Migrationsverkets GD: ”Falsk historieskrivning om kompetens­utvisningarna”

Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Anser man att kompetensutvisningarna är orimliga bör man vända sig till lagstiftarna, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik. Men om det finns en spretande praxis inom myndigheten vill han komma till rätta med det.
790

Kompetensutvisningarna Migrationsverket har fått hård kritik för de så kallade kompetensutvisningarna – fall där topptalanger har blivit utvisade på grund av bagatellartade misstag från arbetsgivaren. Nu svarar Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik på kritiken i en exklusiv intervju i Entreprenör. ”Det går inte att skälla på fel träd om man vill att katten ska klättra ner”, säger han.

artikelserie bild Kompetensutvisningarna

Allt fler personer med spetskompetens utvisas ur Sverige på grund av bagatellartade missar, utan chans till rättelse. Detta samtidigt som företagen gör allt för att behålla deras kompetens.

Fler artiklar i denna serie

Ali Omumi med familj
Foto: Privat
Ingenjören Ali Omumi och hans familj blev utvisad på grund av en försäkringsmiss som hans förrförra arbetsgivare gjorde.

– Medierna har varit orättvist hårda mot oss som myndighet vad gäller arbetskraftsärenden. Men det går inte att skälla på fel träd om man vill att katten ska klättra ner, säger Mikael Ribbenvik till Entreprenör.

Migrationsöverdomstolens så kallade luciadomar i december 2017 skulle sätta stopp för utvisningar av arbetskraftsinvandrare till följd av bagatellartade misstag bakåt i tiden. De nya vägledande domarna stipulerade att myndigheten skulle göra en helhetsbedömning i stället för att slå ner på enskilda misstag som arbetsgivaren gör. Men kompetensutvisningarna har, som Entreprenör har rapporterat, ändå fortsatt.

– Vi har anklagats för att det är Migrationsverkets praxis och hårda lagtolkning som har skickat ut människor från Sverige. Men historiebeskrivningen är falsk. Vi följer lagstiftningen, något annat val har vi inte som myndighet. När Migrationsöverdomstolen har gett oss nya vägledande domar har vi även följt den praxis som de har gett, säger Mikael Ribbenvik.

Mikael Ribbenvik menar att domstolarnas utslag ger facit på att de gör rätt – Migrationsdomstolen har i 95 fall av 100 hållit med myndigheten i sina beslut. Därmed är det lagstiftaren och inte Migrationsverket man måste ställa till svars.

– Före 2015 förekom inte debatten om kompetensutvisningar eller bagatellartade misstag av arbetsgivare. Men det året kom en dom från kammarrätten i Stockholm som krävde en strikt hållning. Varje avvikelse från kraven skulle innebära att man inte fick förlängning på sitt arbetstillstånd, säger Mikael Ribbenvik.

Men vid Lucia 2017 ändrades alltså detta. Enskilda misstag hos arbetsgivaren skulle kunna tolereras och myndigheten skulle ta hänsyn till helhetsbilden.

– Det är alltså Migrationsöverdomstolen som har vacklat. Först kommer en dom som ger riktlinjer om en stram hållning. Sedan ändrar de den och ger nya, mer toleranta, riktlinjer vid Luciadomarna, säger Mikael Ribbenvik.

Men Entreprenör har rapporterat att orimliga kompetensutvisningar har fortsatt även efter Luciadomarna. Ali Omumi, som är ingenjör på ABB i Ludvika, och hans familj blev utvisade på grund av att hans förrförra arbetsgivare hade missat att teckna korrekta försäkringar. Trots att nuvarande arbetsgivare gör allt rätt har han nekats förlängt arbetstillstånd.

– Jag kan inte uttala mig om enskilda ärenden. Det jag talar om är hur vi arbetar generellt. Om någon känner sig felbehandlad så får vederbörande gå till domstol, vilket sker med i princip 100 procent av fallen. Om domstolen ger oss rätt så har vi ju facit. Vi kan inte göra annat än att följa lagen, säger Mikael Ribbenvik.

