Kommunalt tvätteri dopas med statliga pengar

114

Konkurrens Landskrona kommun har startat ett tvätteri för att få arbetslösa i arbete med så kallade extratjänster som betalas av staten. En förmån som privata tvätterier inte har. ”Vad säger att kommuner stannar vid tvätteri om de blir belönade med statliga pengar för att ha så många anställda som möjligt?”, säger Jan Kluge ordförande i Sveriges Tvätteriförbund.

Jan Kluge
Jan Kluge ordförande i Sveriges Tvätteriförbund.
Edward Hamilton
Foto: Ernst Henry Photography AB
Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert Svenskt Näringsliv
Torkild Strandberg (L) KSO Landskrona
Foto: Leo Erdfelt
Torkild Strandberg (L), kommunalråd

Tvätterisatsningen i Landskrona är en del i ett ”enkla jobb”-projekt som kommunen driver och som avser sänka den höga arbetslösheten. Tvätteriet har låg automatiseringsgrad för att så att så många som möjligt ska få jobb. I dag är det 30 anställda.

– Det är lyckosamt projekt. Av de trettio personer som jobbat hos oss, så har tio gått vidare till andra tjänster. Många av dem har lyfts från försörjningsstödet, säger Jimmy Rönndahl, verksamhetschef för arbetsmarknad Landskrona.

Men redan under etableringsfasen fick satsningen hård kritik från tvätterinäringen. Sveriges Tvätteriförbund anser att konkurrensen snedvrids. Installationskostnaden för tvätteriet var 12,5 miljoner kronor. Sedan dess täcks kostnaderna till stor del av statliga subventioner.

Svenskt Näringsliv har tagit del av siffrorna för tvätteriet. Huvuddelen av de anställda, nitton personer, får lön genom det statliga arbetsmarknadsstödet ”extratjänster” som infördes 2015.

Pengarna betalas ut av Arbetsförmedlingen och riktar sig enbart till offentliga arbetsgivare. Det täcker 100 procent av lönekostnaderna av de som anställs. Dessutom får arbetsgivaren ett handledarstöd på 11 000 kronor per person, vilket i praktiken innebär att subventionsgraden överstiger 100 procent.

– Ett kommunalt tvätteri har alltså möjlighet att anställa människor gratis, ja till och med få betalt för det. Vilket privat tvätteriföretag skulle ha chansen att konkurrera med kommunen på de villkoren? undrar Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert vid Svenskt Näringsliv.

Extratjänster är en dyr reform och utbetalningarna har ökat lavinartat det senaste året. Det ser dessutom ut att öka ytterligare de kommande fyra åren. I år uppgår kostnaderna för extratjänster till fyra miljarder kronor. Det ökar med omkring nio miljarder per år och år 2021 beräknas kostnaderna till runt 30 miljarder kronor.

– Tjänsterna var från början tänkt att avlasta äldreomsorgen och förskolan. Men i detta fall startar man en verksamhet som konkurrerar med näringslivet, vilket inte kan vara avsikten. Det skulle kunna leda till att fler näringsgrenar slås ut då kommuner vill starta nya verksamheter, säger Edward Hamilton.

Utöver den frikostiga subventioneringen kommunen får för sina extratjänster utgår dessutom en bonus till de kommuner som anställer särskilt många extratjänster.

– Regeringen har tillsatt en pott med bonuspengar som fördelas till de kommuner som är extra flitiga att anställa personer på extratjänster. Incitamenten hos kommunerna är enorma, då även dessa personer lyfts bort från det kommunala försörjningsstödet. Det riskerar att skapa en massa ”hittepåjobb” bland kommunerna för att tillsätta extratjänster, säger Edward Hamilton.

I Landskronas fall behövde man uppnå 27 personer för att erhålla bonusen, som för deras del uppgår till 1,9 miljoner kronor. Enbart tvätteriet bemannar 19 av dem.

– Personer som anställs inom extratjänster räknas enligt konjunkturinstitutet som sysselsatta. Det är en inte helt orimlig slutsats att den kraftiga volymökningen av extratjänster har politiska motiv. Det ser ju bra ut under ett valår om sysselsättningsgraden ökar under mandatperioden. Särskilt som man har en statsminister som har lovat EU:s lägsta arbetslöshet inför 2020, säger Edward Hamilton.

