Jakten på kapitalet - Vem satsar på din affärsidé?

Finansiering Kameraföretaget Memoto drog in 3,7 miljoner kronor på 38 dagar via crowdfunding. Filmproduktionsföretaget Assorted Nuts har fått både Almi och riskkapitalister på kroken. Tidningen Entreprenör har gett sig ut på jakt efter kapitalet som både nyföretagare och tillväxtföretag behöver för att expandera.

Illustration Jakten på kapitalet.
Foto: Kjell Thorsson
Ekonomie doktor Anna Söderblom vid Handelshögskolan i Stockholm.
Ekonomie doktor Anna Söderblom vid Handelshögskolan i Stockholm.
Lars Jagrén, chefekonom på organisationen Företagarna.
Lars Jagrén, chefekonom på organisationen Företagarna.
Carina Nordström, chef för låneverksamheten på Almi.
Carina Nordström, chef för låneverksamheten på Almi.
Joacim Tåg, ekonomie doktor vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.
Foto: Bosse Johansson
Joacim Tåg, ekonomie doktor vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.
Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm.
Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm.
Daniel Daboczy driver den svenska crowdfunding sajten Funded by me.
Daniel Daboczy och Arno Smit driver den svenska crowdfunding sajten Funded by me.

Har du lyckats får Skype-grundaren Niklas Zennström att investera i ditt bolag? Grattis, då har du lyckats med det som de flesta småföretagare drömmer om. Men att få en stor affärsängel, en så kallad ”super angel”, på kroken är få företagare förunnat. Eget sparkapital, ofta i form av lån på den egna bostaden, är fortfarande den vanligaste finansieringskällan för företag.

– Det absolut vanligaste är att ägaren själv tillför pengar till bolaget, ett så kallat ägartillskott. Därefter kommer lånefinansiering. En tredjedel av alla start-up:s får kapital via banken, säger ekonomie doktor Anna Söderblom, som forskar i företagsfinansiering vid Handelshögskolan i Stockholm.

Men de senaste åren har det blivit allt svårare för småföretagen att finansiera sin verksamhet. Ökade kapitaltäckningskrav i spåren av finanskrisen gör att bankerna håller hårt i plånboken.

– Generellt har det blivit mycket svårare för småföretag att finansiera sin verksamhet. I och med lågkonjunkturen och den finansiella osäkerheten i Europa har småföretagen fått allt sämre lönsamhet. Det innebär att möjligheterna till självfinansiering minskar. Samtidigt har kraven på bankernas kapitaltäckning ökat, vilket gör det svårare att få banklån, säger Lars Jagrén, chefekonom på organisationen Företagarna.

I en panelundersökning som Företagarna genomförde förra året svarar nästan en tredjedel av företagen (29 procent) att de har svårare än normalt att finansiera verksamheten.

Ett annat tecken på svårigheterna är den ökade efterfrågan på statlig finansiering, bland annat via Vinnova och Almi Företagspartner.

– Vi har sett en ökad efterfrågan på våra lån, vilket bland annat beror på att fler företag har svårt att få banklån, säger Carina Nordström, chef för låneverksamheten på Almi.

Hon framhåller att Almis lån ska ses som ett komplement till banklån och att räntorna på ett Almi-lån är högre än på ett banklån eftersom det statliga bolaget inte får snedvrida konkurrensen på lånemarknaden. Snittlånet hos Almi ligger på mellan 500 000 och 600 000 kronor och Almi beviljar mellan 3 500- 5 000 lån per år.

Samtidigt går den svenska riskkapitalmarknaden på sparlåga.

– För tio år sedan fanns det många riskkapitalbolag i Sverige. År 2000 var de ungefär 170 stycken aktiva vc-bolag medan det idag bara finns ett tiotal aktiva riskkapitalbolag, säger Anna Söderblom, forskare vid Handelshögskolan.

Hon konstaterar att sedan finanskrisen 2008 har aktiviteten på den svenska riskkapitalmarknaden varit mycket låg, vilket också bekräftas av Svenska Riskkapitalföreningens senaste analys. Under sista kvartalet i fjol gjordes endast 118 investeringar av svenska riskkapitalbolag till ett värde av 406 miljoner kronor. Det ligger i linje med den negativa trend som pågått ända sedan 2010, enligt riskkapitalföreningen.

”Vi ser en tydligt underetablerad svensk venture-marknad. Låg aktivitet, låg konkurrens om investeringsobjekten och god tillgång på attraktiva investeringsmöjligheter är tydliga tecken på detta. Det är därför högst sannolikt att samhällsekonomiskt mycket lönsamma företag aldrig får chansen att växa sig stora i rådande miljö”, skriver Riskkapitalföreningens chefekonom Henrik Talborn i rapporten.

Anna Söderblom framhåller samtidigt att det inte enbart är av ondo att färre företag får riskkapital.

– Många bolag utvecklas bättre genom att göra sina hundår. De tvingas hushålla med pengarna och komma på kreativa lösningar och framför allt sälja mot kund. Att tidigt få riskkapital är definitivt ingen garanti för succé, säger hon.

