Myndigheten dömer ut Morgan bara för att han är företagare

2.944k

Regelkrångel Trots framgångsrika företag har Morgan Holmström kämpat i flera år för att bevisa för Migrationsverket att han kan försörja sig och sin familj. Till slut fick han rätt i domstol, men frun avvisas i alla fall. ”Företagare särbehandlas i det här landet, och inte på ett positivt sätt”, säger han.

Familjen Holmström.jpg
Under flera års tid har företagaren Morgan Holmström kämpat för att få sin fru, som kommer från från Brasilien, att komma till Sverige. Under 2016 ansökte de om tillstånd från Migrationsverket, och sedan dess har det varit en rejäl brottningsmatch mot myndighetssverige.

Under flera års tid har företagaren Morgan Holmström kämpat för att få sin fru, som kommer från Brasilien, att komma till Sverige. Under 2016 ansökte de om tillstånd från Migrationsverket, och sedan dess har det varit en rejäl brottningsmatch mot myndighetssverige, berättar han.

– Från början trodde jag inte att det skulle vara några problem. Men det är uppenbart att samma regler inte gäller för företagare och anställda. Företagare särbehandlas, och inte på ett positivt sätt, säger han.

Migrationsverket krävde att Morgan Holmström ska kunna visa att han kunde försörja sig själv och sin fru, vilket inte är något konstigt. Försörjningskravet gäller såväl anställda som företagare.

– Min ekonomi har bollats fram och tillbaka med myndigheten, men det har inte spelat någon roll vad jag har visat upp, trots att jag uppfyller försörjningskravet med råge, säger han.

Vid tiden drev han två framgångsrika företag (idag driver han fyra), men att visa det för Migrationsverket har varit en annan femma, berättar han.

Morgan Holmström driver dels en konsultverksamhet där han bland annat föreläser om social problematik och hjälper företag med olika projekt. Dessutom driver han ett aktiebolag som importerar och säljer bär från Amazonas och två bolag inom bemanning och hjälp för arbetslösa.

Han skickade in omsättningen för bolagen, uppgraderade till en större lägenhet och redovisade 2017 års inkomster från den enskilda firman, som låg över kraven.

Under 2015 och 2016 var Morgan Holmström en hel del i Brasilien och använde en stor del av ekonomin till att bygga upp aktiebolaget. Dessutom hade han ju inkomst från den enskilda firman och hade utländska traktamenten, som inte heller räknades som inkomst, samt att Morgan då inte behövde försörja någon mer än sig själv.

Men Migrationsverket accepterade inte hans inkomster, eftersom personen och företaget i en enskild firma juridiskt är en och samma. Det Migrationsverket ville se var en godkänd skattedeklaration som visar inkomsten, vilket av förklarliga skäl var svårt att visa upp. Då skulle han behöva vänta till året därpå, när Skatteverket godkänt deklarationen.

Om han hade varit anställd och fått lön hade det varit en annan sak, påpekar han.

– Då hade det räckt att visa lönebesked och anställningskontrakt, säger han.

Tidigt 2018 lämnade han in en preliminär skattedeklaration för enskilda firman till Skatteverket och samma till Migrationsverket så att de skulle se hur han hade deklarerat. Och under 2018 tog han även ut lön från aktiebolaget och skickade in sju månaders lönespecifikationer, från januari till juli, och visade även på kontoutdrag från aktiebolaget och sitt privatkonto så att myndigheten skulle kunna följa transaktionerna.

Dessutom skickade han in uppgifter från skattekontot som visade hur mycket som hade dragits i sociala avgifter och så vidare från det aktuella aktiebolaget.

Men det räckte ändå inte för Migrationsverket, som ifrågasatte varför han inte hade tagit ut lön från aktiebolaget tidigare. 

Det här var Migrationsverkets svar:

”I målet föreligger lönebesked som anger en inkomst som till beloppet borde vara tillräckligt för klagandes försörjning. Migrationsverket anser dock att inte lönebeskeden ensamma kan styrka den åberopade inkomsten. Handlingarna har inkommit först i överklagandeprocessen och från ett bolag som referenspersonen har bestämmande inflytande över”.

Morgan Holmström reagerade starkt och kände sig utpekad som en oärlig person bara för att han är företagare, och hans ombud svarade till Migrationsverket via Migrationsdomstolen.  

Här är delar av det:

”Att Migrationsverket inte har kännedom om företagande är helt förståeligt, men att inte visa förtroende för en person som gjort allt för att få sin familj i hamn är helt ofattbart. Migrationsverkets processförare kanske inte behöver ha kunskap om företagande, men måste väl veta att årsinkomst från Skatteverket kan ses först vid nästa års deklaration”.

Till saken hör att Morgans fru blev gravid under den segdragna processen. Barnet föddes i september i år, i Sverige. Morgans fru kom hit på turistvisum och har varit här sedan dess.

 – Just av den anledningen låg jag på Migrationsverket för att de skulle skynda på processen, men istället för normala tre veckor för handläggning tog det Migrationsverket fyra månader att handlägga. Vi lämnade in vårt svar den 5 maj och de svarade den 29 augusti. I domstolen köptes detta med att de har så mycket att göra. Men det kan jag säga. Under samma period drev jag flera företag, hade ett barn på väg och en fru som inte får stanna i landet. Jag hade också mycket att göra, säger han.

– Under hela sommaren gick det inte att få svar från Migrationsverket, säger han.

Nyligen kom så domen från Migrationsdomstolen. Morgan Holmström fick rätt i sak, det vill säga att han uppfyller försörjningskravet. Men eftersom hans fru var i Sverige för att föda i september, det vill säga innan ärendet var klart, måste hon nu lämna landet. Detta trots att hon var här på ett giltigt turistvisum.

De alternativ som Morgan Holmström och hans familj nu står inför är att överklaga innan fredag. Därefter beslutas antingen om prövningstillstånd eller så kommer Migrationsverket att återkomma med ett datum då hans fru måste lämna landet. Möjligheten hon då har att komma tillbaka är att börja om processen helt från början.

– Det kan ju ta ytterligare två år. Och under tiden blir barnet utan sin mamma som just nu ammar. Och jag får vara hemma på pappaledighet tills hon kan börja på dagis om nio månader, vilket alla som är småföretagare vet inte är möjligt om man ska ha företagen kvar. Eller så får jag överge mina fyra företag och flytta till Brasilien, säger han.

Alla scenarierna leder till att jag får problem med att försörja min familj, vilket var problemet som Migrationsverket angav från början. Det är enormt frustrerande, betonar han.

Under processen har hans företag tagit stryk, inte minst har de inte kunnat fullfölja sitt kontrakt med bärleveranser till en stor kund.

– Detta för att ha ork kvar att driva de andra företagen parallellt med stressen som processen har givit, att ha sin gravida fru i ett annat land och försöka lära sig bli pappa, säger han.

– Vill Sverige verkligen ha oss småföretagare, frågar han retorisk.

 

Daniel Mellwing