Avtalsillis2

Avtalslabyrinten. Det finns många fallgropar i förhandlingarna om nya löner innan ett avtal är undertecknat.

NYHET Publicerad

Löneförhandlingar med fallgropar

AVTALSRÖRELSEN 2016 års förhandlingar om nya kollektivavtal för tre miljoner anställda går in i ett skarpt läge efter nyår. Tidningen Entreprenör har talat med ett antal nyckelpersoner hos både fack och arbetsgivare för att ta reda på hur förberedelserna ser ut, vad som krävs av en bra förhandlare och vilka frågor som toppar kravlistorna.

Anders Weihe, Teknikföretagen
Anna Nordin

"Motparten säger att jag en envis förhandlare som biter sig fast vid viktiga frågor. Det gäller att vara medveten om konsekvenserna av de avtal vi träffar," säger Anna Nordin, Livsmedelsföretagens förhandlingschef.

Veli-Pekka Säikkälä

"Osäkerheten i ekonomin gör att jag ser en kort avtalsperiod framför mig, säger Veli-Pekka Säikkälä," IF Metalls avtalssekreterare.

Solidariteten höll inte. LO:s 14 förbund kunde inte komma överens om gemensamma krav gentemot arbetsgivarna. Nu får varje förbund förhandla för sig. Samtidigt står arbetsgivarna fast vid att Industriavtalet ska sätta märket för övriga avtal. Det övergripande målet för arbetsgivarna är att bevara svenska företags konkurrenskraft. Därmed är förutsättningarna för en lugn avtalsrörelse, med målet nya kollektivavtal och arbetsfred, långt ifrån idealiska.

Den 21 december möts industrins förhandlare och utväxlar yrkanden och då dra avtalsrörelsen igång på allvar. Insikten om att för höga löneökningar leder till fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet är dock djup hos både fack och arbetsgivare inom industrin.

– Det kan bli stökigt. Dels för att modellen för lönebildning med en industrinorm ifrågasätts, dels på grund av att låginflationsekonomin och diskussionen om Riksbankens inflationsmål spårat ur, säger Anders Weihe, chefsjurist på Teknikföretagen.

Han konstaterar att flera hundra avtal ligger utanför industrinormen. När lönenivån är bestämd, som andra förbund har att rätta sig efter, så blir det psykologiskt påfrestande.

– Viljan att revoltera är stark från vissa fack, säger Anders Weihe.

Även Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, är orolig. Om alla går ut och förhandlar, var och en för sig, då är risken stor att det blir kaos, anser han.

– Det gäller att hålla ihop, inte släppa igenom löneökningar över industrinormen som leder till att avtalsrörelsen spårar ur.

Men långt tidigare har parterna byggt upp ett starkt förhandlingsmandat i de egna leden. Möten har pågått ända sedan tidig vår.

– Första träffen kallas julafton, då får våra medlemsföretag önska sig vad de vill. Senare prioriterar vi vilka förändringar som måste göras i kollektivavtalet, säger Anna Nordin, förhandlingschef på Livsmedelsföretagen.

Hon betonar att utan en ordentlig förankringsprocess går man som förhandlare inte in med självförtroende och kreativitet i avtalsförhandlingarna. En bra dialog med företagen bygger ett starkt mandat. Är det oordning i de egna leden så vet förhandlarna inte vad man kan och får göra.

Även IF Metall har en lång förberedelsefas. Samtidigt som ett par tusen medlemmar får säga sitt, så pågår många avdelningsmöten och diskussioner med LO centralt.

– Vi pratar ihop oss, funderar över hur kraven ska se ut och vi träffar även våra motparter. Det är en möjlighet att känna på varandra, se var vi står i olika frågor, säger Veli-Pekka Säikäälä.

De skarpa förhandlingarna inleds först efter helgdagarna, en bit in i januari. Den första månaden eller kanske till och med två månader in på det nya året är det sannolikt relativt tyst om och kring samtalen. Inom industrin finns ett förhandlingsavtal som tidsmässigt styr hur fack och arbetsgivare agerar. Det nya avtalet ska vara klart när det gamla löper ut den 31 mars och förhandlingarna ska starta tre månader tidigare.

– Inledningsvis träffas vi varannan vecka, därefter varje vecka och mot slutet varje dag. Förhandlingarna sker på flera plan, dels i själva förhandlingsrummet, dels i diskussioner med förhandlingsdelegationerna som tar ställning till hur ett bud ska besvaras, säger Anna Nordin.