Men vad tänker du när du hör att en människa som har rotat sig, har en framgångsrik karriär som ingenjör och kan försörja fru och ett litet barn i Ludvika utvisas på grund av ett bagatellartat misstag från en förrförra arbetsgivaren?

– För det första ska man fråga sig vem man tycker har gjort fel. Om man menar att vi har gjort fel så överklagar man till domstol. Om domstolen fastställer vårt beslut så har vi ju gjort rätt. För det andra så kan man fråga sig om detta är rimligt. Är det okej att arbetstagaren ska stå förlusten om en arbetsgivare gör fel? Jag förstår om det verkar orättvist och jag kan sympatisera med det. Men det är så lagen ser ut just nu. Många är irriterade över att vi följer lagen, men jag är ledsen, det hjälper inte att vara det. Den som är irriterad över detta måste vända sig mot lagstiftaren.

Men blir du inte upprörd själv över detta?

– Jo, jag kan tycka att det finns ett problem vad gäller ansvarsfrågan. Låt säga att du har en arbetstagare har försökt att göra allt rätt. Han är anställd hos en seriös arbetsgivare som också gör allt rätt. Men sedan faller det på vad en tidigare arbetsgivare har gjort. Där tycker jag att det stora problemet finns i dag.

Vad tycker du man ska göra åt det?

– Förra året kom en lagförändring med möjlighet till självrättelse. Den innebär att en arbetsgivare kan åtgärda mindre misstag i ett tidigt skede. Men i detta fall handlar det om vad en tidigare arbetsgivare har gjort. Jag kan tycka att det vore rimligt att den nya arbetsgivaren ska kunna gottgöra för de brister som tidigare arbetsgivaren har gjort sig skyldig till. Annars är ju arbetstagaren körd på förhand. Det kan göra ont för en ny arbetsgivare att reparera andras misstag, men då finns det ändå en möjlighet att komma vidare.

Om ni själva noterar orimligheter i systemet, borde ni inte agera för att ändra det då?

– Jag får ofta frågor av den typen. Vi är tyvärr mer tekniska än så. En myndighet är inte en opinionsbildare. Regeringen är informerad om detta, de läser tidningar, de lägger sina förslag. Som myndighet kan vi inte lägga oss i vad som är rimligt och orimligt. Det är politikens roll.

Ideella organisationen Centrum för rättvisa, som driver flera principfall rörande arbetstillstånd i domstol, har tagit del av intern kritik från Migrationsverket. Kritiken handlar om en spretande praxis bland tjänstemännen. Bland annat ska det finnas en informell så kallad sexmånadersregel som säger att man måste vänta ett halvår innan en ny arbetstillståndsansökan kan göras. Men sedan har Migrationsverket förnekat att en sådan regel skulle finnas. Finns denna informella regel?

– Alla är överens om att det inte finns någon sexmånadersregel i lagen. Lämnar du in en ny, likalydande, ansökan där inget nytt framkommer så blir beslutet också detsamma oavsett hur lång tid som har passerat. Någon karantänstid finns inte.

Är praxis tillräckligt tydlig eller finns det en osäkerhet bland tjänstemännen?

– Det är viktigt att en myndighet har enhetlig rättstillämpning. Vi har tusentals medarbetare. Vi har enheter över hela landet. Enhetlighet i alla beslut är svårt att få till i förstainstansen då ärendena bedöms individuellt. Men det är också därför vi har överinstanser som prövar våra beslut. Det är alltid en balansgång hur stark styrningen ska vara och hur mycket man ska överlåta till tjänstemannens kompetens i de enskilda fallen. Ibland utkristalliseras en intern praxis som inte finns i lagtexten. Och vi ska titta på den kritik som har framförts om spretande praxis och undersöka hur det ser ut på den fronten.

Entreprenör har beskrivit ytterligare fall som har fått stor uppmärksamhet. Bland annat Hussein Ismail, som då var blivande vd för ett biomedicinskt företag i Lund. Han utvisades eftersom han under en uppbyggnadsperiod tog ut för lite lön för att rädda företaget och för att kunna ge övriga anställda sin lön. Även den domen föll efter de så kallade luciadomarna. Vad är rimligheten i det beslutet?

