Korruption vanligast i små kommuner

49

Korruption Sverige brukar klara sig bra i internationella jämförelser som mäter korruption. Men frågar man befolkningen om korruptionen på kommunal nivå så vittnar svaren om en bistrare verklighet, enligt en rapport av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO.

På frågan om svenska offentliga tjänstemän är korrupta så instämmer nästan 90 procent av befolkningen, enligt ESO:s rapport som nyligen presenterades i regeringen.

– Det är på kommunal nivå som problemen finns. På senare tid har vi haft vi haft flera korruptionsskandaler i offentlig sektor. Sverige utmärker sig negativt jämfört med övriga nordiska länder. Det handlar inte så mycket om mutor och bestickning, utan mer om maktmissbruk och ”vänskapskorruption” (offentliga tjänstemän har ett bättre bemötande mot personer som de känner), säger Richard Öhrvall, en av rapportförfattarna.

Om människor upplever att det finns korruption, så minskar det tilltron till demokratin och hämmar den ekonomiska utvecklingen. Det spelar egentligen ingen roll om det föreligger korruption eller inte, så länge befolkningen uppfattar att det finns korrupta politiker och tjänstemän så har man ett problem.

– Korruption skapar grus i maskineriet och kostar samhället pengar. För att ta ett exempel. Om Sveriges problem med korruption är hälften så stort som Islands, så kostar korruptionen omkring 0,25 procent av BNP varje år (omkring nio miljarder kronor).

Rapporten visar att korruptionsproblemen inte är större i stora sektorer där mycket pengar figurerar.

– Det är faktiskt tvärtom. Korruptionen är som störst i små sektorer. Mindre kommuner med begränsade medel har oftast störst problem, säger Andreas Bergh, en av rapportförfattarna.

Richard Öhrvall betonar att det är svårt att mäta om korruptionen har ökat de senaste decennierna. Men mycket tyder på det, anser han.

– Det finns mer av en frestelsestruktur nu, vilket ökar sannolikheten för korrupta beteenden. Att gränsen mellan privata och offentliga verksamheter har suddats ut har spätt på den utvecklingen, säger han.

Johan Mörck, utredare vid Statskontoret, betonar att mediernas ökade rapportering av skandaler i olika kommuner bara har haft en marginell effekt på kommunernas preventiva arbete mot korruption.

– En skandal i Falun gör inte att andra kommuner agerar för att förebygga korruption. Fram till något händer i den egna kommunen sitter man stilla i båten. Behövs det 290 skandaler för att vi ska vakna!?

För att komma till rätta med problemen behövs det en ökad extern granskning och transparens anser rapportförfattarna.

– Ett kostnadseffektivt sätt skulle kunna vara att lotta fram kommuner eller departement som ska granskas. Om risken ökar för att bli granskad minskar sannolikheten för korrupta beteenden, säger Andreas Bergh.

Daniel Mellwing