NYHET Publicerad

Myter och fakta i välfärden - Därför är vinstdebatten så het

VÄLFÄRDSFÖRETAG "Privata vård- och omsorgsföretag levererar sämre kvalitet", "Friskolor dränerar skolan på pengar" och "De flesta välfärdsföretag ägs av skatteplanerande riskkapitalister". Påståendena om välfärdsföretagen är många och med mindre ett år kvar till riksdagsvalet rasar debatten kring vinst i välfärden. Entreprenör reder ut vad som är fakta och myt i debatten. Men först undersöker vi - varför har vi valfrihet och vinst i välfärden?

Dans på äldreboende.
Foto: Annette Friberg / SCANPIX
läkarbesök
Foto: JÖRGEN ULVSGÄRD
Äldreboende.
Foto: Drago Prvulovic / SCANPIX

Före 1970 drevs apotek och stora delar av öppenvården i Sverige i privat regi. Men under 1970-talet genomförde den socialdemokratiska regeringen en kraftig expansion av den offentliga sektorn inom skola, vård och omsorg.

”Det är en ofantlig skillnad mellan barn och sopsäckar”, sa dåvarande statsminister Olof Palme när han på SAF-kongressen 1984 markerade att sophämtning möjligen kunde utföras i privat regi, men inte vård av barn. Välfärden skulle inte präglas av alternativ eller vinstintresse, enligt Palme. Han hade besökt företagsdrivna daghem i USA med dålig kvalitet som fått öknamnet ”Kentucky Fried Children”, en referens till en amerikansk snabbmatskedja. Statsministern varnade svenskarna för en liknande utveckling i det svenska folkhemmet.

– Det offentliga hade tagit över helt under slutet av 1970-talet och början på 1980-talet. Vi svenskar ser oss gärna som ett ”lagomfolk”, men det var ovanligt med en så dominerande offentlig sektor som Sverige hade på den tiden, säger Henrik Jordahl, docent på Institutet för Näringslivsforskning.

– Det var också i den verkligheten som vägen mot dagens valfrihet började. Svenskarna ville ha en förändring, fortsätter han.

Stödet för den offentliga sektorns dominans började kraftigt sjunka hos svenskarna. Missnöjet med en ineffektiv offentlig sektor tog sina första uttryck vid den borgerliga valsegern 1976, men det var först under det nästkommande decenniet som utvecklingen tog fart, enligt Karin Svanborg-Sjövall. Hon är ansvarig för välfärdsfrågor på Timbro och författare till ”Kentucky Fried Children – om den svenska valfriheten och dess fiender”.

– Missnöjet mot byråkratiseringen var stort bland svenskarna. Frågan väcktes om det är rimligt att staten ska styra så mycket i våra liv. Vad många än tror idag så var det inte tio nyliberaler på Timbro som låg bakom utvecklingen mot valfrihet och privata alternativ. Det var ett genuint folkligt missnöje som skapade grogrund för en diskussion om alternativa driftsformer, säger hon.

Maktutredningen 1990 noterade att många som kom i kontakt med den offentliga sektorn kände ”tyst vanmakt” och att ”områden som skola och sjukvård kännetecknas av brist på valalternativ”.

Under såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar genomfördes de följande åren en rad valfrihets reformer; kommunallagen ändrades så att privata företag kunde utföra äldreomsorg, företag tilläts att driva dagis med vinstsyfte, friskolereformen öppnade för konkurrens inom skolan och husläkarreformen innebar att invånarna kunde välja läkare. Regeringen Reinfeldt har under de senaste åren överfört ”skolpengsmodellen” i barnomsorg och hemtjänst, och vill införa Lagen om valfrihet, LOV, i alla Sveriges kommuner.

Idag är Sverige på många sätt ett annat land än det var på Palmes tid. Valfrihet i välfärden är väletablerat och välfärdsföretag konkurrerar med varandra och med det offentliga. Skiljelinjerna mellan de politiska partierna är emellertid fortfarande tydliga, om än i en något annorlunda form. Där stora delar av vänstern tidigare var helt emot alternativ i välfärden är debatten delvis en annan. Idag ligger fokus snarare på vad välfärdsföretag ska få göra med eventuell vinst, om de ska få behålla den över huvud taget, än huruvida valfrihet ska få förekomma.