Enligt Anders Weihe så är det skillnad på att förhandla idag jämfört med för 15 år sedan. Då var parterna väl medvetna om att en felaktig lönebildning var en av huvudorsakerna till den svenska 90-talskrisen. Det innebar att fack och arbetsgivare var överens om att villkor och löner måste vara konkurrenskraftiga i förhållande till omvärlden. Insikten fanns att offentlig sektor är skattefinansierad och får sin näring och resurser från exportsektorn, enligt Weihe.

– Idag har den vetskapen naggats i kanten. Följden är att man från fackligt håll tappat förståelsen för att kostnadskontroll är avgörande och lyfter fram mindre grundläggande frågor istället.

En annan skillnad, enligt Weihe, är att arbetsgivarna numera framställer krav på förändringar av allmänna villkor för att få en effektivare affärsverksamhet. Förr gick avtalsrörelsen ut på att försvara sig. Facket såg varje förhandling som en möjlighet att flytta fram positionerna, ge medlemmarna lite bättre villkor, medan arbetsgivarna betalade notan.

– Att inse att tillgång till teknik, kunskap och kompetent arbetskraft finns i princip överallt i världen och att våra arbetskostnader inte kan vara högre än i utländska anläggningar är en smärtsam omställning för facken, säger han.

Till skillnad från politiken är behovet att komma överens av stor vikt i en avtalsrörelse. Utgångspunkten är att olika intressen försöker maximera vinsten och minimera förlusten. Grundläggande är också att parter som i ett kort perspektiv står långt ifrån varandra kan ha ett gemensamt långsiktigt intresse.

Trots olika utgångspunkter präglas andan vid förhandlingsbordet av samförstånd och problemlösning. Det säkerställer gemensamma intressen. Konflikter ogillas, vilket skadar såväl företagens som arbetstagarnas intressen. Förhandlare måste lära sig att bygga förtroendefulla relationer, lyssna, försöka förstå motpartens argument, ha förmågan att hitta kompromisser i svåra frågor och visa diplomatisk fingerfärdighet, vittnar både arbetsgivar- och fackrepresentanter om.

Taktiken varierar dock. I en fråga går parterna varandra tillmötes; om jag gör det här, så gör du det där. I en annan fråga gäller det att ”mjölka”, att hålla fast vid ett krav i slutet av en förhandling.

– Men rena överraskningar är sällsynt och föga framgångsrikt på branschnivå. Förhandlingar handlar om att bygga förtroende. Att försöka luras tjänar inget till. Det är inte heller en framgångsrik förhandlingsstrategi att försöka vara snäll och tro att det beteendet ska göra att motparten vill bjuda på gentjänster, säger Anders Weihe.

Han anser att en skicklig förhandlare tydligt formulerar vad han eller hon vill uppnå och förklarar varför, inte låser sig vid att kraven ska uppnås på ett speciellt sätt utan inser att ett intresse kan tillgodoses på flera sätt och deltar i att ta fram olika lösningar.

– En mindre driven förhandlare låser sig ofta vid principlösningar och hamnar i en prestigekamp där lösningen är viktigare än de intressen man företräder. Tyvärr är det inte ovanligt.

Veli-Pekka Säikäälä, med stor rutin från förhandlingsrummen, listar ärlighet som viktigaste egenskapen. Att försöka finta motståndaren är inget som han heller rekommenderar eftersom parterna träffas vid upprepade tillfällen.

– Det finns inga förhandlingsknep, inget förhandlingsspel. Jag berättar hur mitt förslag ser ut och sedan är jag beredd att lyssna på vilka andra propåer som finns. Det gäller att visa ömsesidig respekt och förstå varandras roller. Alla förhandlare funderar dock på hur landningsbanan ser ut.

Alla talar också om värdet av tyst diplomati, privata samtal utanför offentligheten, där parterna kan utan rädsla kan pröva olika idéer utan känna sig bundna av en viss lösning.

– Mycket händer mellan möten, på tu man hand, under en kaffepaus. I ett förhandlingsrum kan det vara sex-sju personer, då kan det vara svårt att var öppen och tala klarspråk, säger Anna Nordin.

Att förhandlingar drar ut på tiden har sina nackdelar. Bryts en överläggning, och återupptas ett par dagar senare, så är man inte kvar vid den punkt där man slutade. Om parterna känner att de är på väg att komma fram till en lösning, då fortsätter förhandlingarna tills man är klar.

Parterna tecknar en överenskommelse om de tjänar på det, men det finns tillfällen när det kostar för mycket att bli eniga. Står parterna för lång ifrån varandra är det ingen idé att fortsätta förhandla. Då gäller det att tänka utanför boxen, stoppa in en ny faktor, skära frågan på en annan ledd, enligt Anna Nordin.

