Avtalsillis2

Avtalslabyrinten. Det finns många fallgropar i förhandlingarna om nya löner innan ett avtal är undertecknat.

NYHET Publicerad

Löneförhandlingar med fallgropar

AVTALSRÖRELSEN 2016 års förhandlingar om nya kollektivavtal för tre miljoner anställda går in i ett skarpt läge efter nyår. Tidningen Entreprenör har talat med ett antal nyckelpersoner hos både fack och arbetsgivare för att ta reda på hur förberedelserna ser ut, vad som krävs av en bra förhandlare och vilka frågor som toppar kravlistorna.

Anders Weihe, Teknikföretagen
Anna Nordin

"Motparten säger att jag en envis förhandlare som biter sig fast vid viktiga frågor. Det gäller att vara medveten om konsekvenserna av de avtal vi träffar," säger Anna Nordin, Livsmedelsföretagens förhandlingschef.

Veli-Pekka Säikkälä

"Osäkerheten i ekonomin gör att jag ser en kort avtalsperiod framför mig, säger Veli-Pekka Säikkälä," IF Metalls avtalssekreterare.

Solidariteten höll inte. LO:s 14 förbund kunde inte komma överens om gemensamma krav gentemot arbetsgivarna. Nu får varje förbund förhandla för sig. Samtidigt står arbetsgivarna fast vid att Industriavtalet ska sätta märket för övriga avtal. Det övergripande målet för arbetsgivarna är att bevara svenska företags konkurrenskraft. Därmed är förutsättningarna för en lugn avtalsrörelse, med målet nya kollektivavtal och arbetsfred, långt ifrån idealiska.

Den 21 december möts industrins förhandlare och utväxlar yrkanden och då dra avtalsrörelsen igång på allvar. Insikten om att för höga löneökningar leder till fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet är dock djup hos både fack och arbetsgivare inom industrin.

– Det kan bli stökigt. Dels för att modellen för lönebildning med en industrinorm ifrågasätts, dels på grund av att låginflationsekonomin och diskussionen om Riksbankens inflationsmål spårat ur, säger Anders Weihe, chefsjurist på Teknikföretagen.

Han konstaterar att flera hundra avtal ligger utanför industrinormen. När lönenivån är bestämd, som andra förbund har att rätta sig efter, så blir det psykologiskt påfrestande.

– Viljan att revoltera är stark från vissa fack, säger Anders Weihe.

Även Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, är orolig. Om alla går ut och förhandlar, var och en för sig, då är risken stor att det blir kaos, anser han.

– Det gäller att hålla ihop, inte släppa igenom löneökningar över industrinormen som leder till att avtalsrörelsen spårar ur.

Men långt tidigare har parterna byggt upp ett starkt förhandlingsmandat i de egna leden. Möten har pågått ända sedan tidig vår.

– Första träffen kallas julafton, då får våra medlemsföretag önska sig vad de vill. Senare prioriterar vi vilka förändringar som måste göras i kollektivavtalet, säger Anna Nordin, förhandlingschef på Livsmedelsföretagen.

Hon betonar att utan en ordentlig förankringsprocess går man som förhandlare inte in med självförtroende och kreativitet i avtalsförhandlingarna. En bra dialog med företagen bygger ett starkt mandat. Är det oordning i de egna leden så vet förhandlarna inte vad man kan och får göra.

Även IF Metall har en lång förberedelsefas. Samtidigt som ett par tusen medlemmar får säga sitt, så pågår många avdelningsmöten och diskussioner med LO centralt.

– Vi pratar ihop oss, funderar över hur kraven ska se ut och vi träffar även våra motparter. Det är en möjlighet att känna på varandra, se var vi står i olika frågor, säger Veli-Pekka Säikäälä.

De skarpa förhandlingarna inleds först efter helgdagarna, en bit in i januari. Den första månaden eller kanske till och med två månader in på det nya året är det sannolikt relativt tyst om och kring samtalen. Inom industrin finns ett förhandlingsavtal som tidsmässigt styr hur fack och arbetsgivare agerar. Det nya avtalet ska vara klart när det gamla löper ut den 31 mars och förhandlingarna ska starta tre månader tidigare.