– Den frågan måste du rikta till politiken. Vi sätter inte upp systemet. Lagstiftningen kräver att du ska ha en lön som lever upp till miniminivån. Det är inte Migrationsverket som stiftar lagarna. Systemet får man diskutera med politikerna.

Vilka signaler tror du det sänder till arbetskraft runt om i världen när man lätt riskerar att bli utvisad om arbetsgivaren inte gör allt rätt till punkt och pricka?

– Jag vill ändå påpeka att arbetsgivaren har, och bör ha, ett stort ansvar för de arbetskraftsinvandrare de väljer att anställa. Tar man hit en person från ett annat land som etablerar sig här och skaffar familj så måste man också hålla koll på de regler som finns. Man kan inte leka med människors liv. Om de ska ha en försäkring så får de ordna det. Händer det något så råkar ju arbetstagaren illa ut och det belastar även samhället.

Kan man inte ha överseende med nystartade bolag i tillväxtfasen där allt går väldigt snabbt?

– Nej det tycker jag faktiskt inte. Jag hör ofta den typen av argument: ”Det är ju ett gäng it-killar, happening guys som driver Sverige framåt, det är väl klart att de inte har hunnit få full koll”. Men jag undrar varför vissa branscher eller typer av företag ska ha frikort att slarva. Visst kan politiker föreslå lättnader för vissa företag genom att skapa en attraktiv start up-scen i Stockholm, Göteborg eller Malmö där man inte behöver bry sig om försäkringar och annat byråkratimojs. Men lycka till med att få en regering att lägga fram ett sådant förslag.

Hur bidrar Migrationsverket för att stärka Sveriges konkurrenskraft?

– Asylfrågan är naturligtvis den viktigaste frågan för oss. Men frågan om arbetskraften är den andra viktigaste, och vi arbetar med många frågor. I vår nya verksamhetsstrategi skriver vi att vi vill bidra till utvecklingen av ett konkurrenskraftigt Sverige. Svenskt Näringsliv har uttryckt sig positiva till detta. Målsättningen är att göra det så enkelt som möjligt för företag och arbetskraftsinvandrare att etablera sig.

Vad skulle du önska av politikerna för att Migrationsverket ska göra bästa möjliga nytta?

– Det blir lite trubbigt svar där, för jag driver inte opinion. Men det är klart att jag anser att det är viktigt att politiker sätter sig in i problembilden och lyssnar på alla parter. För två år sedan inrättade jag en referensgrupp med externa parter, bland annat Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare, Universiteten och organisationer som bland annat Work Permit Holders Association och vissa fackförbund. Där för vi konstruktiva samtal om vad som är domstolarnas, myndigheternas eller lagstiftarnas respektive ansvar. Det har lett till en rad positiva förändringar.

Du säger att ni inte driver opinion, men i Expressen sågar du den budget som KD och M fick igenom.

– Jag jobbar inte som rubriksättare på Expressen. Det jag berättade för tidningen var en konsekvensbeskrivning av budgetförslaget som innebar ett spann på från 5,6 miljarder kronor ner till 4,1 miljarder. Det är väldigt svårt att planera när man inte vet vad det landar på. Jag beskrev vilka konsekvenser en neddragning kan leda till med uppsägningar och längre handläggningstider, med mera.

Vad har du att säga om medierapporteringen kring kompetensutvisningarna?

– Jag anser att medierna ofta förenklar genom att de vill beskriva ett helt system utifrån ett enskilt ärende. Ofta tar de ett fall där det har gått snett och låter detta fallet belysa hur hela myndigheten fungerar. Att beskriva systemet utifrån dess avarter är ett populärt men ohederligt sätt att beskriva vår verksamhet. Sedan borde journalisterna bli bättre på att gå till botten med problemet och ifrågasätta dem som verkligen har ansvaret för systemet. Som sagt – man får inte ner katten om man skäller på fel träd.

Henrik Sjögren