– Det kan vara en extern referens, hur det fungerar i en annan bransch eller att frågan ska lösas på lokal nivå hos företagen, förklarar hon.

– Säger motparten nej gäller det att undersöka om det beror på missuppfattningar eller felaktiga resonemang. Är läget fortfarande låst, bollas frågan tillbaka till den egna delegationen för nya diskussioner. Men att sitta och tjata leder ingen vart. Det är i det läget det gäller att hitta andra sätt att uppnå det intresse som måste tillgodoses, tillägger Anders Weihe.

Veli-Pekka Säikääläs lösning är att vara tydlig och påtala att frågan måste lösas under avtalsrörelsen.

– Helst på ett sätt som gör att motparten har möjlighet att påverka utgången.

Erfarenhet från domstolar har lärt Anna Nordin och Anders Weihe vikten av att argumentera för olika utfall på ett sådant sätt att motparten kan använda sig av vissa argument i diskussioner med den egna delegationen.

– Man lär sig att världen inte är svart eller vit, perspektiven varierar. Motparten tar fram aspekter som jag själv inte har tänkt på, säger Anna Nordin.

Mardrömsmotståndaren är den som målar in sig i ett hörn och sedan försöker slingra sig ur situationen utan att tappa ansiktet, förklarar Anders Weihe. Liknande tankar har Veli-Pekka Säikäälä som menar att sämsta motparten är svajig, inte går att lita på och backar om en uppgörelse.

– Det är bättre att ha en tuff motståndare som man vet var man har.

Trion tar också udden av vrångbilder om förhandlingskulturen. Löner och andra arbetsvillkor på arbetsmarknaden är alldeles för allvarliga saker för att lösa på nätterna. Maratonsittningar i dygn efter dygn, mest väntan och många långa nätter är nu för tiden mer undantag än regel vid avtalsförhandlingar.

Och att det skulle vara en machovärld, där fackpampar och direktörer gör upp på krogen, med åsikten att kvinnor inte kan förhandla, är förlegad. Idag tar kvinnor plats vid förhandlingsbordet.

– Det är inga problem att vara kvinna. Allt har fungerat bra under alla år, säger Anna Nordin,

Anders Weihe har deltagit i sju avtalsrörelser sedan 1998.

– Kom ihåg att förhandlingarna pågår under flera månader, så det gäller att hålla igång och vara skärpt. Dessutom har min arbetsgivare alltid varit tydlig med att det ska gå att kombinera jobb och att vara småbarnsförälder, säger han.

För arbetsgivarna handlar vinterns avtalsförhandlingar främst om lönenivån, mindre om fördelningsfrågor. På frågan vad som viktigast i avtalsrörelsen svarar Anna Nordin snabbt och rappt, likt ett mantra:

– Nivån, nivån, nivån. Vi är under press från medlemsföretagen att se till att löneökningarna inte blir för höga. Samtidigt måste företagen kunna producera när det behövs, så arbetstider och anställningsformer är också centrala frågor.

Anders Weihe bedömer att kostnaderna för svensk industri är på tok för höga i jämförelse med omvärlden. Reallöneökningar är inte hållbart om det inte samtidigt sker förbättringar av produktiviteten.

Han noterar att industrifackets lönebud på 2,8 procent i november inte ligger inte i linje med parternas gemensamma utvärdering av förra avtalsrörelsen. Då var parterna överens om att svensk industri hade förlorat konkurrenskraft.

– Min uppfattning är att den fackliga sidan är väl medveten om att reallöneökningar inte är hållbart utan produktivitetsförbättringar. Men de inhemska facken accepterar inte normeringen om den hamnar för lågt. Här finns en klyfta, säger han.

2016 stort förhandlings år

Det finns 685 kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. År 2016 ska fack och arbetsgivare försöka enas om innehållet i närmare 500 avtal. Löner och anställningsvillkor ska omförhandlas för runt tre miljoner anställda.

Olika avtal går ut under hela nästa år. Här är ett axplock:

31 januari
2 500 arbetstagare berörs av ett nytt avtal mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen.

29 februari
Två avtal som berör 6 500 ombordanställda löper ut. Sjöfartens Arbetsgivareförbund förhandlar med Seko.

31 mars
Det är trångt i portgången. Planen är att industrin går i bräschen och sätter ”märket”. I privata sektorn omfattas till exempel byggbranschen och tjänstemän inom it- och telekomsektorn.

30 april
Det största är tjänstemannaavtalet för handeln, hotell- och restaurang löper ut.