– Inledningsvis träffas vi varannan vecka, därefter varje vecka och mot slutet varje dag. Förhandlingarna sker på flera plan, dels i själva förhandlingsrummet, dels i diskussioner med förhandlingsdelegationerna som tar ställning till hur ett bud ska besvaras, säger Anna Nordin.

Enligt Anders Weihe så är det skillnad på att förhandla idag jämfört med för 15 år sedan. Då var parterna väl medvetna om att en felaktig lönebildning var en av huvudorsakerna till den svenska 90-talskrisen. Det innebar att fack och arbetsgivare var överens om att villkor och löner måste vara konkurrenskraftiga i förhållande till omvärlden. Insikten fanns att offentlig sektor är skattefinansierad och får sin näring och resurser från exportsektorn, enligt Weihe.

– Idag har den vetskapen naggats i kanten. Följden är att man från fackligt håll tappat förståelsen för att kostnadskontroll är avgörande och lyfter fram mindre grundläggande frågor istället.

En annan skillnad, enligt Weihe, är att arbetsgivarna numera framställer krav på förändringar av allmänna villkor för att få en effektivare affärsverksamhet. Förr gick avtalsrörelsen ut på att försvara sig. Facket såg varje förhandling som en möjlighet att flytta fram positionerna, ge medlemmarna lite bättre villkor, medan arbetsgivarna betalade notan.

– Att inse att tillgång till teknik, kunskap och kompetent arbetskraft finns i princip överallt i världen och att våra arbetskostnader inte kan vara högre än i utländska anläggningar är en smärtsam omställning för facken, säger han.

Till skillnad från politiken är behovet att komma överens av stor vikt i en avtalsrörelse. Utgångspunkten är att olika intressen försöker maximera vinsten och minimera förlusten. Grundläggande är också att parter som i ett kort perspektiv står långt ifrån varandra kan ha ett gemensamt långsiktigt intresse.

Trots olika utgångspunkter präglas andan vid förhandlingsbordet av samförstånd och problemlösning. Det säkerställer gemensamma intressen. Konflikter ogillas, vilket skadar såväl företagens som arbetstagarnas intressen. Förhandlare måste lära sig att bygga förtroendefulla relationer, lyssna, försöka förstå motpartens argument, ha förmågan att hitta kompromisser i svåra frågor och visa diplomatisk fingerfärdighet, vittnar både arbetsgivar- och fackrepresentanter om.

Taktiken varierar dock. I en fråga går parterna varandra tillmötes; om jag gör det här, så gör du det där. I en annan fråga gäller det att ”mjölka”, att hålla fast vid ett krav i slutet av en förhandling.

– Men rena överraskningar är sällsynt och föga framgångsrikt på branschnivå. Förhandlingar handlar om att bygga förtroende. Att försöka luras tjänar inget till. Det är inte heller en framgångsrik förhandlingsstrategi att försöka vara snäll och tro att det beteendet ska göra att motparten vill bjuda på gentjänster, säger Anders Weihe.

Han anser att en skicklig förhandlare tydligt formulerar vad han eller hon vill uppnå och förklarar varför, inte låser sig vid att kraven ska uppnås på ett speciellt sätt utan inser att ett intresse kan tillgodoses på flera sätt och deltar i att ta fram olika lösningar.

– En mindre driven förhandlare låser sig ofta vid principlösningar och hamnar i en prestigekamp där lösningen är viktigare än de intressen man företräder. Tyvärr är det inte ovanligt.

Veli-Pekka Säikäälä, med stor rutin från förhandlingsrummen, listar ärlighet som viktigaste egenskapen. Att försöka finta motståndaren är inget som han heller rekommenderar eftersom parterna träffas vid upprepade tillfällen.