– Anledningen till att politiker lyfter upp frågan är helt uppenbar. Vinst i välfärden slår an en ton hos många svenskar. Det är en fråga som berör, säger Anders Anell, professor i hälso- och sjukvårdens organisation och ekonomistyrning vid Lunds universitet.

Hans slutsats är att det fortfarande råder en brist på vetenskaplig kunskap om effekterna av konkurrens i välfärdssektorn. För den som slår på tv-nyheterna eller läser en dagstidning är det svårt att veta vilken verklighetsbeskrivning som egentligen är korrekt. Utöver det ser debatten ofta olika ut beroende på om det är vård, skola eller omsorg diskuteras. Att myter florerar i välfärdsdebatten verkar dock de flesta experter vara överens om.

– Reformerna har måhända inte varit den mirakelmedicin som en del förespråkare trodde för tjugo år sedan men de har resulterat i andra utfall, säger Anders Anell.

Enligt honom fanns det på olika håll överdrivna förhoppningar om att reformerna skulle leda till fler innovationer inom sjukvården, men å andra sidan har reformerna lett till större tillgänglighet och fler alternativ.

Samtidigt betonar Anell att det är stora skillnader i hur utbredd konkurrensutsättningen är över landet. Stockholm står till exempel i en klass för sig.

– Debatten är väldigt förenklad. Politiker tenderar att koppla ihop en mängd frågor och negativa utvecklingstendenser med vinstfrågan. Jag såg till exempel häromdagen hur en politiker kopplade samman vinst i välfärden med glesbygdens urholkning. Problem på glesbygden är rimligen oberoende av konkurrensutsättning och liknande reformer. Det är olika frågor, säger han.

Men givetvis kan det vara effektivt för politiker att koppla samman alla negativa händelser och tendenser med konkurrensutsättning och vinst i välfärden om man inte gillar den utvecklingen.

Mitt i debatten står Carola Lemne, vd för den privata tandvård- och hälso- och sjukvårdskoncernen Praktikertjänst. Hennes uppfattning är att i det abstrakta är folk upprörda över vinster, men i det dagliga upplever hon att det inte är så. Ord och handling är två olika saker. Carola Lemne tror generellt att svenskarna har dålig koll på vad skattepengarna går till.

– Det finns en föreställning om att det är ett nollsummespel, att om någon går med vinst så måste någon annan förlora. Så ser inte verkligheten ut, båda kan vinna utan att någon förlorar. Om man frågar folk om de vill välja själva så vill de allra flesta det. Men välfärdsdebatten är känslostyrd och det gör att sakligheten får sig en törn, säger hon.

Förra året startades Välfärd Utan Vinster, ett nätverk med den uttalade principen att ”skola, vård och omsorg är gemensamma nyttigheter, inte handelsvaror eller varumärken”. En av grundarna, den tidigare socialdemokratiske riksdagsmannen Bengt Silfverstrand, är principiellt emot vinstuttag inom välfärdssektorn och baserar inte kritiken på de ”skandaler” som figurerat i media.

– Det finns en tillspetsning i debatten, från båda sidor. Visst förekommer det skandaler, men det sker både i verksamheter med privat regi som med offentlig regi. För mig handlar det om helhetsbilden, att skattepengar ska återinvesteras i verksamheten, säger Bengt Silfverstrand.

Han menar att det tidigare rådde en naiv syn kring vad valfrihetsreformerna skulle innebära hos politiker och att makthavarna hoppades på en uppsjö av ideella verksamheter men att det inte förutsåg de vinstdrivande aktörer som finns idag.

– Dagens system har ökat medborgarnas intresse för välfärden, säger Karin Svanborg-Sjövall å sin sida.

Situationen inom vård, skola och omsorg uppmärksammas mer 2013 än den gjorde 1984 för att svenskarna har större kunskap om välfärden nu än under eran av den offentliga sektorns dominans, enligt henne.

– Innan vi hade alternativ fanns det inget intresse för det. Man fick det som man fick, helt enkelt. Nu gör vi aktiva val inom välfärden och entreprenörer måste motivera varför de ska få bedriva en viss verksamhet. Det innebär genomlysning och transparens. Välfärdens kvalitet hamnar i fokus på ett helt annat sätt än tidigare och det är i grunden positivt, säger Karin Svanborg-Sjövall.

