NYHET Publicerad

Myter och fakta i välfärden - Därför är vinstdebatten så het

VÄLFÄRDSFÖRETAG "Privata vård- och omsorgsföretag levererar sämre kvalitet", "Friskolor dränerar skolan på pengar" och "De flesta välfärdsföretag ägs av skatteplanerande riskkapitalister". Påståendena om välfärdsföretagen är många och med mindre ett år kvar till riksdagsvalet rasar debatten kring vinst i välfärden. Entreprenör reder ut vad som är fakta och myt i debatten. Men först undersöker vi - varför har vi valfrihet och vinst i välfärden?

Dans på äldreboende.
Foto: Annette Friberg / SCANPIX
läkarbesök
Foto: JÖRGEN ULVSGÄRD
Äldreboende.
Foto: Drago Prvulovic / SCANPIX

Före 1970 drevs apotek och stora delar av öppenvården i Sverige i privat regi. Men under 1970-talet genomförde den socialdemokratiska regeringen en kraftig expansion av den offentliga sektorn inom skola, vård och omsorg.

”Det är en ofantlig skillnad mellan barn och sopsäckar”, sa dåvarande statsminister Olof Palme när han på SAF-kongressen 1984 markerade att sophämtning möjligen kunde utföras i privat regi, men inte vård av barn. Välfärden skulle inte präglas av alternativ eller vinstintresse, enligt Palme. Han hade besökt företagsdrivna daghem i USA med dålig kvalitet som fått öknamnet ”Kentucky Fried Children”, en referens till en amerikansk snabbmatskedja. Statsministern varnade svenskarna för en liknande utveckling i det svenska folkhemmet.

– Det offentliga hade tagit över helt under slutet av 1970-talet och början på 1980-talet. Vi svenskar ser oss gärna som ett ”lagomfolk”, men det var ovanligt med en så dominerande offentlig sektor som Sverige hade på den tiden, säger Henrik Jordahl, docent på Institutet för Näringslivsforskning.

– Det var också i den verkligheten som vägen mot dagens valfrihet började. Svenskarna ville ha en förändring, fortsätter han.

Stödet för den offentliga sektorns dominans började kraftigt sjunka hos svenskarna. Missnöjet med en ineffektiv offentlig sektor tog sina första uttryck vid den borgerliga valsegern 1976, men det var först under det nästkommande decenniet som utvecklingen tog fart, enligt Karin Svanborg-Sjövall. Hon är ansvarig för välfärdsfrågor på Timbro och författare till ”Kentucky Fried Children – om den svenska valfriheten och dess fiender”.

– Missnöjet mot byråkratiseringen var stort bland svenskarna. Frågan väcktes om det är rimligt att staten ska styra så mycket i våra liv. Vad många än tror idag så var det inte tio nyliberaler på Timbro som låg bakom utvecklingen mot valfrihet och privata alternativ. Det var ett genuint folkligt missnöje som skapade grogrund för en diskussion om alternativa driftsformer, säger hon.

Maktutredningen 1990 noterade att många som kom i kontakt med den offentliga sektorn kände ”tyst vanmakt” och att ”områden som skola och sjukvård kännetecknas av brist på valalternativ”.

Under såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar genomfördes de följande åren en rad valfrihets reformer; kommunallagen ändrades så att privata företag kunde utföra äldreomsorg, företag tilläts att driva dagis med vinstsyfte, friskolereformen öppnade för konkurrens inom skolan och husläkarreformen innebar att invånarna kunde välja läkare. Regeringen Reinfeldt har under de senaste åren överfört ”skolpengsmodellen” i barnomsorg och hemtjänst, och vill införa Lagen om valfrihet, LOV, i alla Sveriges kommuner.

Idag är Sverige på många sätt ett annat land än det var på Palmes tid. Valfrihet i välfärden är väletablerat och välfärdsföretag konkurrerar med varandra och med det offentliga. Skiljelinjerna mellan de politiska partierna är emellertid fortfarande tydliga, om än i en något annorlunda form. Där stora delar av vänstern tidigare var helt emot alternativ i välfärden är debatten delvis en annan. Idag ligger fokus snarare på vad välfärdsföretag ska få göra med eventuell vinst, om de ska få behålla den över huvud taget, än huruvida valfrihet ska få förekomma.