– Det finns inga förhandlingsknep, inget förhandlingsspel. Jag berättar hur mitt förslag ser ut och sedan är jag beredd att lyssna på vilka andra propåer som finns. Det gäller att visa ömsesidig respekt och förstå varandras roller. Alla förhandlare funderar dock på hur landningsbanan ser ut.

Alla talar också om värdet av tyst diplomati, privata samtal utanför offentligheten, där parterna kan utan rädsla kan pröva olika idéer utan känna sig bundna av en viss lösning.

– Mycket händer mellan möten, på tu man hand, under en kaffepaus. I ett förhandlingsrum kan det vara sex-sju personer, då kan det vara svårt att var öppen och tala klarspråk, säger Anna Nordin.

Att förhandlingar drar ut på tiden har sina nackdelar. Bryts en överläggning, och återupptas ett par dagar senare, så är man inte kvar vid den punkt där man slutade. Om parterna känner att de är på väg att komma fram till en lösning, då fortsätter förhandlingarna tills man är klar.

Parterna tecknar en överenskommelse om de tjänar på det, men det finns tillfällen när det kostar för mycket att bli eniga. Står parterna för lång ifrån varandra är det ingen idé att fortsätta förhandla. Då gäller det att tänka utanför boxen, stoppa in en ny faktor, skära frågan på en annan ledd, enligt Anna Nordin.

– Det kan vara en extern referens, hur det fungerar i en annan bransch eller att frågan ska lösas på lokal nivå hos företagen, förklarar hon.

– Säger motparten nej gäller det att undersöka om det beror på missuppfattningar eller felaktiga resonemang. Är läget fortfarande låst, bollas frågan tillbaka till den egna delegationen för nya diskussioner. Men att sitta och tjata leder ingen vart. Det är i det läget det gäller att hitta andra sätt att uppnå det intresse som måste tillgodoses, tillägger Anders Weihe.

Veli-Pekka Säikääläs lösning är att vara tydlig och påtala att frågan måste lösas under avtalsrörelsen.

– Helst på ett sätt som gör att motparten har möjlighet att påverka utgången.

Erfarenhet från domstolar har lärt Anna Nordin och Anders Weihe vikten av att argumentera för olika utfall på ett sådant sätt att motparten kan använda sig av vissa argument i diskussioner med den egna delegationen.

– Man lär sig att världen inte är svart eller vit, perspektiven varierar. Motparten tar fram aspekter som jag själv inte har tänkt på, säger Anna Nordin.

Mardrömsmotståndaren är den som målar in sig i ett hörn och sedan försöker slingra sig ur situationen utan att tappa ansiktet, förklarar Anders Weihe. Liknande tankar har Veli-Pekka Säikäälä som menar att sämsta motparten är svajig, inte går att lita på och backar om en uppgörelse.

– Det är bättre att ha en tuff motståndare som man vet var man har.

Trion tar också udden av vrångbilder om förhandlingskulturen. Löner och andra arbetsvillkor på arbetsmarknaden är alldeles för allvarliga saker för att lösa på nätterna. Maratonsittningar i dygn efter dygn, mest väntan och många långa nätter är nu för tiden mer undantag än regel vid avtalsförhandlingar.

Och att det skulle vara en machovärld, där fackpampar och direktörer gör upp på krogen, med åsikten att kvinnor inte kan förhandla, är förlegad. Idag tar kvinnor plats vid förhandlingsbordet.

– Det är inga problem att vara kvinna. Allt har fungerat bra under alla år, säger Anna Nordin,

Anders Weihe har deltagit i sju avtalsrörelser sedan 1998.

– Kom ihåg att förhandlingarna pågår under flera månader, så det gäller att hålla igång och vara skärpt. Dessutom har min arbetsgivare alltid varit tydlig med att det ska gå att kombinera jobb och att vara småbarnsförälder, säger han.

