Här är vinnarna och förlorarna i svenska momsdjungeln

momskaoset

Momskaos Så slår nya momskaoset i Sverige. Entreprenör reder ut vilka branscher som drabbas.

Joakim Hermansson Naturturismföretagen
Joakim Hermansson, Naturturismföretagen.
Andreas Nilsson Västerviks gästhamn
Andreas Nilsson, Västerviks gästhamn.
Jacob Lundberg Timbro
Jacob Lundberg, chefekonom Timbro.
Anna Sandberg Nilsson
Foto: Christian Gustavsson
Anna Sandberg Nilsson, Svenskt Näringsliv.

Sverige har blivit ett lapptäcke av olika momssatser. Inte minst inom turismnäringen och vården finns belysande exempel. De företag som arrangerar guidade bussturer får betala en moms på sex procent, medan alla som anordnar guidade stadsturer på cykel får betala mer än det fyrdubbla. Om det inte handlar om cykling i nedförsbacke förstås, så kallad cykelutförsåkning, för då är momsen bara sex procent.

Virrigt, det är bara början. Personer som lägger till i en gästhamn får betala 25 procents moms, medan de som bor på en camping i en husvagn eller husbil får betala 12 procent. Ideella båtföreningar slipper momsen helt. Andreas Nilsson, som äger och driver Västerviks gästhamn, anser att konkurrensen snedvrids. Han sitter även med i branschorganisationen Riksföreningen Gästhamnars styrelse som aktivt jobbar för en förändring.

– Jag förstår faktiskt inte logiken. Vi likställs med en industrihamn och lastas med 25 procent i moms. Men vi har precis som campingarna folk som bor här och har samma krav på kringservice, aktiviteter och underhåll. Att möta gäster och hålla en hög standard kräver personal, och det kostar pengar. Det är klart att den högre momssatsen för oss gör det svårare att konkurrera, säger han.

I slutändan är det kunderna som får stå för notan när landets gästhamnar tvingas höja priserna. Egentligen borde konsumenterna göra sig hörda i frågan, menar Andreas Nilsson.

– Om de vill vi se utveckling i gästhamnssverige behövs det tryck i frågan även från det hållet, säger han.

Båtlivet i Sverige har dalat sedan 2007, berättar Andreas Nilsson. Den höga momssatsen är inte huvudförklaringen, men den hjälper ju inte direkt till, påpekar han.

– Priset är avgörande i den här branschen. Så det vore nästan värt att köra på 12 procents moms tills smällen kommer. För hela grejen är så fel. Vi är inte en industrihamn, utan måste möta gästernas krav och hålla en hög servicenivå för att Sveriges gästhamnar ska fortsätta vara med i konkurrensen. Så varför ska vi betala 13 procent mer än våra konkurrenter? Det är fullkomligt orimligt, säger han.

Men för vissa företag har det blivit bättre. Den växande näringen natur- och ekoturism har länge stångats för att slippa svårbegripliga momssatser och nyligen nådde branschen en viktig seger, berättar Joakim Hermansson, som driver Upplevelsebolaget och är ny generalsekreterare för Naturturismföretagen. Vid årsskiftet sänktes momsen på naturguidningar från tidigare 25 procent till 6 procent.

– Det är en bra åtgärd som kommer att skapa jobb på landsbygden. Även ur rättvisesynpunkt är det bra. Nu slipper guider som visar älgar eller björnar ute i naturen ha en högre momssats än djurparker. Att momsen blev lägre när staket spikades upp var svårt att argumentera för, säger han. 

Momssänkningen omfattar en rad företag som ”förevisar naturområden”, det vill säga att de berättar om naturområdet eller på visar vägen genom det på ett säkert sätt. Det kan handla om rundvandringar eller skridsko-, skid- och cykelturer. Det innebär alltså att cykelguider (exemplet ovan) som tar cyklarna utanför tätorten nu får betala 6 procent i moms istället för 25 procent.

