Migrationsverket stoppar allt fler toppstudenter

Studenter
Foto: Colorbox.com
131

Kompetens Mer än dubbelt så många utländska studenter fick avslag på sin ansökan att studera på svenska lärosäten förra året jämfört med året innan, visar statistik från Migrationsverket. Men trots att lärosätena vittnar om en skärpt bedömning hänvisar verket bara till ”förbättrade rutiner”. Lärosätena går miste om miljontals kronor och Sverige får dåligt rykte bland internationella toppstudenter.

artikelserie bild Kompetensutvisningarna

Allt fler personer med spetskompetens utvisas ur Sverige på grund av bagatellartade missar, utan chans till rättelse. Detta samtidigt som företagen gör allt för att behålla deras kompetens.

Fler artiklar i denna serie

Maria Lindblad, internationell kommunikatör på Lunds universitet
Foto: Mikael Risedal
Maria Lindblad, internationell kommunikatör på Lunds universitet.
Eva Malmström.jpg
Foto: (c)copyright jann@lipka.se
Professor Eva Malmström Jonsson, KTH, tillika ordförande för SUHF:s expertgrupp för internationalisering.

Inte bara utländska experter hotas att avvisas från Sverige. Även toppstudenter har märkt av det tuffare klimatet. Allt fler svenska lärosäten med attraktiva utbildningar larmar om att det blivit svårare för internationella studenter att ta sig till Sverige.

Enligt Lunds Universitet, SLU, och KTH handlar det om att Migrationsverket skärpt tolkningen av det som kallas studieavsikt. Men lärosätena har också upptäckt att det görs många fler tidiga utredningar på studenter lokalt på de svenska ambassaderna i vissa regioner.

Entreprenör har bett Migrationsverket ta fram statistik på avslag. 2015 fick totalt 567 gäststudenter och doktorander avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd, medan förra årets siffra är mer än dubbelt så hög; 1 208 avslag.

Vissa länder sticker ut i mängden, till exempel har avslagen ökat från omkring 7 procent till 47 procent för gäststudenter från ett land som Bangladesh mellan 2014 och 2016. 2016 var det nästan lika många, 221 personer, som fick avslag på sin ansökan medan 234 beviljades.

Maria Lindblad, internationell kommunikatör på Lunds universitet, är frustrerad över situationen som universitetet står inför detta läsår. Ett 15-tal studenter har antingen inte fått besked eller nekats uppehållstillstånd.

– Vi har just nu ett antal studenter vars ansökningar inte beviljats, som vi inte förstår hur Migrationsverket resonerat kring. Det handlar om välmeriterade studenter som fått stipendier från oss och där avslagsskälen framstår som svårbegripliga.

Universitetet har sett i avslagsbeskeden att man allt oftare anger just bristande studieavsikt som skäl.

– De anledningar man ger handlar ofta om bristande studieavsikt, det vill säga att man gjort bedömningen att studenten inte avser studera när de kommer till Sverige. Det är svårt för oss att förstå varför studenten inte skulle vilja studera när det program de är antagna till ligger helt i linje med deras tidigare studiebakgrund. Detta är ju också studenter som vi har valt ut just för att de har en lämplig bakgrund och bra meriter. De som fått stipendier har även kommunicerat sin studiemotivation till oss som en del av stipendieprocessen.

Förra året ökade antalet utredningar av studenter från vissa regioner, och i höstas var det en närmast akutartad situation, beskriver flera lärosäten som Entreprenör pratat med.

– Vi kan se att man från Migrationsverkets håll numera gör många fler intervjuer och utredningar än vad man gjort tidigare. Ett land som man inte tidigare utrett på samma sätt är Indien, där nästan varenda sökande kallas till intervju på ambassaden, säger Maria Lindblad.

Det är framförallt studenter hemmahörande i Sydasien och Mellanöstern som påverkats av detta. Länder som Iran, Bangladesh, Pakistan och Indien sticker ut. Enligt Migrationsverket ska det inte finnas några nya skäl för detta, men man har kallat till intervju i mycket större utsträckning än vad som är normalt jämfört med tidigare år, enligt Lunds Universitet.

– Eftersom de inte kan säga något till oss om ärendena på grund av sekretess, är det svårt för oss att säga om avslagen är felaktiga eller inte, framhåller Maria Lindblad.

Tjänstemännen på universiteten anser att de utdragna ansökningsprocesserna och tillståndsavslagen blir kostsamma att bära. Ovanpå det påverkas också bilden av Sverige, som inte välkomnar studenter från andra länder.

