Hon släpper in företagen i slöjdsalen

Utbildning Textilslöjd kan vara mycket mer än att virka en grytlapp. För Helena von Malorties elever står problemlösandet i centrum. Arbetet sker ofta i samarbete med företag. "Eleverna blir stärkta av att företagen tar deras idéer på allvar", säger Helena.

Helena von Malortie.
Foto: Ola Torkelsson / SCANPIX
Helena von Malortie, lärare vid Tångvalla skolan i Skanör, arbetar för att få sina högstadieelever att tänka nytt och att våga testa nya idéer. Till sin hjälp har hon Skanörs företagare.

Sedan entreprenöriellt lärande fördes in i grundskolans läroplan vid årsskiftet har Helena von Malortie ofta diskuterat, med sina kollegor på Tångvalla skolan i Skanör, vad som egentligen ryms i ämnet. De senaste fyra åren har hon arbetat med att integrera entreprenörskap i sin undervisning. Hon tycket själv att det är en bra utgångspunkt är att kombinera problembaserat lärande med ett ämnesövergripande arbetssätt. Men hon påpekar att entreprenöriellt lärande handlar om att ta lärandet ut ur klassrummet.

– Eleverna måste få insikter om vilka behov som finns i samhället. Att våga ta sig an nya utmaningar och även ta kontakter med myndigheter och näringsliv, säger Helenavon Malortie.

Tillsammans med sina kollegor arbetar hon mycket ämnesintegrerat på skolan. Men det är på egen hand hon prövat sig fram till ett eget arbetssätt, som närmast kan liknas vid produktutveckling. Den kreativa processen står i centrum för högstadieeleverna. Hon konstaterar att det inte är någon tvekan om att eleverna stimuleras och utvecklas av att själva identifiera och lösa problem.

– Jag fungerar som en process ledare som coachar och inspirerar ungdomarna under arbetsprocessen som går ut på att identifiera ett behov och hitta en lösning på det.

– Det gäller att fånga deras intresse genom inspirationsmaterial som bilder och tidningar och sedan utmana dem att tänka ett steg längre. Att våga testa och experimentera med olika material och tekniker, säger Helena von Malortie.

Hon har själv sökt upp företag på orten för olika samarbeten. Ett initiativ som tagits emot med öppna armar. Genom SCA har eleverna fått designa och utforma tampongförpackningar. Många företag har även ställt upp med spillmaterial som eleverna fått skapa produkter utifrån. Genom ett kafferosteri på orten fick de tillgång till säckväv från kaffesäckar. Ett projekt som mynnade ut i att eleverna designade och sydde olika produkter och kläder. Allt avslutades med en modevisning på gågatan i stadens centrum.

– När de inser att projektet är på riktigt blir de väldigt engagerade. Det är så roligt att se all den kreativitet och skaparlust som släpps fri när det finns företag som är intresserade av resultatet och tar deras idéer på allvar, säger Helena von Malortie.

Under hösten har hon tagit sitt arbetssätt ett ytterligare steg genom projektet Design for change. Projektet har sitt ursprung i Indien och grundtanken är att eleverna ska ge sig ut och söka efter behov som de ska hitta en lösning på. Idéerna kommuniceras som korta videofilmer på internet. Hon har precis kommit hem från ett besök på den skola i Indien som startat projektet.

– Det har blivit en rörelse där barnen är aktiva i att skapa förändring i samhället. Jag är överväldigad över hur de aldrig stannar upp utan ständigt är i en skapandeprocess, säger Helena von Malortie.





Helenas fem tips till entreprenöriellt lärande:
  1. Den traditionella katederundervisningen passar inte det entreprenöriella lärandet. Ett bra sätt för att komma igång är att hoppa på ett entreprenörsprojekt en vecka.
  2. Driv projektarbeten som utgår från elevernas intressen.
  3. Leta upp företag som vill hälsa på och driva projekt tillsammans med klassen.
  4. Lita till elevernas kreativitet. Lärarrollen är inte att ge svaren utan att coacha och leda eleverna vidare i sina tankeprocesser.
  5. Låt eleverna presentera sina arbeten i olika former till exempel med en föreläsning, en utställning, i bloggar eller på facebook.


PH