För arbetsgivarna handlar vinterns avtalsförhandlingar främst om lönenivån, mindre om fördelningsfrågor. På frågan vad som viktigast i avtalsrörelsen svarar Anna Nordin snabbt och rappt, likt ett mantra:

– Nivån, nivån, nivån. Vi är under press från medlemsföretagen att se till att löneökningarna inte blir för höga. Samtidigt måste företagen kunna producera när det behövs, så arbetstider och anställningsformer är också centrala frågor.

Anders Weihe bedömer att kostnaderna för svensk industri är på tok för höga i jämförelse med omvärlden. Reallöneökningar är inte hållbart om det inte samtidigt sker förbättringar av produktiviteten.

Han noterar att industrifackets lönebud på 2,8 procent i november inte ligger inte i linje med parternas gemensamma utvärdering av förra avtalsrörelsen. Då var parterna överens om att svensk industri hade förlorat konkurrenskraft.

– Min uppfattning är att den fackliga sidan är väl medveten om att reallöneökningar inte är hållbart utan produktivitetsförbättringar. Men de inhemska facken accepterar inte normeringen om den hamnar för lågt. Här finns en klyfta, säger han.

2016 stort förhandlings år

Det finns 685 kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. År 2016 ska fack och arbetsgivare försöka enas om innehållet i närmare 500 avtal. Löner och anställningsvillkor ska omförhandlas för runt tre miljoner anställda.

Olika avtal går ut under hela nästa år. Här är ett axplock:

31 januari
2 500 arbetstagare berörs av ett nytt avtal mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen.

29 februari
Två avtal som berör 6 500 ombordanställda löper ut. Sjöfartens Arbetsgivareförbund förhandlar med Seko.

31 mars
Det är trångt i portgången. Planen är att industrin går i bräschen och sätter ”märket”. I privata sektorn omfattas till exempel byggbranschen och tjänstemän inom it- och telekomsektorn.

30 april
Det största är tjänstemannaavtalet för handeln, hotell- och restaurang löper ut.

31 maj
Avtal för 78 500 anställda löper ut. Bland annat förhandlar Almega Tjänsteföretagen och Seko. Visita och Unionen förhandlar om ett nytt tjänstemannaavtal.

31 juli
41 000 anställda berörs av ett nytt avtal inom hälsa, vård och övrig omsorg.

30 september
34 avtal för sammanlagt 183 000 anställda går ut, bland annat bussbranschavtalet och skärgårdstrafiken.

30 november
Avtal för 34 000 anställda går ut, bland annat Vårdföretagarnas avtal med Kommunal om vård- och omsorgsföretag.

Så fungerar den svenska modellen

Sett ur ett internationellt perspektiv är Sverige en avvikare när det gäller regelverken på arbetsmarknaden. Här gäller vad som brukar kallas ”den svenska modellen”, som går ut på att villkoren på arbetsmarknaden förhandlas fram mellan fack och arbetsgivare samtidigt som staten håller fingrarna borta. Det gäller inte bara löner, utan även arbetstider och en rad andra regler. I andra länder är statlig inblandning vanligt genom exempelvis lagstiftning om minimilöner.
Kollektivavtalen är navet i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Cirka 90 procent av alla svenska löntagare omfattas av kollektivavtal. Konflikträtten är mer utbredd i många andra länder. En vanlig beskrivning är att arbetsgivarna köper arbetsfred genom att komma överens med facket om innehållet i avtalen. När de löper ut är det fritt fram att ta till stridsåtgärder.
Den svenska modellen bygger också på att parterna har en hög organisationsgrad. Det ger avtalen legitimitet. Högst är det på arbetsgivarsidan. 85 procent av alla anställda jobbar i företag eller myndigheter som är anslutna till en arbetsgivarorganisation. På den fackliga sidan har andelen anställda som är fackligt anslutna sjunkit under senare år på grund av ett ras i medlemsantalet. 2014 var 70 procent av alla anställda medlemmar i en fackförening.