En annan nackdel med riskkapital är att vc-bolagen ofta förvaltar en stängd fond och den behöver snabbt visa avkastning. Riskkapitalbolagen har därför begränsad tid.

– En annan väg att gå är att försöka få riskkapital från en affärsängel, som är mer långsiktig i sitt ägande, säger Anna Söderblom.

– I USA är begreppet ”Super angel” väl etablerat, alltså en rik affärsman eller entreprenör med en privat förmögenhet som gärna investerar i mindre bolag. Skype-grundaren Niklas Zennström eller it-entreprenören Hjalmar Winbladh är svenska exempel på sådana personer.

Anna Söderblom menar att affärsänglar ofta har en annan tidshorisont än riskkapitalbolagen och att de delvis kan tänka sig en annan typ av avkastning bland annat i form av utdelning.

Ytterligare ett sätt att få riskkapital är att gå utanför landets gränser. Även om aktiviteten på den svenska riskkapitalmarknaden är mycket låg finns det utländska vc-bolag som är beredda att investera i svenska bolag, menar Joacim Tåg, ekonomie doktor vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN. Hans specialområden är riskkapital, ägande och finansiering.

– De senaste åren har vi sett flera affärer där utländska riskkapitalbolag har investerat i svenska bolag, främst inom it-branschen. För att väcka intresse utomlands måste företaget ha potential att gå globalt snabbt, säger Joacim Tåg.

En annan ny och växande form av finansiering är crowdfunding. Via olika crowdfunding-sajter på nätet kan entreprenörer vända sig till många möjliga finansiärer på en och samma gång. Fenomenet har sina rötter inom mikrofinansiering och välgörenhet. Via sociala medier marknadsförs idén för att locka folk att investera alltifrån några hundralappar till tusentals kronor i en produkt, tjänst eller en upplevelse innan den producerats eller genomförts.

– Det är fortfarande svårt att sia om hur crowdfunding kan påverka tillgången på kapital till företag, men ju mer alternativ till kapitalanskaffning entreprenörer har desto bättre. Ännu så länge har det handlat om ganska små projekt och om relativt små summor pengar. Det är mer en möjlighet att synliggöra sin produkt eller tjänst för en större kundgrupp, en sorts markandsföringsplattform, säger Joacim Tåg.

Enligt Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har framväxten av sociala medier och mikrobetalningsteknologi fungerat som en katalysator för det nya finansieringssystemet.

– Det har gjort att det är lätt att stödja entreprenörer med roliga och intressanta projekt. Folk idag vill ta ansvar, ingå i ett större sammanhang och göra något gott, vilket de enkelt kan genom crowdfunding, säger Robin Teigland.

I USA är crowdfunding etablerat. Den amerikanska sajten Kickstarter har till exempel förmedlat 6,3 miljoner kronor, från 13 512 givare, till en teknikinnovation som förvandlar en Ipod till en klocka. Svenska företaget Memoto, som ni kan läsa om längre fram i reportaget, har crowdfundat sig till tre miljoner kronor på samma sajt. Men de hör till undantaget. Robin Teigland beskriver crowfunding i Sverige som en omogen bransch även om svenska entreprenörer de senaste åren börjat få upp ögonen för den nya finansieringsformen.

– Majoriteten som crowdfundat hittills är privatpersoner inom kultursektorn som behöver finansiera bokprojekt eller konserter eller som har konkreta produkter att marknadsföra, säger Robin Teigland.

Daniel Daboczy och Arno Smit driver den svenska crowdfundingsajten Funded by me. Sedan starten 2011 har omkring 1000 projekt lagts upp på sajten, varav 600 projekt har publicerats. Totalt har de samlat in 3,8 miljoner kronor.

– För att lyckas måste man ha en tydlig och realistisk idé och ett attraktivt erbjudande till finansiärerna. Dessutom krävs det att man är aktiv under kampanjperioden, säger Daniel Daboczy.

I september förra året lanserade de Equity-finansiering där den som investerar får en del av företaget och en möjlighet att vara aktiv och engagerad i företagets framtid. De första insamlingsrundorna öppnade i november och hittills har de samlat in mer än fem miljoner kronor.

– Det är svårt att hitta pengar idag. Genom att ge folk en liten del av sitt företag så får man engagerade delägare som marknadsför produkten, säger Daniel Daboczy.

Han är övertygad om att crowdfunding inom några år kommer att fungera som ett komplement till banker, riskkapitalister och affärsänglar.

– Just i den första uppstartsfasen innan man kommit ut på marknaden, där kommer crowdfunding att bli stort. Företag som vill ta banklån kommer med stor sannolikhet få frågan om de crowdfundat, säger Daniel Daboczy.

Även Robin Teigland ser en framtid för fenomenet. Mellan 2009 och 2011 ökade crowdfundingsajterna sin förmedling av kapital från 400 miljoner euro till 1,2 miljarder euro.

– Skapas det strukturer för att lättare föra över pengar så kommer det att bli ett viktigt sätt att få in kapital, säger Robin Teigland.

Anna Dalqvist PH