LOVande utveckling även i små kommuner

I välfärden I stora kommuner har privat hemtjänst genom LOV, lagen om valfrihet, blivit vardagsmat för medborgarna. I mindre kommuner är det fortfarande i sin linda, men även de börjar nu få upp ögonen för fördelarna, inte minst för att är ett snabbt sätt att effektivisera den egna verksamheten.

Anders Härnbro, Finspång: ”Det fanns stora behov av att skapa ordning och genomskinlighet. För att ställa krav på andra utförare måste vi behandla vår egen organisation likadant.”
Foto: Johan Riska
Anders Härnbro, Finspång: "Det fanns stora behov av att skapa ordning och genomskinlighet. För att ställa krav på andra utförare måste vi behandla vår egen organisation likadant."
May-Louise Nilsson, Storuman: "Vi tror att vi som kommunal hemtjänstutförare blir bättre när det finns konkurrens. Då är det samma villkor som gäller för alla."
Foto: Urban Viklund
May-Louise Nilsson, Storuman: "Vi tror att vi som kommunal hemtjänstutförare blir bättre när det finns konkurrens. Då är det samma villkor som gäller för alla."
Patrik Nilsson, Robertsfors: "Nu vet vi vilka kostnader vi har och att vi har blivit effektivare. Genom att vi har fått ner på papper vad vi gör har vi kunnat förbättra vårt sätt att arbeta."
Patrik Nilsson, Robertsfors: "Nu vet vi vilka kostnader vi har och att vi har blivit effektivare. Genom att vi har fått ner på papper vad vi gör har vi kunnat förbättra vårt sätt att arbeta."

Storstäderna är de som har kommit längst i införandet av LOV. Ett stort antal nya företag har startat och även de stora vårdföretagen tar plats i konkurrensen. När det gäller mindre kommuner som infört LOV går utvecklingen än så länge inte lika snabbt. Volymerna är mindre och avstånden mellan brukarna längre och här är det sällan några stora företag som etablerar sig. Ändå är det många små kommuner som vill ta steget att införa valfrihet för medborgarna och som hoppas att det lokala näringslivet ska ta fart inom vård och omsorg.

De kommuner som infört LOV beskriver vägen dit som en välgörande process. Att öppna för privata aktörer på en marknad som aldrig tidigare varit konkurrensutsatt kräver en nyttig genomlysning av den egna verksamheten. För att vara redo måste kommunen kartlägga vad som egentligen görs, hur det görs och vad det kostar.

Robertsfors är en av de kommuner som införde LOV 2009 och Patrik Nilsson (S), kommunstyrelsens ordförande, beskriver det som att kasta sig ut lite i blindo eftersom det i stort sett bara var storstäder som infört LOV då.
– Förutsättningarna är trots allt helt andra i en liten kommun och vi förstod att det skulle bli lite svårare utan något referensmaterial från små kommuner.

Efter beslutet tog det ända fram till i våras innan någon privat aktör etablerade sig.
– Jag tror att främsta skälet till att det tog tid är att Robertsfors är en liten kommun med stor yta vilket gör det svårt för en verksamhet att bli kostnadseffektiv.

Den stora vinsten för Robertsfors är hittills att genomlysningen av verksamheten har lett till en kvalitetshöjning, konstaterar Patrik Nilsson.
– Nu vet vi vilka kostnader vi har och att vi har blivit effektivare. Genom att vi har fått ner på papper vad vi gör har vi kunnat förbättra vårt sätt att arbeta, och vi har upptäckt sådant som vi tidigare inte tänkte på och som var onödigt dyrt. Det har blivit en sporre för kommunen.

Att brukarna också får tillgång till tilläggstjänster från de privata företagen kan dessutom ge den där lilla guldkanten i tillvaron som kommunen inte kan erbjuda, säger Patrik Nilsson.
– LOV ger signaler till näringslivet att det finns andra typer av branscher att satsa på. Här finns det annars mest tung industri eller jordbruk.

