Konkurrens lyfter äldreomsorgen

Konkurrens Äldreomsorgen lämpar sig bra för konkurrensutsättning och privatiseringar. Det är slutsatsen i en rapport på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO.
- De flesta tillgängliga kvalitetsmått pekar på att privata aktörer levererar något bättre kvalitet än kommunala aktörer, säger Henrik Jordahl, en av rapportförfattarna.

Var femte kommunal skattekrona läggs i dag på vård och omsorg av de äldre. Det är alltså ingen överdrift att säga att kvaliteten i äldreomsorgen spelar en central roll för välfärden i Sverige, och i takt med att människor blir äldre och rikare kommer kraven på tjänster inom äldreomsorgen sannolikt att öka.

Större delen av äldreomsorgen drivs fortfarande i kommunal regi, men andelen privata företag ökar och i dag förekommer privat drift i cirka hälften av landets kommuner. Är det en önskvärd utveckling? Lämpar sig äldreomsorgen för privatiseringar? Svaret på dessa frågor är ja enligt en färsk rapport på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO. Varken kvaliteten eller kostnaderna har förändrats nämnvärt till följd av konkurrensutsättningen, betonar Henrik Jordahl, nationalekonom och en av rapportförfattarna.

– Äldreomsorgen lämpar sig förhållandevis väl för privatisering. Enligt de flesta tillgängliga kvalitetsmåtten i äldreomsorgen levererar privata aktörer något bättre än kommunala aktörer, men personaltätheten är något högre hos kommunala aktörer. Diskussionen landar i vilka kvalitetsmått som ska värderas högst, säger han.

Rapporten belyser att kommuner som har konkurrensutsatt äldreomsorg verkar ha äldre som lever längre än kommuner som fortfarande driver äldreomsorgen i egen regi. Det är dock svårt att dra några långtgående slutsatser av det. Det krävs en bred palett av kvalitetsmått för att kunna säga att privata aktörer levererar bättre än offentliga aktörer.

Däremot är kostnadsskillnaderna mellan olika kommuner ganska stora. En utförd hemtjänsttimme i den dyraste kommunen kostar dubbelt så mycket som i den billigaste kommunen, och ersättningen till privata aktörer ligger mer än 100 kronor lägre än kommunens egna kostnader.

– Många kommuner har svårt att få en kalkyl som går ihop i hemtjänsten. Kommuner som tillämpar lagen om valfrihet, LOV, verkar ha något lägre kostnader för äldreomsorgen än andra kommuner, säger Henrik Jordahl.

Även Mats Bergman, nationalekonom och rapportförfattare, betonar att äldreomsorgen lämpar sig bra för privatiseringar. Men dagens system måste utvecklas, det är långt ifrån färdigbyggt, betonar han.

– Vinsten spelar en avgörande roll för kvaliteten. Privata aktörer måste få gå med vinst om de levererar hög kvalitet. Men det är också viktigt att dålig kvalitet leder till förluster, säger han.

Vinsten kan fungera som en morot för att leverera bra även om kvaliteten är svår att mäta.

– Visst, på kort sikt kan privata aktörer tjäna på att fuska, men företagen har ju ett varumärke att skydda. På sikt slås oseriösa aktörer ut om modellen är korrekt utformad, säger han.

Berit Rollén, äldreomsorgsdebattör och före detta statssekreterare (S), anser att privata, offentliga och icke-vinstdrivande aktörer i äldreomsorgen ska jobba sida vid sida i konkurrens. Valfrihetens och konkurrensutsättningens positiva effekter är viktiga och måste lyftas i debatten.

– Rapportförfattarna borde våga lyfta fram de positiva resultaten av valfriheten mer än de gör. På andra sidan har vi vinst- och konkurrensmotståndare som skriker ut avskräckande exempel, säger hon.

Mats Bergman anser att det ska vara tuffare att etablera sig i äldreomsorgen och att det ska vara kostsamt att missköta sig.

– Det är bra om det är dyrt att komma in på marknaden, då är inträdesbiljetten inte lika attraktiv för fuskare. Dessutom borde prövningarna för att få förlängda kontrakt vara tuffare för omsorgsföretagen. En variant skulle kunna vara att de 10-20 sämsta procenten nekas förlängda kontrakt, säger han.

Han lyfter fram betydelsen av förenklade och mer begripliga brukarundersökningar. Brukare och anhöriga är ofta bättre på att avgöra kvaliteten i de mjuka värdena. Antingen så trivs man eller så gör man det inte, och byter förhoppningsvis boende eller hemtjänst.

– Icke-väljare borde inte som i dag hänvisas till de boenden som har flest lediga platser utan till det boende som har den högsta kvaliteten. Belönas god kvalitet så ger det incitament till seriösa aktörer att göra ett bra jobb, säger han.

Daniel Mellwing