Konkurrensverket: Många företagare vågar inte konfrontera kommunen

Konkurrens Var femte småföretagare möts av konkurrens från kommuner, landsting eller statliga bolag. 17 procent anser att konkurrensen är snedvriden, enligt en undersökning från Konkurrensverket. Men få företag vågar göra något åt problemet. 60 procent av företagen vågar inte konfrontera den offentliga aktören av rädsla för försämrade relationer.

Katarina Magnusson, funktionsansvarig för frågor som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.
Katarina Magnusson, funktionsansvarig för frågor som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.

Vart femte småföretag upplever konkurrens från det offentliga, och åtta av tio företag med offentliga konkurrenter upplevde deras närvaro på marknaden som problematisk. Det visar en undersökning från organisationen Företagarna år 2013. Frågan är därför högt prioriterad av Konkurrensverket, enligt Katarina Magnusson, funktionsansvarig för frågor som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.

– Relativt ofta ändrar en kommun sitt beteende efter att ett företag har hört av sig till oss. Jag skulle uppskatta att det hänt närmare 25 gånger under de senaste åren, säger hon.

För sju år sedan trädde de så kallade KOS-bestämmelserna i kraft. Syftet med dem är att undvika snedvridning av konkurrens när kommuner, landsting eller regioner, inklusive deras företag, uppträder som säljare på marknaden. Enligt Katarina Magnusson har reglerna gett god effekt.

– Vi har en hög grad av kommunalt självstyre i Sverige och kommuner kan i stor utsträckning styra sina verksamheter. KOS-bestämmelserna innebar att många kommuner såg över sina bolag och verksamheter.

Därmed inte sagt att läget är problemfritt. Under en informationsturné om offentlig konkurrens mötte Katarina Magnusson en stark respons från företagare.

Konkurrensverket bestämde sig därför för att genomföra en enkätundersökning bland privata företag för att skapa sig en lägesbild av läget i landet. Enkätundersökningen skickades ut till ett urval av företagare i 31 branscher, som tenderar att drabbas av osund konkurrens, bland annat tvätterier, städ- och turistföretag.

– 27 procent av respondenterna angav att de möter konkurrens från kommunala bolag och 17 procent upplever den som problematisk, säger Katarina Magnusson.

Konkurrensverkets råd när företagare hör av sig om osund konkurrens är att inleda en diskussion med den kommunala aktören. Men undersökningen visar att många drar sig för att göra det.

– 60 procent av dem som upplever problematisk konkurrens från offentliga aktörer har valt att inte vända sig till den offentliga aktören för att påtala problemet. Flera är oroliga över att deras relation till den offentliga aktören ska försämras och att det ska ge dem nackdelar, förklarar Katarina Magnusson.

Konkurrens från offentliga aktörer är ofta svår att definiera och det är inte alltid helt tydligt var gränserna går. 

– Exempelvis Samhall producerade tidigare varor, men erbjuder nu tjänster som städning. Hur ska man betrakta det? Kommuner vill sätta folk i arbete och skapa enkla jobb. Samma sak med fängelsetvätterier eller turistbranschen. Samtidigt riskerar konkurrensen att snedvridas. Det är ofta en hårfin gräns att bedöma vad som är tillåtet, säger Katarina Magnusson.

”Hårfin” är ett ord som går som en röd tråd genom många av de fall som Konkurrensverket granskat de senaste åren. Ett exempel är Strömstad kommun, som drev en egen spa- och gymverksamhet. Konkurrensverket ansåg att subventionerna ledde till snedvriden konkurrens till privata aktörers nackdel. Marknadsdomstolen slog dock fast att verksamheten stred mot kommunallagen, men inte mot konkurrenslagen. Kommunen fick därför fortsätta med gym- och spaverksamheten.

Ett annat exempel var när räddningstjänsten i Dala Mitt vägrade att ge en privat aktör tillträde till ett övningsområde, vilket gjorde det svårare för företaget att agera på ett konkurrenskraftigt sätt. I det fallet slog Marknadsdomstolen fast att kommunen agerat felaktigt.

Ett tredje exempel är Hässleholms kommun, som sedan oktober 2015 har vägrat nya privata företag markavtal för att lägga ner bredbandskabel. Konkurrensverket har nu stämt kommunen då myndigheten anser att Hässleholm måste låta andra aktörer gräva ner fiberkabel för bredband.

Men processerna är ofta långa och komplexa.

– Det krävs solid bevisning. Man måste kunna visa på beteenden som gör att konkurrensen blir ojämn. Om den offentliga aktören bara beter sig som vilken aktör som helst, saknas ofta skäl att ingripa. Om Konkurrensverket eller en privat aktör vill nå framgång i en domstolsprocess gäller att man kan exempelvis kan bevisa att aktören har lägre priser än de privata aktörerna eller att de ger sig själva fördelar, säger Katarina Magnusson.

Jakob Stenberg

Jakob Stenberg