Ingenjörsbrist hot mot landsbygdens teknikföretag

Nyanlända i jobb
Foto: FREDRIK PERSSON

Kompetensförsörjning Ingenjörsbristen i Dalarna får Dellner Couplers i Falun att rekrytera ingenjörer i Indien och Polen som jobbar på distans. Men de skulle hellre anställa dem på plats – om de fanns. "Regionala högskolan borde ta problemet på större allvar", säger företagets vd.

Susanne Löfås Hällman, hr-chef och David Pagels, vd på Dellner Couplers
Foto: Henrik Sjögren
Susanne Löfås Hällman och David Pagels på företaget Dellner Couplers i Falun har svårigheter att hitta ingenjörer.

– Vi löser vårt kompetensglapp genom ingenjörer som arbetar på distans i andra länder, men för Dalarnas del är det en tråkig utveckling när arbetstillfällen går förlorade”, säger Susanne Löfås Hällman, global HR-chef på Dellner Couplers.

Det är svårt att föreställa sig när man anländer till den idylliska byn Vika utanför Falun, men här har en världsledande högteknologisk företagskoncern sitt säte med över 1 000 anställda globalt varav 200 i Vika.

Rekrytering av arbetskraft på distans är en trend som ser ut att accelerera i takt med kompetensbristen och den digitala utvecklingen möjliggör utlokalisering av jobb utanför Sverige. Men Dellner Couplers vill gärna anställa så många som möjligt på huvudkontoret i Vika. 

– Det är bland annat denna vy vi säljer in när vi vill rekrytera nya ingenjörer, men tyvärr räcker det inte alltid, säger vd David Pagels och pekar ut över frusna Vikasjön, som för dagen gnistrar i solskenet.

Dellner Couplers tillverkar tågkoppelsystem och kunderna är tågtillverkare över hela världen. Hela 99 procent av företagets försäljning går på export. I koncernen ingår även Dellner Brakes, som tillverkar bromsar till bland annat fartygsmotorer och Dellner Dampers som tillverkar stötdämpare.    

Företaget har tidigare flyttat ut delar av sin produktion till andra länder och har tillverkning i Polen, Indien och Storbritannien. Men David Pagels vill vara tydlig med att slutmontering och huvudkontor ska stanna i Vika.

– När jag började fanns det nog en oro bland medarbetarna att jag skulle flytta både huvudkontor och tillverkning härifrån. Men jag bedömer att det vore ett misstag. Långsiktigt tjänar vårt varumärke på att vara kvar där vi alltid har funnits, säger David Pagels.

Men tycker även att det finns andra fördelar med att rekrytera här eftersom medarbetare tenderar att stanna längre på sin arbetsplats i jämförelse med storstäderna.

– Att slutmonteringen sker här är också ett väldigt viktigt. Våra ingenjörer ska kunna se och känna på produkterna, säger David Pagels.

Men just tillgången på ingenjörer är en flaskhals. I en tid då Sverige skriker efter kompetens på ingenjörsområdet upplever han att det svenska utbildningssystemet inte kan tillgodose näringslivets behov. HR-chef Susanne Löfås Hällman ser ett växande problem.

– Att hitta ingenjörer är problem vi delar med många andra teknikföretag i hela Sverige. Det utbildas alldeles för få. Regionala högskolor har ett viktigt uppdrag att förse regionen med arbetskraft, säger hon.

Hon anser att det borde vara ett större fokus på hur högskolan kan bidra till regionens tillväxt genom ett programutbud som säkrar kompetensbehovet i regionen samt hur skolan jobbar med att attrahera studenter till Dalarna och få dem att stanna kvar.

– I näringslivet har vi mycket att bidra med om vi bara får chansen, bland annat föreläsningar, examensarbeten eller praktikplatser, säger Susanne Löfås Hällman.

Den ingenjörskompetens Dellner Couplers rekryterar i Sverige är oftast så kallade ”hemvändare”. Personer som har studerat i större städer och som vill återvända till Dalarna, men det täcker inte rekryteringsbehovet.

– Vi tycker att det vore mycket bättre och roligare att anställa ingenjörer som arbetade på plats här i Vika hos oss. Men i nuläget räcker det inte. Tyvärr ser denna utveckling ut att öka ytterligare om inte svenskt utbildningsväsende lyckas utbilda fler ingenjörer, säger David Pagels.

Patrick Kenger är avdelningschef för en del av Högskolan Dalarnas teknikprogram och arbetar med frågor som rör samarbetet mellan högskolan och näringslivet.

– Vi är mycket medvetna om problemet med ingenjörsbristen och vi arbetar hårt med frågan. I nuläget klarar vi inte av att frambringa den volym av ingenjörer som regionens företag behöver. Men de senaste åren har vi satsat hårt och detta arbete börjar bära frukt nu, säger Patrick Kenger.

Han nämner flera insatser som gjorts. Bland annat samarbete med gymnasieskolans teknikutbildningar, branschråd, företagssamarbeten inom forskning och utveckling, examensarbeten med mera. Dessutom säger han att Högskolan Dalarna äntligen har fått en väsentligt större budget för att tilldela personal till frågor som rör kontakten med näringslivet.

– Misslyckas vi locka fler till ingenjörsutbildningarna riskerar det att gå riktigt illa. Men nu ser det ut som om våra satsningar börjar ge resultat. Det kräver engagemang av både oss och näringslivet, säger Patrick Kenger.

Henrik Sjögren

Henrik Sjögren