Industriavtalet visar vägen

Natten till den 18 mars 1997 gjorde fack och arbetsgivare inom industrin upp om ett samarbetsavtal. Det ledde till ett trendbrott i lönebildningen och har förändrat avtalsrörelserna. Tiden för Industriavtalet var stökig och lönebildningen hade spårat ur. Konflikter var vanliga under 1970- och 1980-talen. Avtalen gav stora nominella lönelyft men de förvandlades till luft i lönekuverten på grund av den höga inflationen. Svensk industris konkurrenskraft sjönk.
Efter det att Industriavtalet infördes har reallönerna oavbrutet ökat och industrins kostnadsökningar legat på en högre nivå än övriga Europa. En huvudpoäng med Industriavtalet är förhandlingsreglerna. Avtalskraven ska presenteras tre månader innan avtalen går ut. Syftet är att nya avtal ska vara klara innan de gamla löper ut och fredsplikten upphör.
Överenskommelser sker mellan så gott som alla arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv och fackliga motparter som bland annat IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Utgångspunkten är att den konkurrensutsatta exportindustrin ska vara löneledande. Industrins överenskommelser är sedan vägledande för nivån för andra kollektivavtal på arbetsmarknaden. Man brukar säga att Industriavtalet sätter märket.

Medlingsinstitutet kliver in vid låst läge

Blir fack och arbetsgivare inte överens om löner eller andra anställningsvillkor, är det upp till statliga Medlingsinstitutet att hjälpa till och sy ihop en överenskommelse.
Institutet har fyra medlare som ansvarar för olika områden. Regeringen har gett Medlingsinstitutet uppdraget att se till att hela arbetsmarknaden respekterar industrins löneledande roll och håller sig inom ramarna för vad den konkurrensutsatta sektorn klarar av. Syftet är att få en fungerande lönebildning.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Ny plattform ska underlätta kompetensförsörjningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenska företag skriker efter kompetens men svårigheter att nå, utveckla och behålla talang sätter käppar i hjulen. Det ska en nystartad näringslivsplattform ändra på. "Där kan privata arbetsgivare delta i interaktiva workshops där aktuella utmaningar hanteras", säger Hugo Ortiz Dubon och Minna Levin, grundare av We Link Sweden.
NYHET Publicerad:

Skatteverkets diktatur förstör företag och splittrar familjer

DEBATT Företagares och deras familjers ekonomi kan raseras av Skatteverkets krångliga regler och orimliga metoder. Det skriver en upprörd entreprenör.
NYHET Publicerad:

Franchising får hjulen att snurra snabbare

I PRAKTIKEN Genom att satsa på franchise kunde Andreas Nilsson snabbt expandera sitt uthyrningsföretag Lastbilen.se. Modellen bygger på att franchisetagaren investerar i egna lokaler och lastbilar. Nu är målet att rekrytera tre nya franchisetagare om året.
NYHET Publicerad:

Svenska företag i Storbritannien trotsar brexit

BREXIT I slutet av mars lämnade Storbritannien formellt in sin ansökan om skilsmässa från EU. Men trots att det finns närmare 1 000 svenska dotterföretag i landet verkar företagarna ta utträdet med ro. Tidningen Entreprenör har besökt tre svenska företag i London för att ta reda på hur de påverkats av brexit. ”För oss rullar det på”, säger Linda Thiel, chef för White arkitekter.
NYHET Publicerad:

S-märkt godiskung gör världssuccé

ENTREPRENÖR Som tonåring jobbade Jacob Youssef i pappans lilla godisbutik i Lund. Som vuxen tog han över företaget Candy People, tänkte stort och numera säljs sötsakerna på alla kontinenter utom i Sydamerika. Storsäljaren är de klassiska svenska S-märkena.
NYHET Publicerad:

Carolina Klüft: ”Det finns stora likheter mellan att vara idrottare och entreprenör”

TIO FRÅGOR Hon är en av landets mest kända idrottare med guldmedaljer från bland annat OS, VM och EM. I dag satsar Carolina Klüft kraften och disciplinen på att föreläsa, vara programledare och sportkommentator och att inspirera unga människor till mer fysiska aktiviteter.
NYHET Publicerad:

Polisen: ”Det är ett misslyckande”