– Anledningen till att politiker lyfter upp frågan är helt uppenbar. Vinst i välfärden slår an en ton hos många svenskar. Det är en fråga som berör, säger Anders Anell, professor i hälso- och sjukvårdens organisation och ekonomistyrning vid Lunds universitet.

Hans slutsats är att det fortfarande råder en brist på vetenskaplig kunskap om effekterna av konkurrens i välfärdssektorn. För den som slår på tv-nyheterna eller läser en dagstidning är det svårt att veta vilken verklighetsbeskrivning som egentligen är korrekt. Utöver det ser debatten ofta olika ut beroende på om det är vård, skola eller omsorg diskuteras. Att myter florerar i välfärdsdebatten verkar dock de flesta experter vara överens om.

– Reformerna har måhända inte varit den mirakelmedicin som en del förespråkare trodde för tjugo år sedan men de har resulterat i andra utfall, säger Anders Anell.

Enligt honom fanns det på olika håll överdrivna förhoppningar om att reformerna skulle leda till fler innovationer inom sjukvården, men å andra sidan har reformerna lett till större tillgänglighet och fler alternativ.

Samtidigt betonar Anell att det är stora skillnader i hur utbredd konkurrensutsättningen är över landet. Stockholm står till exempel i en klass för sig.

– Debatten är väldigt förenklad. Politiker tenderar att koppla ihop en mängd frågor och negativa utvecklingstendenser med vinstfrågan. Jag såg till exempel häromdagen hur en politiker kopplade samman vinst i välfärden med glesbygdens urholkning. Problem på glesbygden är rimligen oberoende av konkurrensutsättning och liknande reformer. Det är olika frågor, säger han.

Men givetvis kan det vara effektivt för politiker att koppla samman alla negativa händelser och tendenser med konkurrensutsättning och vinst i välfärden om man inte gillar den utvecklingen.

Mitt i debatten står Carola Lemne, vd för den privata tandvård- och hälso- och sjukvårdskoncernen Praktikertjänst. Hennes uppfattning är att i det abstrakta är folk upprörda över vinster, men i det dagliga upplever hon att det inte är så. Ord och handling är två olika saker. Carola Lemne tror generellt att svenskarna har dålig koll på vad skattepengarna går till.

– Det finns en föreställning om att det är ett nollsummespel, att om någon går med vinst så måste någon annan förlora. Så ser inte verkligheten ut, båda kan vinna utan att någon förlorar. Om man frågar folk om de vill välja själva så vill de allra flesta det. Men välfärdsdebatten är känslostyrd och det gör att sakligheten får sig en törn, säger hon.

Förra året startades Välfärd Utan Vinster, ett nätverk med den uttalade principen att ”skola, vård och omsorg är gemensamma nyttigheter, inte handelsvaror eller varumärken”. En av grundarna, den tidigare socialdemokratiske riksdagsmannen Bengt Silfverstrand, är principiellt emot vinstuttag inom välfärdssektorn och baserar inte kritiken på de ”skandaler” som figurerat i media.

– Det finns en tillspetsning i debatten, från båda sidor. Visst förekommer det skandaler, men det sker både i verksamheter med privat regi som med offentlig regi. För mig handlar det om helhetsbilden, att skattepengar ska återinvesteras i verksamheten, säger Bengt Silfverstrand.

Han menar att det tidigare rådde en naiv syn kring vad valfrihetsreformerna skulle innebära hos politiker och att makthavarna hoppades på en uppsjö av ideella verksamheter men att det inte förutsåg de vinstdrivande aktörer som finns idag.

– Dagens system har ökat medborgarnas intresse för välfärden, säger Karin Svanborg-Sjövall å sin sida.

