Efter kompetensutvisningarna: Flera talanger skulle avråda jobbsök i Sverige

Tayyab Shabab, Ali Omumi, Peter Lincoln.
Tayyab Shabab, Ali Omumi, Peter Lincoln.
885

Kompetensutvisningarna Sju av tio arbetskraftsinvandrare är negativt inställda till att rekommendera Sverige som arbetsland, visar en ny rapport från stiftelsen Diversify. Och trenden lär fortsätta, såvida inte Migrationsverket förbättrar sina rutiner, säger Patrik Karlsson på Svenskt Näringsliv.

artikelserie bild Kompetensutvisningarna

Allt fler personer med spetskompetens utvisas ur Sverige på grund av bagatellartade missar, utan chans till rättelse. Detta samtidigt som företagen gör allt för att behålla deras kompetens.

Fler artiklar i denna serie

Patrik Karlsson
Foto: Ernst Henry Photography AB
Patrik Karlsson
Matthew Kriteman
Foto: Privat
Matthew Kriteman, verksamhetschef på Diversify.

”Sverige är ett fantastiskt land att bo och arbeta i. Men jag känner mig upprörd över hur visumsituationen har hanterats. Jag kan inte bestämma mig om det negativa känslorna väger tyngre än de positiva”.

Så låter en av flera bekännelser från anonyma arbetskraftsinvandrare i en nysläppt rapport om kompetensutvisningar från den politiskt obundna stiftelsen Diversify.

Även om det är vida känt att många att utrikesfödda talanger utvisas från Sverige efter bagatellartade missar, är det första gången som fenomenet mätts i siffror, hävdar Matthew Kriteman, verksamhetschef på Diversify.

– Det här visar hur utomeuropeiska arbetare och företag påverkas av ett bristfälligt och oklart system. Något som många fortfarande drabbas av, säger han till Entreprenör.

Enligt rapporten har 60 procent av de nära 600 intervjuade arbetskraftsinvandrarna antingen nekats förlängning av sina arbetstillstånd eller så sitter de fortfarande fast i beslutsprocessen. Samtidigt visar rapporten att den genomsnittliga väntetiden för en visumansökan är 15 månader. För 90 procent av dessa var väntetiden mellan 1 och 35 månader.

– Det är mycket olyckligt att personer får vänta så länge på besked, med den osäkerhet som det medför både för den anställda och företaget, säger Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

Mest anmärkningsvärt i rapporten är, enligt Patrik Karlsson, att nära 70 procent av respondenterna inte skulle tänka sig att rekommendera andra utomeuropeiska talanger att söka sig till Sverige.

– Det naturligtvis skadligt för näringslivets kompetensförsörjning när Sverige inte anses som ett bra land att jobba i, säger han.

Så länge myndigheter har en egen bild av vilka arbetsvillkor som ska uppfyllas, riskerar både personer och företag att fortsätta att hamna i kläm när det gäller arbetskraftinvandring, menar Patrik Karlsson.

– Migrationsverket måste bli bättre på att bedöma arbetsvillkor på ett mer rimligt sätt. Såvida inte arbetsgivaren medvetet har försökt utnyttja personer eller kringgå regelverket bör inte små fel som brister i försäkring, för litet uttag av semester eller felaktigt utannonserande tjänster leda till utvisningar, säger han.

Under tiden hoppas Matthew Kriteman att rapporten kan utgöra åtminstone ett underlag till att motverka verkställandet och hoten om kompetensutvisningar.

– Vi hoppas att rapporten engagerar, väcker dialog och sprider kunskap om att det går att anställa utomeuropeisk arbetskraft utan att det hotar svenska arbetsrättsregler. Kompetensutvisningarna visar att anställda och företag straffas oproportionerligt samtidigt som det flyttar fokus från andra arbetsrättsliga överträdelser i samhället. Arbetskraftinvandring behöver inte vara ett nollsummespel. Lagtexten kan både upprätthålla den svenska modellen och vara transparent och informativ på samma gång.

Gabriel Cardona Cervantes