Flydde från Syrien och anställdes som it-specialist – nu utvisas hon

500

Kompetensutvisning Safinaz Awad flydde från krigets Syrien med man och barn, för att ta sig till tryggheten i Europa. De hamnade i Sverige, där Safinaz IT-kompetens gjorde att hon snabbt fick jobb. Nu utvisas familjen till Grekland, samtidigt som hennes bransch skriker efter kompetens. "Vi trodde vi var i säkerhet i Sverige", säger hon.

Safinaz Awad och Klas-Magnus Hilberth, grundare Sweet Systems
Foto: Henrik Montgomery/TT
Safinaz Awad och Klas-Magnus Hilberth, grundare Sweet Systems
artikelserie bild Kompetensutvisningarna

Allt fler personer med spetskompetens utvisas ur Sverige på grund av bagatellartade missar, utan chans till rättelse. Detta samtidigt som företagen gör allt för att behålla deras kompetens.

Fler artiklar i denna serie

Klas-Magnus Hilberth, grundare Sweet Systems
Foto: Henrik Montgomery/TT
Klas-Magnus Hilberth, grundare Sweet Systems
Safinaz Awad
Foto: Henrik Montgomery/TT
Safinaz Awad

Hon flydde med man och en fyra månaders baby från Syrien för tre år sedan. Nu har hon jobb som IT-specialist i Sverige och har hunnit bli en av nyckelkompetenserna på IT-företaget Sweet Systems AB i Stockholm. Men trots yrkeskunskaper som är extremt eftertraktade i Sverige utvisas hon nu till Grekland, som var det första landet där hon sökte asyl. I Grekland har de ingenstans att ta vägen ­– men företaget har lovat att hjälpa henne så gott det går.

– Det är helt vansinnigt! Ena året hör man politikerna tala om hur vi alla ska ställa upp, öppna våra hjärtan och ta tillvara den arbetskraft som strömmar in. Sedan, när vi har anställt en duktig medarbetare från Syrien som har etablerat sig i Sverige med sin familj, får vi höra att de kastas ut, säger Klas-Magnus Hilberth som är medgrundare och ägare av företaget.

Safinaz Awad, hennes man och treåriga son flydde från krigets Syrien över Medelhavet till Grekland där de sökte och beviljades asyl. Så småningom kom de till Sverige där hennes kompetens inom IT var hett eftertraktad vilket snabbt ledde till anställning på ett it-företag. Men Dublinförordningen säger att man inte kan få asyl i ytterligare ett EU-land, utöver det första man fått det i. Därför kan familjen inte få asyl i Sverige.

För två veckor sedan fick så Safinaz Awad beskedet från Migrationsverket att hon ska utvisas till Grekland. Hon måste lämna landet redan den 31 januari. I Grekland möter hon och hennes familj en oviss framtid.

– Det är fruktansvärt. Det har dröjt tre år innan vi fick beskedet. Vi har etablerat oss i Sverige, min son Ward har hunnit få kompisar och pratar svenska. Jag har fått mitt drömjobb där jag trivs otroligt bra med både arbetsuppgifter och kollegor, säger Safinaz Awad.

Branschen skriker efter hennes kompetens och hon får hela tiden jobberbjudanden. Organisationen It- och telekomföretagen uppskattar i sina beräkningar att det saknas runt 30 000 it-specialister och programmerare i Sverige och att det inom fem år kommer att saknas över 70 000. Samma bild ger även Arbetsförmedlingen.

– Som arbetsgivare blir man bestört på flera plan. Vi är runt 60 medarbetare och behöver varenda en. Safinaz blivit en nyckelperson i sitt team. Vi är beredda att gå väldigt långt för att behålla henne. På ett litet företag lär man också känna sina medarbetare och man ömmar för dem när de har det jobbigt, säger Klas-Magnus Hilberth.

Hon hade hunnit jobba som programmerare i Syrien i fem år innan kriget kom. Sedan ställdes allt på ända. Flykten från Syrien var, som för så många andra, mycket traumatisk. Hennes bror dödades i kriget och när hon fick sin son beslutade sig familjen för att fly. Efter många riskfyllda resor hamnade de till slut i Grekland där de nödgades stanna medan mor och syster lyckades fly vidare till Sverige.

– Vi trodde verkligen att vi hade hamnat i säkerhet nu, efter tre år i Sverige. Beskedet från Migrationsverket kom som en chock, säger Safinaz.

Där integrationen brister i myndighetssverige väljer nu företaget att gå in och ställa upp för Safinaz och hennes familj så gott de kan. Klas-Magnus Hilberth berättar hur de kommer att försöka hjälpa henne med boende i Grekland och hoppas innerligt att hon därifrån ska kunna söka arbetstillstånd för att återvända till Sverige med sin familj.

– Rent tekniskt följer Migrationsverket lagar och regler. Men människor är inte bara datapunkter. De som arbetar på Migrationsverket borde kunna ta beslut utifrån vissa unika omständigheter. Nu måste familjen utstå ytterligare trauman innan de eventuellt kan komma att återvända till Sverige, säger Klas-Magnus Hilberth.

Han och Safinaz Awad har också valt att skriva ett öppet brev till regeringen, adresserat till migrationsminister Heléne Fritzon och näringsminister Mikael Damberg, där de undrar hur arbetsgivare och allmänheten ska tolka de signaler som ett fall som Safinaz sänder ut.

– Jag väljer att berätta om mina omständigheter för allmänheten och medierna även om det är svårt. Jag vill undvika att andra i min situation går samma öde till mötes, säger Safinaz Awad.

Entreprenör har sökt migrationsminister Heléne Fritzon för en kommentar men inte fått något svar.

Dublinförordningen

När du ansöker om asyl i Sverige börjar Migrationsverket med att undersöka om det är Sverige eller något annat EU-land som ska ansvara för din asylansökan. Om du har fått visum till, har vissa typer av uppehållstillstånd i,  eller har ansökt om asyl i ett annat EU-land på vägen till Sverige, kanske du måste åka tillbaka dit. Dessa regler finns i Dublinförordningen.

Dublinförordningen ändrades den 1 januari 2014. Nedan finns information där du kan läsa om reglerna som gäller för dig som har ansökt om asyl i Sverige efter den 1 januari 2014. Det finns fyra broschyrer som informerar om olika delar av Dublinförordningen.

Källa: Migrationsverket

Henrik Sjögren