Svenska Tvätteriförbundets ordförande Jan Kluge är inte imponerad över kommunens agerande. Han anser att det skadar tvätterinäringen i stort.

– Vi har inga synpunkter på om huvudmannen är offentlig eller privat. Men ett tvätteri måste följa samma spelregler som gäller alla i branschen. Syftet med denna satsning var ju inte starta ett tvätteri, utan att skapa jobb vilket är ett märkligt skäl. De har inte fört någon som helst dialog med oss i branschen, vad gäller auktorisation med mera, säger Jan Kluge.

– Vad säger att kommuner stannar vid tvätteri, om de blir belönade med statliga pengar för att ha så många anställda som möjligt? Kanske blir målet att överta ännu fler näringsgrenar, säger Jan Kluge.

Ytterst ansvarig för tvätteriet i Landskrona är kommunalrådet Torkild Strandberg (L). Han tycker att satsningen har varit lyckosam och betydelsefull för Landskronaborna, men även han har principiella synpunkter på generösa bidragssystem.

– Det är naturligtvis viktigt att man inte delar ut pengar på lösa grunder, och jag är den första att hålla med om att konkurrenssituationen inte får äventyras. I just detta fall har vi varit oerhört noggranna med att vår verksamhet inte får störa det lokala näringslivet. Vi tvättar bara vår egna verksamhets kläder och det fanns ingen entreprenör i närområdet som kunde ta de volymerna, säger Torkild Strandberg.

Vad anser du om Försäkringskassans ”extratjänster” och de bonusar som kommunen får för att anställa så många som möjligt?

– Man måste vara oerhört vaksam kring hur bidrag utbetalas. Om det är som du säger, att kommuner får bonus för hur många man anställer på extratjänster, så anser jag att det är fel. Man borde snarare få en bonus i efterhand för hur många personer man har lyckats få ut på den verkliga arbetsmarknaden, säger Torkild Strandberg.

Tvätteriet i siffror
  • Installationskostnaden var 12,5 miljoner kronor: iordningsställande av lokaler, lönekostnader under installationsfasen, samt inköp av inventarier. Kommunen hoppas kunna avyttra detta om och när verksamheten läggs ner eller övergår i annans regi.
  • Antalet anställa på tvätteriet är 30 personer plus två handledare och en halvtidsanställd chef.
  • 19 av de anställda är så kallade ”extratjänster” för vilka kommunen får 100 procent av lönekostnaden ersatt av Arbetsförmedlingen. Dessutom får kommunen 11 000 kronor extra för handledningsstöd till varje extratjänst.
  • 11 av de anställda har så kallat ”särskilt anställningsstöd”. Här får kommunen 248 000 kronor i stöd per anställd av Arbetsförmedlingen. Kostnaden för kommunen blir omkring 70 000 kronor per person för dessa personer.
  • En bonus utgår till landets kommuner om de uppnår en viss mängd extratjänster. I Landskronas fall behöver man komma upp i 27 personer för att erhålla bonusen, vilken i deras fall blir 1,9 miljoner kronor. Tvätteriet bemannar 19 av dessa tjänster.
  • Kommunens lönekostnad blir 649 000 kronor för samtliga anställda (bortsett från en halvtidsanställd chef och två handledare).
  • Kostnaden för de två handledarna och den halvtidsanställda chefen är sammanlagt 1,1 miljon kronor. Den sammanlagda lönekostnaden är 1 783 000 kronor om året för hela tvätteriet.
  • Femton av de anställda har lyfts ur kommunalt försörjningsstöd. Det hade inneburit en kostnad för kommunen på 1 260 000 kronor som den nu slipper.
  • Sex personer av de som anställdes på tvätteriet i maj 2017 har gått vidare och fått jobb på andra arbetsplatser. En person fick arbete hos extern arbetsgivare redan efter praktiken inför anställning.
  • Kostnaderna för lokalen där tvätten är inhyst är inte medräknade. Fastigheten ägs av Landskrona kommun. Hyra för kommersiella lokaler i det aktuella läget överstiger ofta 1 000 kronor per kvadratmeter.

Källa: Landskrona kommuns administration

Henrik Sjögren

Henrik Sjögren