Kvinnor och män bedöms olika av statliga riskkapitalister

Finansiering Tanken att svenska entreprenörer oavsett kön har samma möjlighet att få statliga riskkapital har fått sig en törn. En studie visar att det skiljer sig stort mellan vad kvinnor och män får – och hur de omtalas. ”Det finns ett osynligt filter över investerarna”, säger rapportförfattaren Jeaneth Johansson.

Jeaneth Johansson
Foto: Luleå tekniska universitet
Jeaneth Johansson

En studie om statligt offentligt riskkapital från Luleå Tekniska Universitet har under de senaste dagarna väckt uppmärksamhet över hela världen. Studien, som gjordes 2009, har fått spridning efter att ha publicerats i internationella välrenommerade tidningar som Harvard Business Review.

En av rapportens författare, professorn Jeaneth Johansson, tror att uppmärksamheten beror på att många ser Sverige som ett väldigt jämställt land.

I studien satt forskarna med i drygt 100 situationer där ansökningar där statliga finansiärer diskuterade vilka entreprenörer som skulle få medel. Från början var tanken att de skulle undersöka hur den finansiella bedömningen gick till. Men efter ett tag märkte de något som skavde, berättar Jeaneth Johansson.

–  När vi började koda materialet så såg vi strukturer där män och kvinnor omtalades olika.

Forskarna fann att statliga riskkapitalister generellt pratar mer negativt om kvinnor och mer positivt om män. Kvinnor uppfattades även som mer passiva och män som mer aktiva och därtill även mer innovativa.

– Generellt så söker män mer pengar och får mer pengar. Kvinnor söker mindre pengar och får oftare ett mindre anslag än vad de sökt.

Efter den första studien, som genomfördes mellan 2009 och 2011, gjordes även en rad uppföljningsstudier mellan 2013 och 2015. I en av studierna undersöktes hur män och kvinnors bolag presterar rent ekonomiskt, och även hur könskvoten såg ut i investerargrupper.

– Dessutom har vi efter studien varit runt och träffat flera finansiärer. De blir upprörda av resultaten och det gör att det blir mer tydligt att det finns osynliga filter. Bland alla finansiärerna har det varit jämställt och vi kan inte heller se någon skillnad i hur bolag som drivs av män skiljer sig ekonomiskt mot de som drivs av kvinnor – bara att de får olika förutsättningar.

Slutsatsen av studierna är att det inte alltid är de bästa företagen som får potential att växa, enligt Jeaneth Johansson.

– Det finns ett osynligt filter som gör att vi uppfattar potential på olika sätt. Konsekvensen blir då att vi får ett finansiellt gap. I förlängningen kan detta skada Sverige som innovationsland.

Jeaneth Johansson har skrivit rapporten tillsammans med Joakim Wincent och Malin Malmström,  professorer vid LTU.

Frida Nygren

Frida Nygren