– Det var välkommet från branschen. Jag menar, det var ju inte rimligt att momssatsen var högre om du cyklade från punkt A till punkt B än om du åkte buss eller taxi samma sträcka. Inte minst i tider av stora klimatrisker, säger han.

– Dessutom är natur-och ekoturismen en god affärsmöjlighet för Sverige. Företagen inom detta segment lockar turister till Sverige, vilket i nästa led gör att restauranger och hotell får kunder och att skatteintäkter strömmar in. Upplevelseturismen kämpar dock med dålig lönsamhet och företagen behöver inte mer krångel än de redan har. Därför var den sänkta momsen en viktig delseger, fortsätter han.

Han pratar om en delseger eftersom flera gränsdragningsproblem och gråzoner fortfarande finns kvar när det gäller vilken momssats som ska gälla olika verksamheter. Skatteverket kan tolka saken på ett sätt, och branschen på ett annat. Exempelvis berättar han om ett fall i Skatterättsnämnden där ett forsränningsföretag prövar om de ska omfattas av den lägre momssatsen på 6 procent eller om den 25-procentiga momsen fortfarande gäller.

– Så vi är inte i mål än, säger Joakim Hermansson.

Och det finns fler gränsdragningsproblem, inte minst när naturupplevelsen kombineras med olika typer av konferensupplägg. Först och främst. Vad räknas som en konferens, och vad räknas som något annat? När det är utrett gäller det att fortsätta hålla tungan rätt i mun.

Momsen på restaurang- och cateringstjänster är 12 procent, men om måltiden eller förfriskningarna ingår i ett konferensarrangemang så är momsen 25 procent. Det innebär att företag som arrangerar konferensen betalar 25 procent i moms, medan konferensdeltagarna, som köper annan mat på samma konferens, betalar 12 procent.

Besöksnäringen är en av Sveriges snabbast växande basnäringar. Antalet sysselsatta ökar med runt 8000 varje år, enligt bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita.

”Det är också den näring som är bäst på att ge personer födda utomlands möjligheten att gå från arbetslöshet till sysselsättning. Fyra av tio sysselsatta inom näringen är utrikes födda”, påpekade Jonas Siljhammar, vd för Visita, i ett debattinlägg på SVT den 27 november.

Därför är han orolig över nya signaler från Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet om höjd moms för olika delar av besöksnäringen.

”En skattehöjning riktad mot denna personalintensiva näring kommer att slå mot jobb och integration”, skriver han i inlägget.

Det finns flera områden där momsen rör upp känslor. I dag är momsen på böcker, tidningar, tidskrifter och så vidare normalt 6 procent. Men om samma innehåll återges i en e-bok är momsen 25 procent. Här håller det visserligen på att hända saker. Nyligen, efter två års förhandlingar, kom EU:s finansministrar överens om att sänka momsen på digitala böcker, tidningar och tidskrifter så att de hamnar på samma nivå som pappersutgåvorna.

Branschen har redan börjat jubla och flera tunga aktörer menar att försäljningen nu kan ta fart på allvar och leda till fler jobb, exempelvis för författare och journalister. Även bokhandlare och nättjänster ser möjligheterna. Men exakt när sänkningen slår igenom i Sverige är fortfarande oklart, enligt finansminister Magdalena Andersson (S). Förhoppningsvis till sommaren, var beskedet till SVT i slutet av oktober. Vilken regering vi får borde inte påverka eftersom många partier står bakom förändringen, menar hon. 

Och kanske är hon lättad. Vid flera tillfällen har hon uttryckt att det här har varit en av de mest frustrerande frågor hon jobbat med under sina 3,5 år som finansminister.

Men ingen rast ingen ro. Frågan är om det inte är dags att ta tag i nästa puck? Dansbandsmomsen är det många som inte gillar. Momsnivån är i dag 6 procent om publiken sitter ned på en konsert, men så fort de dansar till musiken höjs momsen till 25 procent.

