Kommunalt tvätteri kan bryta mot lagen

Kommunala bolag som agerar på den öppna marknaden får inte ta del av regeringens uppmärksammade anställningsform extratjänster, enligt Arbetsförmedlingen. Ändå har Landskrona bemannat ett kommunalt tvätteri med extratjänster – i strid mot regelverket och möjligen även lagen.
Foto: TT/Mostphotos

Osund konkurrens Kommunala verksamheter som agerar på den öppna marknaden får inte ta del av regeringens uppmärksammade anställningsstöd extratjänster, enligt Arbetsförmedlingens regler. Ändå har Landskrona bemannat ett kommunalt tvätteri med extratjänster. Detta kan strida mot regelverket och möjligen även lagen.

Mona Mårtensson arbetsförmedlingschef, Arbetsförmedlingen Skåne väst
Foto: Pressbild
Mona Mårtensson, Arbetsförmedlingen, anser inte att Landskrona kommun bryter mot regelverket när de anställer extratjänster till det kommunala tvätteriet.

För tre år sedan införde regeringen anställningsformen ”extratjänster” riktad till långtidsarbetslösa och nyanlända. Stödet är mycket frikostigt då hela lönekostnaden ersätts av staten. Dessutom får arbetsgivaren ett ”handledarstöd” på 11 000 kronor per anställd extratjänst.

Men generositeten stannar inte där – regeringen införde under 2017 en bonuspott på 50 miljoner kronor som utbetalas till kommunerna ju fler extratjänster de anställer. Från en trög start har nu extratjänsterna fått luft under vingarna. Kommun efter kommun har hittat fördelarna med stödet.

Men reglerna är tydliga. Stödet får bara gå till offentligt finansierade verksamheter och får inte användas till något som skulle kunna konkurrera på en marknad. Landskrona kommun har trots detta skapat ett tvätteri i lokal regi där så många som 19 av de anställda utgörs av extratjänster.

– I förordningen om särskilt anställningsstöd görs en uppräkning av vilka arbetsgivare som kan vara mottagare av extratjänster och dessutom görs en hänvisning till fördragets statsstödsregler. Från dessa regler kan man dra slutsatsen att ett tvätteri, som ju tillhandahåller tjänster på en marknad, inte kan vara mottagare av extratjänst, säger Martin Lindeblad, verksjurist vid Arbetsförmedlingen.

I fallet med Landskronatvätten bedömer dock Martin Lindeblad att kommunen trots allt håller sig till regelverket eftersom kommunen endast tvättar sin egen tvätt. Han gör bedömningen att transaktionen är helt intern och därför inte påverkar den öppna marknaden.

– Det är viktigt att notera att interna tillhandahållanden inte skapar en marknad, eftersom det inte sker något möte mellan säljare och köpare när transaktionerna är helt interna, säger Martin Lindeblad.

Men kritiken har varit mycket hård från tvätterinäringen mot satsningen. Företagen anser att konkurrensen snedvrids, vilket Entreprenör tidigare skrivit om. Ett privat tvätteri har heller inte samma möjligheter att ha extratjänster.

– Det fanns ingen som helst kommunikation med oss i tvätteribranschen inför kommunens satsning. Många företag har visat intresse att tvätta kommunens tvätt, men har inte fått chansen. Den tvätt som kommunen tvättar hade lika gärna kunnat göras av våra auktoriserade och professionella medlemsföretag, säger Daniel Kärrholt, förbundsdirektör för Sveriges Tvätteriförbund.

På Arbetsförmedlingen i den berörda regionen, Skåne väst, anser man dock inte att Landskrona kommun har gått över sina befogenheter. Mona Mårtensson är arbetsförmedlingschef på Arbetsförmedlingen Skåne väst.

– De som har anställts av tvätteriet står oerhört långt från arbetsmarknaden. Vi bedömer att deras chanser att ha blivit anställa av näringslivet skulle ha varit små och kommunen tvättar endast sin egen verksamhets tvätt. Nu får de en möjlighet att få arbetslivserfarenhet och kanske få in en fot på den ordinarie arbetsmarknaden så småningom, säger Mona Mårtensson. 

Även privata företag inom vård, skola och omsorg har möjligheter att anställa extratjänster. Men endast omkring 500 av extratjänster fanns i privata företag, jämfört med runt 13 000 i offentlig verksamhet. Och de privata får ingen bonus ju fler extratjänster de anlitar.

Staffan Johansson är chef över sektionen för de arbetsmarknadspolitiska programmen vid Arbetsförmedlingen. Han säger att myndigheten är noga med vilka stöd som betalas ut och till vad.

– Sekretessregler hindrar oss från att berätta vilka företag som har extratjänster, men jag vet att de förekommer i friskolor bland annat. Varför de är så få kan bero på att många ännu inte har kunskap om stödet, säger Staffan Johansson.

På frågan om bonussystemet som utgår till kommunerna, men inte till privata företag, hänvisar han till regeringen.

– Man kan tycka att det finns en orättvisa att endast offentliga arbetsgivare får bonus. Men det ligger på departementsnivå. Jag hänvisar till arbetsmarknadsdepartementet och Ylva Johansson, säger Staffan Johansson.

Redaktionen bad att få tala med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon hade själv inte tid att svara på våra frågor om extratjänster. I ställer fick vi tala med pressekreterare Natali Sial.

Har privata arbetsgivare samma möjlighet att anställa extratjänster som offentliga?
– Extratjänster riktar sig till icke vinstdrivande arbetsgivare inom välfärden. Privata arbetsgivare kan få andra anställningsstöd och subventionerade anställningar, som till exempel nystartsjobb, vilka inte har lika avgränsade regler.

Är det inte orättvist att bara offentliga arbetsgivare får bonus för antalet extratjänster?
– Dessa pengar är en del av välfärdsförstärkningarna regeringen gör. Bonusen är i grunden ett bidrag för att motverka arbetslöshet i budgetpropositionen för 2018. Detta hindrar utbetalning till privata bolag.

Finns det ingen risk att kommuner missbrukar möjligheterna med extratjänster för att slippa kostnader för det kommunala försörjningsstödet till arbetslösa i kommunen?
– Innan varje beslut om extratjänst görs sedvanliga kontroller av arbetsgivaren för att motverka missbruk. Att få försörjningsstöd innebär inte i sig att en person kvalificerar sig för extratjänst. Det är arbetslöshetstid (obrutet inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen) eller det faktum att en person är nyanländ som ger möjligheten till extratjänst.

Kritiker hävdar att regeringen vill ”blåsa upp” sysselsättningsgraden genom att dopa kommunerna med denna subvention. Ligger det något i det?
– Det finns ett stort behov av fler anställda i välfärdssektorn för att genomföra arbetsuppgifter och för att bidra till kompetensförsörjningen. Forskning har visat att subventionerade anställningar är ett användbart verktyg för att etablera individer med olika former av behov av särskilt stöd på arbetsmarknaden, säger Natali Sial.   

Henrik Sjögren

Henrik Sjögren