31 maj
Avtal för 78 500 anställda löper ut. Bland annat förhandlar Almega Tjänsteföretagen och Seko. Visita och Unionen förhandlar om ett nytt tjänstemannaavtal.

31 juli
41 000 anställda berörs av ett nytt avtal inom hälsa, vård och övrig omsorg.

30 september
34 avtal för sammanlagt 183 000 anställda går ut, bland annat bussbranschavtalet och skärgårdstrafiken.

30 november
Avtal för 34 000 anställda går ut, bland annat Vårdföretagarnas avtal med Kommunal om vård- och omsorgsföretag.

Så fungerar den svenska modellen

Sett ur ett internationellt perspektiv är Sverige en avvikare när det gäller regelverken på arbetsmarknaden. Här gäller vad som brukar kallas ”den svenska modellen”, som går ut på att villkoren på arbetsmarknaden förhandlas fram mellan fack och arbetsgivare samtidigt som staten håller fingrarna borta. Det gäller inte bara löner, utan även arbetstider och en rad andra regler. I andra länder är statlig inblandning vanligt genom exempelvis lagstiftning om minimilöner.
Kollektivavtalen är navet i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Cirka 90 procent av alla svenska löntagare omfattas av kollektivavtal. Konflikträtten är mer utbredd i många andra länder. En vanlig beskrivning är att arbetsgivarna köper arbetsfred genom att komma överens med facket om innehållet i avtalen. När de löper ut är det fritt fram att ta till stridsåtgärder.
Den svenska modellen bygger också på att parterna har en hög organisationsgrad. Det ger avtalen legitimitet. Högst är det på arbetsgivarsidan. 85 procent av alla anställda jobbar i företag eller myndigheter som är anslutna till en arbetsgivarorganisation. På den fackliga sidan har andelen anställda som är fackligt anslutna sjunkit under senare år på grund av ett ras i medlemsantalet. 2014 var 70 procent av alla anställda medlemmar i en fackförening.

Industriavtalet visar vägen

Natten till den 18 mars 1997 gjorde fack och arbetsgivare inom industrin upp om ett samarbetsavtal. Det ledde till ett trendbrott i lönebildningen och har förändrat avtalsrörelserna. Tiden för Industriavtalet var stökig och lönebildningen hade spårat ur. Konflikter var vanliga under 1970- och 1980-talen. Avtalen gav stora nominella lönelyft men de förvandlades till luft i lönekuverten på grund av den höga inflationen. Svensk industris konkurrenskraft sjönk.
Efter det att Industriavtalet infördes har reallönerna oavbrutet ökat och industrins kostnadsökningar legat på en högre nivå än övriga Europa. En huvudpoäng med Industriavtalet är förhandlingsreglerna. Avtalskraven ska presenteras tre månader innan avtalen går ut. Syftet är att nya avtal ska vara klara innan de gamla löper ut och fredsplikten upphör.
Överenskommelser sker mellan så gott som alla arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv och fackliga motparter som bland annat IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Utgångspunkten är att den konkurrensutsatta exportindustrin ska vara löneledande. Industrins överenskommelser är sedan vägledande för nivån för andra kollektivavtal på arbetsmarknaden. Man brukar säga att Industriavtalet sätter märket.

Medlingsinstitutet kliver in vid låst läge

Blir fack och arbetsgivare inte överens om löner eller andra anställningsvillkor, är det upp till statliga Medlingsinstitutet att hjälpa till och sy ihop en överenskommelse.
Institutet har fyra medlare som ansvarar för olika områden. Regeringen har gett Medlingsinstitutet uppdraget att se till att hela arbetsmarknaden respekterar industrins löneledande roll och håller sig inom ramarna för vad den konkurrensutsatta sektorn klarar av. Syftet är att få en fungerande lönebildning.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Långsam generationsväxling räddar familjeföretaget

I PRAKTIKEN I 16 år har Ingrid och Anders Johnsen förberett Tractive för barnens intåg i företaget. Det är just tidsaspekten som är nyckeln till ett framgångsrikt överlämnande. "Det handlar både om kunskapsöverföring och överföring av företagets värderingar", säger Ingrid Johnsen.
NYHET Publicerad:

Räddaren i skattenöden

RÄTTSHJÄLP Den entreprenör som hamnar i statens och Skatteverkets klor riskerar en svår och utdragen kamp. Skattereglerna är bitvis otydliga och själva processen rättsosäker. Det hävdar grundarna till initiativet "Rättvis Skatteprocess", som hjälper företagare som råkat illa ut i skattemål.
NYHET Publicerad:

Han är Sveriges främsta entreprenör

UTMÄRKELSE Johan Löf, vd på RaySearch Laboratories, är Sveriges främsta entreprenör. Det stod klart när den nationella finalen av EY Entrepreneur of the Year avgjordes.
NYHET Publicerad:

Jannika Hernelius: ”Jag har aldrig passat in i några fack, jag har för kul”

TIO FRÅGOR Kreativiteten och entreprenörsandan har alltid drivit henne framåt. Men egentligen var det slumpen som fick kreatören Jannika Hernelius att bli egen företagare.
NYHET Publicerad:

Så golvade Pappelina mattmarknaden

ENTREPRENÖR När designern Lina Rickardsson för första gången vävde i plast insåg hon potentialen. Nu ligger Pappelinas mönstrade plastmattor på golvet i vart och vartannat hem. Men det som på ytan ser ut som en tillväxtsaga har inneburit mycket hårt arbete för Lina Rickardsson, som har dyslexi.
– För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag.
NYHET Publicerad:

Uppmärksammade utvisningar sätter press på regeringen

KOMPETENS Pressen på regeringen att förändra reglerna för arbetskraftsinvandring ökar efter ett antal uppmärksammade utvisningar av personer som själva har ordnat jobb i Sverige. I många fall har de utvisats på grund av formaliamissar orsakade av andra.
NYHET Publicerad:

Ikea raggar it-folk i Finland

REKRYTERING I Finland finns det många arbetslösa it-experter. I Sverige råder det däremot brist på it-folk. Därför åker nu flera företag till Finland för att ragga personal, till exempel Ikea.
NYHET Publicerad:

Finansvärldens drottning blir affärsängel

ENTREPRENÖR Lena Aplers första sommarjobb var på SEB:s kontor i centrala Göteborg. Många år senare är hon tillbaka på samma adress, men denna gång högst upp i huset på en bank som hon själv startat, Collector Bank. Nu vill hon stötta unga entreprenörer inom fintech och dela med sig av sina erfarenheter av att bygga och driva en helt ny typ av bank.
NYHET Publicerad:

Försäkringskassans datasystem klarade inte övergången till vintertid

KRÅNGEL Företagaren Fredric Käll har vittnat om problemen när Försäkringskassan går från förskotts- till efterskottsbetalningar i ersättningen till assistansföretagen. Nu visar det sig att myndighetens system inte ens klarade av övergången från sommar till vintertid. ”Ingen hade tänkt på detta”, säger en frustrerad Käll som oroas över företagets överlevnad.
NYHET Publicerad:

Lars Wallin: ”Att få stänga av telefonen är lyx för mig”

TIO FRÅGOR Sveriges okrönte haute couture-kung Lars Wallin har skapat vackra klänningar åt en rad kvinnor, inklusive kungahuset, i 25 år. Men trots flera erkännanden, längtar han efter att känna en trygghet i sitt arbete.
NYHET Publicerad:

Konstnärer och företagare hand i hand stärker Ale

SAMVERKAN Kan ett byggföretag hitta nya affärsmöjligheter via en installationskonstnär? Ja, svarar näringslivsenheten i Ale som tussat ihop åtta kreatörer och konstnärer med lika många företag i kommunen.
NYHET Publicerad:

Han bygger virtuell mobilbank för barn

NYKLÄCKT Gimis app Veckopengen är Sveriges största digitala spargris för barn. Sedan starten 2015 har appen över 125 000 användare. Nu har den lanserats i Norden.
NYHET Publicerad:

Drivs av viljan att trygga barns skolgång

NYKLÄCKT När Peter Jonsson och Tobias Ekenstråle diskuterade den ökande osäkerheten i svenska skolor väcktes tanken på det som skulle bli det gemensamma företaget Svensk Skolsäkerhet.
NYHET Publicerad:

Unga webbentreprenörer vill ge tillbaka

UNGA BOOSTAR UNGA Entreprenörsduon Andreas Glimbrant och Nils Engvall är bara 24 respektive 25 år gamla. Men redan har de drivit webbyrån Wasabi Web i Uppsala i fyra år och har 20 anställda. Nu har de instiftat ett stipendium för att ge tillbaka till samhället och stötta andra unga företagare.
NYHET Publicerad:

Regeringen stoppar flera tusen praktikplatser

INTEGRATION Fredrik Gren, vd på Ambea, är en av de många företagare som på eget bevåg antagit utmaningen att hjälpa asylsökande i arbete. Sedan ett halvår tillbaka har vårdkoncernen erbjudit praktikplatser i sina verksamheter, men nu tvingas de avbryta projektet när regeringen fördelar om ansvaret för satsningar mot nyanlända.