Enligt nationalekonomen Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro, är det generellt sett problematiskt med olika momssatser när det gäller varor och tjänster. Han menar att konsumenterna inte köper det som uppskattas mest, vilket snedvrider konkurrensen och förvärrar skattesystemets skadliga effekter på samhällsekonomin.

– Det kommer alltid att finnas en gränsdragningsproblematik, inte minst när verksamheter är närbesläktade. Det kan leda till kostsamma rättsprocesser, vilket fallen kring tryckerimomsen är exempel på, säger han.

Han menar att olika momssatser inte heller fungerar särskilt väl som fördelningspolitiskt instrument. Istället för att pilla med olika momssatser vill han se enhetlig moms. Det enklaste sättet i teorin vore att slå ihop de tre momssatserna 6 procent, 12 procent och 25 procent till en enda, menar han. Då kanske momssatsen skulle ligga runt 20 procent för att inte påverka de totala skatteintäkterna, resonerar han. Han kan även tänka sig en högre skattenivå, som en del av en skatteväxling.

– Moms hör till de minst skadliga skatterna, relativt sett. Poängen är att det är betydligt mer angeläget att sänka skatten på arbete och företagande, säger han. 

Men alla är inte intresserade av att bara diskutera en eller flera momsskattesatser. Anna Sandberg Nilsson, expert mervärdesskatt på Svenskt Näringsliv, menar att förslag om enhetlig moms återkommer med jämna mellanrum. Men hon vill hellre diskutera skattebasernas storlek och effekterna av så kallad dold moms och kumulativa effekter.

– Undantagna transaktioner brukar kallas för momsfria vilket leder tanken fel. Momsfritt är inte fritt från moms utan belastat med dold moms, säger hon.

Dold moms uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina kostnader. Dold moms medför flera problem i samhället, som att förskolor och äldreomsorg har svårt att få tag på lokaler, att arbete med egna anställda uppmuntras istället för att köpa in tjänster, att bostadsbyggande missgynnas jämfört med kontor och att investeringar skjuts på framtiden, förklarar Anna Sandberg Nilsson.

– Även konsumenten drabbas i form av dold dubbelbeskattning eller att vissa transaktioner inte alls blir av. Dagens utformning av momsen hindrar därför tillväxt och samhällsutveckling, säger hon.

Det behövs en politisk diskussion om undantagen och vilka effekter dold moms får, anser Anna Sandberg Nilsson.

– Den svenska momsbasen är 52 procent av en ideal bas och nästan halva den ideala skattebasen består av undantagna transaktioner (40 procent) och reducerade skattesatser (8 procent). Hög, låg eller dold moms är som sagt frågan – men vad är svaret?, säger hon och efterlyser en djupare analys av momssystemet.

Några av momsens "roliga" och otroliga historier
  • När Lasse Berghagen var programledare i Allsång på Skansen var det 25 procent som gällde, när han sjöng gällde 0 procent medan det blev 6 procent när andra sjöng hans låtar.
  • Den förvirrade debatten om skidliftar skulle ha 12 procents moms (gäller för transport i skidliftar) eller 6 procent (gäller för tjänster inom idrottsområdet). Betalar människor för att åka lift uppför eller för att åka skidor nedför backen? Diskussionen landade till slut i att momsen på skidliftar ändrades till 6 procent.
  • Alla som älskar färska kryddor kan nu dra på smilbanden. Nyligen sänktes momsen från 25 till 12 procent efter att en dom i Högsta förvaltningsdomstolen. HFD, slog fast att kryddor i kruka visst är livsmedel.
  • 2016 slog HFD fast att DJ-framträdanden ska omfattas av upphovsrättslagen som konstnärlig utövning och likställas med konserter. Konstnärsutövning är inte skattepliktig och DJ:s ska därför inte ta ut moms när de fakturerar exempelvis festivalarrangörer. Men följdeffekten blir också att de inte får dra av momsen för utrustningen som krävs för själva framträdandet. Eftersom DJ:s ofta använder avancerad utrustning kan momssmällen bli stor.
Daniel Mellwing