Situationen inom vård, skola och omsorg uppmärksammas mer 2013 än den gjorde 1984 för att svenskarna har större kunskap om välfärden nu än under eran av den offentliga sektorns dominans, enligt henne.

– Innan vi hade alternativ fanns det inget intresse för det. Man fick det som man fick, helt enkelt. Nu gör vi aktiva val inom välfärden och entreprenörer måste motivera varför de ska få bedriva en viss verksamhet. Det innebär genomlysning och transparens. Välfärdens kvalitet hamnar i fokus på ett helt annat sätt än tidigare och det är i grunden positivt, säger Karin Svanborg-Sjövall.

Den ökande medvetenheten har samtidigt inneburit att misstag som sker uppmärksammas mer än tidigare.

– Folk blir oroliga och politiker kopplar felaktigt ihop det med att det finns vinstdrivande företag i välfärden. Jag hör inte journalister fråga kritikerna vad det skulle innebära att lägga ner alla dessa skolor och vårdverksamheter som hundratusentals svenskar själva valt.

Så ser alltså debatten ut 2013. Men åt vilket håll går pendeln?

Även om Bengt Silfverstrand från Välfärd Utan Vinst hoppas på en non profit-linje i välfärden tror han att det kan ta tid att ändra det nuvarande systemet. Hans analys är att socialdemokraterna tenderar att hantera vinster i välfärden på samma sätt som jobbskatteavdragen, partiet är kritiskt till det men vill inte ändra för mycket när det väl är på plats.

Oavsett valutgången nästa år kommer det att bli tuffare för entreprenörer i välfärdssektorn, spår Karin Svanborg-Sjövall.

– Om vänstern får makt kommer de att försöka dra tillbaka pendeln. Borgerligheten verkar inte veta vad de ska säga, vilket har bidragit till att ge vind till motståndarna i debatten. Om inte de borgerliga med trovärdighet kan förklara vitsen med vinsten, vem ska då göra det?

För att undvika förenklingar och lyfta fram fakta istället för myter startade förra året Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi på KTH och vd för Entreprenörskapsforum, tillsammans med tankesmedjorna FORES och Leading Health Care projektet Uppdrag Välfärd. Ambitionen är att föra en konstruktiv dialog och betona möjligheterna med välfärdssektorn, snarare än problemen.

– Det går inte att backa bandet, vi har vant oss vid att kunna välja vård och skola. Kanske skulle det gå att backa lite grann, men knappast hela vägen. Om något så visar forskningen att det privata är lika bra, och ofta bättre, än det offentliga. Debatten har hamnat snett och handlar ofta om vem som är utföraren istället för vad som åstadkoms, säger Pontus Braunerhjelm.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Långsam generationsväxling räddar familjeföretaget

I PRAKTIKEN I 16 år har Ingrid och Anders Johnsen förberett Tractive för barnens intåg i företaget. Det är just tidsaspekten som är nyckeln till ett framgångsrikt överlämnande. "Det handlar både om kunskapsöverföring och överföring av företagets värderingar", säger Ingrid Johnsen.
NYHET Publicerad:

Räddaren i skattenöden

RÄTTSHJÄLP Den entreprenör som hamnar i statens och Skatteverkets klor riskerar en svår och utdragen kamp. Skattereglerna är bitvis otydliga och själva processen rättsosäker. Det hävdar grundarna till initiativet "Rättvis Skatteprocess", som hjälper företagare som råkat illa ut i skattemål.
NYHET Publicerad:

Han är Sveriges främsta entreprenör

UTMÄRKELSE Johan Löf, vd på RaySearch Laboratories, är Sveriges främsta entreprenör. Det stod klart när den nationella finalen av EY Entrepreneur of the Year avgjordes.
NYHET Publicerad:

Jannika Hernelius: ”Jag har aldrig passat in i några fack, jag har för kul”

TIO FRÅGOR Kreativiteten och entreprenörsandan har alltid drivit henne framåt. Men egentligen var det slumpen som fick kreatören Jannika Hernelius att bli egen företagare.
NYHET Publicerad:

Så golvade Pappelina mattmarknaden

ENTREPRENÖR När designern Lina Rickardsson för första gången vävde i plast insåg hon potentialen. Nu ligger Pappelinas mönstrade plastmattor på golvet i vart och vartannat hem. Men det som på ytan ser ut som en tillväxtsaga har inneburit mycket hårt arbete för Lina Rickardsson, som har dyslexi.
– För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag.
NYHET Publicerad:

Uppmärksammade utvisningar sätter press på regeringen

KOMPETENS Pressen på regeringen att förändra reglerna för arbetskraftsinvandring ökar efter ett antal uppmärksammade utvisningar av personer som själva har ordnat jobb i Sverige. I många fall har de utvisats på grund av formaliamissar orsakade av andra.
NYHET Publicerad:

Ikea raggar it-folk i Finland

REKRYTERING I Finland finns det många arbetslösa it-experter. I Sverige råder det däremot brist på it-folk. Därför åker nu flera företag till Finland för att ragga personal, till exempel Ikea.
NYHET Publicerad:

Finansvärldens drottning blir affärsängel

ENTREPRENÖR Lena Aplers första sommarjobb var på SEB:s kontor i centrala Göteborg. Många år senare är hon tillbaka på samma adress, men denna gång högst upp i huset på en bank som hon själv startat, Collector Bank. Nu vill hon stötta unga entreprenörer inom fintech och dela med sig av sina erfarenheter av att bygga och driva en helt ny typ av bank.
NYHET Publicerad:

Försäkringskassans datasystem klarade inte övergången till vintertid

KRÅNGEL Företagaren Fredric Käll har vittnat om problemen när Försäkringskassan går från förskotts- till efterskottsbetalningar i ersättningen till assistansföretagen. Nu visar det sig att myndighetens system inte ens klarade av övergången från sommar till vintertid. ”Ingen hade tänkt på detta”, säger en frustrerad Käll som oroas över företagets överlevnad.
NYHET Publicerad:

Lars Wallin: ”Att få stänga av telefonen är lyx för mig”

TIO FRÅGOR Sveriges okrönte haute couture-kung Lars Wallin har skapat vackra klänningar åt en rad kvinnor, inklusive kungahuset, i 25 år. Men trots flera erkännanden, längtar han efter att känna en trygghet i sitt arbete.
NYHET Publicerad:

Konstnärer och företagare hand i hand stärker Ale

SAMVERKAN Kan ett byggföretag hitta nya affärsmöjligheter via en installationskonstnär? Ja, svarar näringslivsenheten i Ale som tussat ihop åtta kreatörer och konstnärer med lika många företag i kommunen.
NYHET Publicerad:

Han bygger virtuell mobilbank för barn

NYKLÄCKT Gimis app Veckopengen är Sveriges största digitala spargris för barn. Sedan starten 2015 har appen över 125 000 användare. Nu har den lanserats i Norden.
NYHET Publicerad:

Drivs av viljan att trygga barns skolgång

NYKLÄCKT När Peter Jonsson och Tobias Ekenstråle diskuterade den ökande osäkerheten i svenska skolor väcktes tanken på det som skulle bli det gemensamma företaget Svensk Skolsäkerhet.
NYHET Publicerad:

Unga webbentreprenörer vill ge tillbaka

UNGA BOOSTAR UNGA Entreprenörsduon Andreas Glimbrant och Nils Engvall är bara 24 respektive 25 år gamla. Men redan har de drivit webbyrån Wasabi Web i Uppsala i fyra år och har 20 anställda. Nu har de instiftat ett stipendium för att ge tillbaka till samhället och stötta andra unga företagare.
NYHET Publicerad:

Regeringen stoppar flera tusen praktikplatser

INTEGRATION Fredrik Gren, vd på Ambea, är en av de många företagare som på eget bevåg antagit utmaningen att hjälpa asylsökande i arbete. Sedan ett halvår tillbaka har vårdkoncernen erbjudit praktikplatser i sina verksamheter, men nu tvingas de avbryta projektet när regeringen fördelar om ansvaret för satsningar mot nyanlända.