Fredrik Pettersson, antagningshandläggare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), sitter i dagsläget med ett tiotal ärenden där studenter ska återbetalas på grund av nekade tillstånd.

– Vi har just nu 10 återbetalningsärenden på gång, av de 30 studenter som betalat sin studieavgift själva. Det betyder att en tredjedel av dessa studenter måste vi betala tillbaka avgiften för. Det kan förstås tillkomma ännu fler som inte har kontaktat oss än.

– De flesta av våra program kostar 270 000 kronor att studera. Lägg till det att vi är ett litet lärosäte. På nationell nivå handlar det om väldigt stora pengar som inte kommer lärosätena till del. Utöver detta har vi alla kostnader runtomkring studenterna som vi måste ta från andra delar av verksamheten.  Vi får också problem med bostäder som plötsligt står tomma som vi har bokat upp för just de här studenterna.

Fredrik Pettersson nämner liksom Maria Lindblad intervjuerna som sker på ambassaderna som en central del i prövningen av uppehållstillstånden. Han berättar också att det är standardförfarande för studenter i de aktuella länderna att använda sig av lokala agenter som hjälper till med ansökningarna.

–  De allra flesta studenter tar hjälp av en utbildningsagent för att klara av både ansökan till oss och för att ta sig igenom Migrationsverkets granskning. När vi fått se exempel på de frågor som man ställer under utredningsintervjuerna kan man undra hur relevanta en del av dem är.

Frågorna som sammanställts av en utbildningsagent i Indien handlar utöver det förväntade, som utbildningens innehåll och studentens bakgrund och motivation, också om detaljer kring kollektivtrafiken och matbutiker på den specifika svenska studieorten.

– Jag tror själv att jag skulle ha svårt att redogöra för hur bussarna fungerar i en stad jag inte varit på tidigare i ett annat land, säger Fredrik Pettersson.

– Vad jag fått höra så kommer flera svenska lärosäten faktiskt börja använda just de här frågorna som vi fått sammanställda för att de ska kunna utbilda agenterna så att agenterna i sin tur kan förbereda studenterna…

Professor Eva Malmström Jonsson, KTH, tillika ordförande för Sveriges universitets– och högskoleförbunds expertgrupp för internationalisering. Det är via den gruppen Högskolornas samarbete med Migrationsverket koordineras. Hon menar att dialogen förbättrats men att mer måste hända.

– Det här är ju inte någon bra reklam för Sverige direkt. Först bjuder vi in studenterna, de får personliga kontakter med lärare och den utbildning de ska gå och sedan släpper vi inte in dem. Oron från myndigheternas sida att man ska kunna köpa sig in i Sverige måste vägas mot den realitet vi har att hantera på universiteten.

– De kulturella skillnaderna som finns mellan Sverige och ett land som till exempel Pakistan måste man ta med i beräkningen, menar hon. Det är inte säkert att det är ambassaderna som är de som är bäst lämpade att avgöra om studenternas studieavsikter. För en medborgare i ett land där tilliten till myndigheter är låg är det inte säkert att man gör särskilt bra ifrån sig vid en formell intervju på en ambassad.

Trots att lärosätena vittnar om Migrationsverkets hårdare bedömning menar Hannah Davidsson, presskommunikatör vid Migrationsverket, att det inte handlar om att myndigheten anpassat sig till ny lagstiftning.

2016 var antalet avslagen nästan dubbelt så hög som året innan enligt myndighetens egen statistik. Hannah Davidsson menar att myndigheten inte gjort en analys av statistiken, men gör bedömningen att flera orsaker kan ligga bakom.

– Dels så finns det naturliga variationer över tid, om man tittar bakåt i statistiken så varierar bifallsandelarna från år till år, dels har vi genomfört ett förbättringsarbete där vi har sett över och utvecklat våra processer de senaste åren.

– Kraven för att få uppehållstillstånd är samma, och lagstiftningen ser likadan ut. Men de nya rutinerna har sannolikt lett till att Migrationsverket har upptäckt fler personer som inte uppfyller kriterierna och därmed inte har rätt till uppehållstillstånd på grund av studier i Sverige.

Tipsa Entreprenör

Riskerar du, eller någon du känner, att utvisas för bagatellartade fel i samband med anställning eller studier? Tipsa oss på redaktionen! Mejla till redaktionen@entreprenor.se och berätta mer.

Anna Rennéus Guthrie