss om vi vill vinna. Det är inte för att göra mig, eller Urban Bäckström, glad. Om bolagen ska ta en massa kontrakt 2017 så måste vi vara bättre.

Men man kan aldrig tvinga företagen att hoppa på.

– Det vi kan göra är att erbjuda det stora företaget och det lilla företaget vår verktygslåda. Våra huvudorganisationer kan också bestämma om de ska ställa vissa baskrav för att man ska kunna vara medlem i respektive organisation.

För Stig Orustfjord handlar det om att utveckla vård, skola och omsorg och då måste näringslivet vara med.

– Vi byggde upp välfärden på 70- och 80-talet. Vi är väldigt stolta över det, kanske ibland för stolta, så att vi inte vågar utveckla den, utan hela tiden måste försvara den. Ibland får jag en känsla av att vi byggt en Volvo Amazon som vi kvalitetsmäter, putsar på, och underhåller. Men 2020 års välfärd tror jag behöver se annorlunda ut.

 

Så ska kvaliteten stärkas enligt Orustfjord

Så ska kvaliteten stärkas enligt Orustfjord

  1. Definiera gemensamma kvalitetsparametrar så alla kan jämföra olika utövare
  2. Stärka klimatet för innovationer så att de privata företagen uppmuntras att utveckla sin verksamhet
  3. Avtalen måste vara mindre byråkratiska och ge kunden konsumentmakt
  4. Lär av våra exportföretag hur man bygger kvalitet genom att göra rätt från början
  5. Se till att kvalitetsarbete blir ett sätt att utvecklas och förbättras istället för att man bara rapporterar in i ett system man inte förstår nyttan med


Henrik Svidén