SÄKERHET Lokalpolisområdeschef Niclas Andersson har jobbat i Husby, Rinkeby och Tensta i 17 år. Han förstår företagarnas frustration över att se sitt samhälle i klorna på de kriminella. Han framhåller att den lokala polisen gör så gott de kan med de resurser de har. Men självkritiken är stor.
”Det är ett misslyckande från både polisen och från samhället att företagare tvingas stänga sina butiker på grund av kriminaliteten. Jag kan bara beklaga”, säger han.
NYHET Publicerad:

Företagarna förlorare när kriminella tar över

SÄKERHET Hot, våld och rån utgör vardagen för många företagare i Sveriges utanförskapsområden. Hjälp från polisen är dock inte att räkna med, vittnar flera handlare i bland annat Rosengård och Husby om. Handlarna kräver nu åtgärder för att skydda sina verksamheter. ”Kriminaliteten och våldet tar över, men vi företagare får inget gehör hos politikerna eller polisen, säger Salam Kurda, butiksägare och ordförande i Husby företagarförening, som tvingas stänga sin butik efter 30 år.
NYHET Publicerad:

”Jag vill höra massa galna affärsidéer”

HALLÅ DÄR... Maria Mattsson Mähl, en av Tidningen Entreprenörs krönikörer, som åter igen kommer att ta plats i en webbserie som företagsängel.
NYHET Publicerad:

Driver du Nordens mest innovativa bolag?

TÄVLING Nu har anmälan till Sveriges största entreprenörstävling för startup- och tillväxtbolag öppnat. I Serendipity Challenge kommer 50 av Sveriges och Nordens mest innovativa framtidsbolag tävla om titlarna “Årets startupbolag” och “Årets tillväxtbolag”.
NYHET Publicerad:

Uppkopplad hälsa lockar techföretag och investerare

E-HÄLSA Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till år 2025 har regeringen satt som mål. Det har fått riskkapitalister och unga techföretag att flockas kring branschen och ta fram nya innovativa lösningar för digitalisering inom vården. Förra året investerades nästan en halv miljard kronor i medtechsektorn. Entreprenör har träffat två heta startupföretag, Visiba och Tummy Lab, som båda dragit till sig investerarnas intresse.
NYHET Publicerad:

Bygdens son blåste liv i glasbruket

ENTREPRENÖR 2015 stod Reijmyre glasbruk på randen till konkurs. Då bestämde sig bygdens son, Ulf Rosén, för att flytta hem till Östergötland och försöka rädda bruket. Tidningen Entreprenör har besökt bruksorten och under en rundvandring berättar Ulf Rosén om utmaningarna med att ta över ett konkursbo och hur det är att axla rollen som hans far en gång hade, som ägare och vd för anrika Reijmyre.
NYHET Publicerad:

Aron Andersson: ”Företagandet en möjlighet att göra något bra för andra”

TIO FRÅGOR Aron Andersson har bestigit Kilimanjaro, simmat över Ålands hav och cyklat till Paris – trots att han är rullstolsburen efter att ha drabbats av cancer som nioåring. I det egna företaget är han äventyrare och föreläsare, och dessutom har han dragit in miljontals kronor till Barncancerfonden.
NYHET Publicerad:

Lång kö på Lantmäteriet sinkar tillväxt

REGELKRÅNGEL Lantmäteriets långa kötider slår hårt mot landets företag. Att få fram en fastighetsbeteckning för en ny tomt kan ta över ett år. Nu har några kommuner skrivit ett protestbrev mot att väntetiderna hindrar tillväxten.
NYHET Publicerad:

Olyckan blev starten – hans proteser gör exportsuccé

ENTREPRENÖR Christoffer Lindhe vaknade upp på sjukhuset med båda benen och en arm borta. Men istället för att se livet som förstört valde han att resa sig och komma igen. Med utgångspunkt i sitt eget handikapp har han skapat en helt ny fotprotes, unik i världen. I år startar lanseringen av Xtend Foot i Europa.