Kompetensutvisningarna är ett problem, säger remissinstanserna

Kompetensutvisning
Foto: Marcus Ericsson/TT

Kompetensutvisningar När remissinstanserna svarar är det tydligt: kompetensutvisningarna är ett problem, det är de flesta överens om. Men hur de ska stoppas och när en lagstiftning kan bli aktuell råder det delade meningar om. Entreprenör har granskat svaren från ett stort antal organisationer.

Patrik Karlsson
Foto: Nicklas Mattsson
Patrik Karlsson

Frågan om kompetensutvisningarna har länge varit ett hett diskussionsämne i svensk politik. Enigheten har varit tämligen stor och samtliga riksdagspartier har vid ett eller annat tillfälle markerat att det måste ske en förändring. Trots det har förändringsarbetet gått trögt. Till slut tappade Alliansen tålamodet och skrev en motion med konkret lagtext för att få till stånd ett snabbare arbete. I slutet av september beslutade socialförsäkringsutskottet att skicka ut motionen på remiss, efter att S, V och MP valt att gå på Alliansens linje. Detta var Entreprenör först med att rapportera om

Nu har alla remissvar kommit in. Av 14 remissinstanser är elva överens om att en förändring måste ske. De tre som inte resonerar kring behovet av en förändring är samtliga domstolar, som istället resonerar kring en lagstiftnings utformning. 

Svenskt Näringsliv är en av de organisationer som menar att Alliansens motion är bättre än den proposition som regeringen tidigare har presenterat. Alliansmotionen går längre och innefattar en proportionalitetsprincip, vilket regeringens proposition saknar.  Proportionalitetsprincipen innebär att alla omständigheter runt en person ska sammanvägas innan Migrationsverket fattar beslut om eventuell utvisning. Beslutet ska stå i proportion till eventuellt begångna fel.

– Det här är akut och en lagstiftning behövs väldigt snart, säger Patrik Karlsson, jurist och arbetsmarknadsexpert som har skrivit Svenskt Näringslivs svar. 

– Det här handlar om människors framtid och det ligger fortfarande massor av förlängningsansökningar på Migrationsverket och väntar på beslut, fortsätter han. 

Han får medhåll från organisationen Företagarna, som i sitt remissvar särskilt tillstyrker tidsplanen. De skriver också att ”Sverige behöver ett regelverk som stöder de svenska företagens möjlighet att attrahera och behålla internationell kompetens”. 

Även Stockholms Handelskammare instämmer med Svenskt Näringsliv och Företagarna och menar att förslagen i motionen är ”viktiga åtgärder för att undvika att arbetskraftsinvandrare drabbas av orättfärdig utvisning”. Centrum för rättvisa konstaterar i sitt svar att det har ”utvecklats en orimligt hård praxis hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna gällande förutsättningarna för återkallelse och förlängning av tidsbegränsade arbetstillstånd”. Bland dessa organisationer är enigheten stor kring behovet av en proportionalitetsbedömning, alltså att personens alla förutsättningar vägs samman så att det blir en samlad bedömning som avgör om personen ska få stanna i Sverige. Även Migrationsverket konstaterar att ”det är befogat med en proportionalitets-bedömning” även om verket inte vill vare sig tillstyrka eller avslå motionen. 

Patrik Karlsson på Svenskt Näringsliv är noga med att understryka att den möjlighet till självrättelse som regeringen har föreslagit inte är tillräcklig. 

– Hur ska man i efterhand rätta när någon inte har haft en försäkring? Har man varit oförsäkrad så har man, säger han. 

Organisationen Work Permit Holders Association, WPHA, är inne på samma spår. De skriver att ”En annan allvarlig brist med Regeringens proposition är att den medför att t.ex. en försäkringsbrist som förelegat vid anställning hos en tidigare arbetsgivare leder till avslag. En före detta arbetsgivare kan inte i efterhand teckna t.ex. arbetsskadeförsäkring (TF) eller tjänstegrupplivsförsäkring (TGL) då personen inte längre är anställd där”. 

Svenskt Näringsliv, Företagarna och Stockholms Handelskammare konstaterar i sina remissvar att regeringens proposition om självrättelse är otillräcklig och onödig förutsatt att utlänningslagens återkallelsebestämmelser ändras i enlighet med motionen. Det handlar alltså om att regeringen har föreslagit att personer inte ska behöva utvisas om fel som har begåtts rättas till innan Migrationsverket uppmärksammar dem.

De fackliga företrädarna som har svarat på remissen, det vill säga TCO, Saco, LO, Sveriges Ingenjörer och Akademikerförbundet SSR, visar också på det stora behovet av att förändra lagstiftningen. De är dock, på olika sätt, tydliga med att det inte är lika bråttom som motionärerna anser att det är. 

Akademikerförbundet SSR är i grunden positiva till en utveckling där det blir en ”lättnad i sanktionen gentemot arbetstagaren”. De menar att det är en ”underlig ordning” att en arbetskraftsinvandrare drabbas hårdast när en arbetsgivare har gjort fel. Däremot är de oroliga för att det föreslagna ordet ”får” som motionärerna vill ska ersätta ordet ”ska” i lagtexten kan öppna upp för ”mycket breda tolkningar”. 

TCO understryker vikten av en gedigen beredning av alla lagstiftningsfrågor. Samtidigt riktar de väldigt skarp kritik mot regeringen för det långsamma förfarandet. Därför föreslår organisationen att motionens förslag till ändringar av Utlänningslagens 7 kap. 7 e § ska träda i kraft som föreslaget, men bara gälla till 30 juni 2018. TCO kräver dock att det som huvudregel alltjämt ska gälla att arbetstillstånd återkallas. 

Saco och LO konstaterar att det behövs en förändrad lagstiftning, men vill invänta regeringens utredning. LO skriver att de ”befarar att förslaget kan få helt andra konsekvenser än motionärernas intentioner och istället för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden kan den försämras”. Även Sveriges Ingenjörer ställer sig positiva till regeringens utredning, som ska vara klar vid årsskiftet.  

Sveriges Ingenjörer betonar att de varje månad yttrar sig över ungefär 600 ansökningar om arbetstillstånd från ingenjörer som vill arbeta i Sverige och att dessa ingenjörer är ”värdefulla för att upprätthålla Sveriges ställning som industri- och innovationsland”. Men samtidigt menar organisationen att de lagändringar som föreslås i motionen inte är tillräckligt tydliga. 

Patrik Karlsson på Svenskt Näringsliv understryker återigen vikten av en snabb process för att hantera de ärenden som nu är akuta. 

– Det finns ingenting som hindrar att man förbättrar lagstiftningen igen vid senare tillfälle, om det skulle visa sig att den inte är perfekt, avslutar han. 

I veckan skickades lagrådsremissen till lagrådet. Mycket av den kritik som framför allt TCO och Sacoförbunden framförde i sina remissvar är hanterade i den. Men även om vissa förändringar har skett i förhållande till motionen, baserat just på remissvaren, är syftet och utfallet i stort sett oförändrat. Inom kort ska riksdagen debattera ärendet. En lagstiftning är beräknad att träda i kraft redan den 1 december.

Stina Bengtsson

Stina Bengtsson