I Tranemo som införde LOV förra året finns nu tre privata utförare av hemtjänst men hittills har bara en brukare använt sin valmöjlighet. Crister Persson (C), kommunstyrelsens ordförande, vill ändå betona att det blygsamma genomslaget inte ska upplevas som ett misslyckande.
– Vi var medvetna redan från början om att det krävs en inkörningsperiod. Det tar också tid att vänja sig vid att det finns olika alternativ, och att lära sig att jobba med det på bästa sätt.

För Tranemo har LOV inneburit ett uppvaknande. Analyserna av den egna verksamheten har lett till effektiviseringar och det har även gett ett kvitto på att många är nöjda med det kommunen presterar.

Konkurrensutsättningen har inte varit så stor tidigare, men nu hoppas man på LOV. Kommunen tror på entreprenadverksamhet och vill samarbeta med näringslivet, även om det inte alltid har varit lätt.
– Det beror på att vi inte har varit så aktiva men också på att det är svårt att få intressenter. Det låter bra att vi ska öppna upp för privata aktörer men det är inte så lätt att få det att bli verklighet. Många är rädda att inte få ekonomi i det i en liten kommun.

En möjlighet som diskuteras är att slå sig ihop med fler kommuner för att skapa ett större underlag för utförarna. Och Crister Persson är hoppfull om att företagandet inom välfärden ska växa, och att fler företag i kommunen eller dess närhet vågar ta steget.
– När det gäller konkurrens och valfrihet framåt är jag övertygad om det kommer att hända betydligt mer när 40-talisterna blir beroende av den här omsorgen. Över tid blir valfrihet ett måste.

Ett starkt skäl för Storuman att införa LOV var att man ville skapa sund konkurrens. Det tvingar alla parter att hela tiden förbättra sig och hålla en hög kvalitet, och det är brukarna som vinner på det, enligt May-Louise Nilsson, socialchef i Storumans kommun.
– Vi tror att vi som kommunal hemtjänstutförare blir bättre när det finns konkurrens. Då är det samma villkor som gäller för alla.

Ett annat starkt skäl var att ge näringslivet en skjuts. Hittills är ett företag godkänt inom hemtjänsten, men det finns det många småföretag som kan behöva ett extra ben att stå på, enligt May-Louise Nilsson.
– LOV innebär nya affärsmöjligheter för småföretag, kooperativ och ideella organisationer. Men det gäller att skapa rätt förutsättningar för att de mindre lokala företagen ska våga.

Även i Storuman har arbetet med LOV gett bättre koll på den egna verksamheten. Tidigare visste kommunen egentligen inte vad som levererades och vad det kostade per timme.
– Vi är ju precis nya i det här men i min värld leder det till en kvalitetshöjning inom hemtjänsten, genom förstudien och genom allt vi som kommun har tvingats att förbättra för att överhuvudtaget kunna gå ut med ett förfrågningsunderlag, säger May-Louise Nilsson.

Hon tror inte att LOV direkt genererar fler jobb, men det ger livskraft till småföretag som går in i det och hon hoppas och tror att utvecklingen tar fart framöver.

Finspång införde LOV för drygt ett år men än så länge har intresset från näringslivet sida varit lågt, enligt Anders Härnbro (S), kommunstyrelsens ordförande i Finspång.
– Det fanns en förhoppning om att LOV skulle stärka näringslivet och ge en massa nystartade företag, men det kom lite på skam. Hittills har vi bara en utförare med en handfull brukare.

Han tror att det kan bero på de relativt tuffa villkor som gäller, med tanke på stordriften inom kommunens hemtjänst i 30 år.
– Dessutom har vi slimmat och effektiviserat mycket de senaste 10-15 åren, så det kan vara svårt för privata utförare att matcha kommunens timkostnad.

Finspång har i och med införandet av LOV höjt kvaliteten på den egna verksamheten och jobbat hårt för att skapa ett bra styrsystem.
– Det fanns stora behov av att skapa ordning och genomskinlighet. För att ställa krav på andra utförare måste vi behandla vår egen organisation likadant.

LOV ger kommunen andra att jämföra sig med, och arbetet med verksamhetens värdegrund och att profilera sig har skapat självständighet och självförtroende.
– Finspångs kommuns hemtjänst har gått från osynlig till synlig, säger Anders Härnbro.

Karin Myrén