Den ökande medvetenheten har samtidigt inneburit att misstag som sker uppmärksammas mer än tidigare.

– Folk blir oroliga och politiker kopplar felaktigt ihop det med att det finns vinstdrivande företag i välfärden. Jag hör inte journalister fråga kritikerna vad det skulle innebära att lägga ner alla dessa skolor och vårdverksamheter som hundratusentals svenskar själva valt.

Så ser alltså debatten ut 2013. Men åt vilket håll går pendeln?

Även om Bengt Silfverstrand från Välfärd Utan Vinst hoppas på en non profit-linje i välfärden tror han att det kan ta tid att ändra det nuvarande systemet. Hans analys är att socialdemokraterna tenderar att hantera vinster i välfärden på samma sätt som jobbskatteavdragen, partiet är kritiskt till det men vill inte ändra för mycket när det väl är på plats.

Oavsett valutgången nästa år kommer det att bli tuffare för entreprenörer i välfärdssektorn, spår Karin Svanborg-Sjövall.

– Om vänstern får makt kommer de att försöka dra tillbaka pendeln. Borgerligheten verkar inte veta vad de ska säga, vilket har bidragit till att ge vind till motståndarna i debatten. Om inte de borgerliga med trovärdighet kan förklara vitsen med vinsten, vem ska då göra det?

För att undvika förenklingar och lyfta fram fakta istället för myter startade förra året Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi på KTH och vd för Entreprenörskapsforum, tillsammans med tankesmedjorna FORES och Leading Health Care projektet Uppdrag Välfärd. Ambitionen är att föra en konstruktiv dialog och betona möjligheterna med välfärdssektorn, snarare än problemen.

– Det går inte att backa bandet, vi har vant oss vid att kunna välja vård och skola. Kanske skulle det gå att backa lite grann, men knappast hela vägen. Om något så visar forskningen att det privata är lika bra, och ofta bättre, än det offentliga. Debatten har hamnat snett och handlar ofta om vem som är utföraren istället för vad som åstadkoms, säger Pontus Braunerhjelm.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Ny plattform ska underlätta kompetensförsörjningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenska företag skriker efter kompetens men svårigheter att nå, utveckla och behålla talang sätter käppar i hjulen. Det ska en nystartad näringslivsplattform ändra på. "Där kan privata arbetsgivare delta i interaktiva workshops där aktuella utmaningar hanteras", säger Hugo Ortiz Dubon och Minna Levin, grundare av We Link Sweden.
NYHET Publicerad:

Skatteverkets diktatur förstör företag och splittrar familjer

DEBATT Företagares och deras familjers ekonomi kan raseras av Skatteverkets krångliga regler och orimliga metoder. Det skriver en upprörd entreprenör.
NYHET Publicerad:

Franchising får hjulen att snurra snabbare

I PRAKTIKEN Genom att satsa på franchise kunde Andreas Nilsson snabbt expandera sitt uthyrningsföretag Lastbilen.se. Modellen bygger på att franchisetagaren investerar i egna lokaler och lastbilar. Nu är målet att rekrytera tre nya franchisetagare om året.
NYHET Publicerad:

Svenska företag i Storbritannien trotsar brexit

BREXIT I slutet av mars lämnade Storbritannien formellt in sin ansökan om skilsmässa från EU. Men trots att det finns närmare 1 000 svenska dotterföretag i landet verkar företagarna ta utträdet med ro. Tidningen Entreprenör har besökt tre svenska företag i London för att ta reda på hur de påverkats av brexit. ”För oss rullar det på”, säger Linda Thiel, chef för White arkitekter.
NYHET Publicerad:

S-märkt godiskung gör världssuccé

ENTREPRENÖR Som tonåring jobbade Jacob Youssef i pappans lilla godisbutik i Lund. Som vuxen tog han över företaget Candy People, tänkte stort och numera säljs sötsakerna på alla kontinenter utom i Sydamerika. Storsäljaren är de klassiska svenska S-märkena.
NYHET Publicerad:

Carolina Klüft: ”Det finns stora likheter mellan att vara idrottare och entreprenör”

TIO FRÅGOR Hon är en av landets mest kända idrottare med guldmedaljer från bland annat OS, VM och EM. I dag satsar Carolina Klüft kraften och disciplinen på att föreläsa, vara programledare och sportkommentator och att inspirera unga människor till mer fysiska aktiviteter.
NYHET Publicerad:

Polisen: ”Det är ett misslyckande”

SÄKERHET Lokalpolisområdeschef Niclas Andersson har jobbat i Husby, Rinkeby och Tensta i 17 år. Han förstår företagarnas frustration över att se sitt samhälle i klorna på de kriminella. Han framhåller att den lokala polisen gör så gott de kan med de resurser de har. Men självkritiken är stor.
”Det är ett misslyckande från både polisen och från samhället att företagare tvingas stänga sina butiker på grund av kriminaliteten. Jag kan bara beklaga”, säger han.
NYHET Publicerad:

Företagarna förlorare när kriminella tar över

SÄKERHET Hot, våld och rån utgör vardagen för många företagare i Sveriges utanförskapsområden. Hjälp från polisen är dock inte att räkna med, vittnar flera handlare i bland annat Rosengård och Husby om. Handlarna kräver nu åtgärder för att skydda sina verksamheter. ”Kriminaliteten och våldet tar över, men vi företagare får inget gehör hos politikerna eller polisen, säger Salam Kurda, butiksägare och ordförande i Husby företagarförening, som tvingas stänga sin butik efter 30 år.
NYHET Publicerad:

”Jag vill höra massa galna affärsidéer”

HALLÅ DÄR... Maria Mattsson Mähl, en av Tidningen Entreprenörs krönikörer, som åter igen kommer att ta plats i en webbserie som företagsängel.
NYHET Publicerad:

Driver du Nordens mest innovativa bolag?

TÄVLING Nu har anmälan till Sveriges största entreprenörstävling för startup- och tillväxtbolag öppnat. I Serendipity Challenge kommer 50 av Sveriges och Nordens mest innovativa framtidsbolag tävla om titlarna “Årets startupbolag” och “Årets tillväxtbolag”.
NYHET Publicerad:

Uppkopplad hälsa lockar techföretag och investerare

E-HÄLSA Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till år 2025 har regeringen satt som mål. Det har fått riskkapitalister och unga techföretag att flockas kring branschen och ta fram nya innovativa lösningar för digitalisering inom vården. Förra året investerades nästan en halv miljard kronor i medtechsektorn. Entreprenör har träffat två heta startupföretag, Visiba och Tummy Lab, som båda dragit till sig investerarnas intresse.
NYHET Publicerad:

Bygdens son blåste liv i glasbruket

ENTREPRENÖR 2015 stod Reijmyre glasbruk på randen till konkurs. Då bestämde sig bygdens son, Ulf Rosén, för att flytta hem till Östergötland och försöka rädda bruket. Tidningen Entreprenör har besökt bruksorten och under en rundvandring berättar Ulf Rosén om utmaningarna med att ta över ett konkursbo och hur det är att axla rollen som hans far en gång hade, som ägare och vd för anrika Reijmyre.
NYHET Publicerad:

Aron Andersson: ”Företagandet en möjlighet att göra något bra för andra”

TIO FRÅGOR Aron Andersson har bestigit Kilimanjaro, simmat över Ålands hav och cyklat till Paris – trots att han är rullstolsburen efter att ha drabbats av cancer som nioåring. I det egna företaget är han äventyrare och föreläsare, och dessutom har han dragit in miljontals kronor till Barncancerfonden.
NYHET Publicerad:

Lång kö på Lantmäteriet sinkar tillväxt

REGELKRÅNGEL Lantmäteriets långa kötider slår hårt mot landets företag. Att få fram en fastighetsbeteckning för en ny tomt kan ta över ett år. Nu har några kommuner skrivit ett protestbrev mot att väntetiderna hindrar tillväxten.
NYHET Publicerad:

Olyckan blev starten – hans proteser gör exportsuccé

ENTREPRENÖR Christoffer Lindhe vaknade upp på sjukhuset med båda benen och en arm borta. Men istället för att se livet som förstört valde han att resa sig och komma igen. Med utgångspunkt i sitt eget handikapp har han skapat en helt ny fotprotes, unik i världen. I år startar lanseringen av Xtend Foot i Europa.