Nätläkarna: Det här är början på en samhällsförändring

Läkare med ipad
Foto: mostphotos

Den nya vården De digitala läkarbesöken blir allt mer populära samtidigt som primärvården är hårt pressad. Nätläkarföretaget KRY erbjuder vård via mobilen. Men Läkarförbundet varnar bland annat för att lättillgänglig vård kan ge onödig läkarkontakt.

Johannes Schiller vd KRY
Foto: Pressbild
Johannes Schildt, KRY
Marina Tuutma, Läkarförbundet
Foto: Rickard L. Eriksson
Marina Tuutma, Läkarförbundet

Nätläkarna är här för att stanna, och de digitala läkarbesöken blir allt mer populära. Särskilt hos storstadsbor och allra oftast är det de yngsta som nätläkarna behandlar, då barn upp till två år utgör den största patientgruppen.

För livspusslande familjer erbjuder nätföretagen en möjlighet till vård när och hur man själv vill, något som många anser ligger i tiden. Nätföretaget KRY, som nu vidgar horisonten ytterligare och börjar arbeta med psykisk ohälsa i mobilkonsultationer.

Läkarförbundet som samlar 50 000 yrkesverksamma läkare, anser att det finns fördelar för både patient och vårdgivare med de digitala möjligheterna. Men man menar samtidigt att samhällsvinsten av tjänsterna är begränsade, och risk för överkonsumtion av vård som drar skattepengar från grupper som är i större behov, är betydande.

Landstingens senfärdighet när det gäller digitaliseringens möjligheter börjar dock komma ikapp, det är såväl nätpionjärerna som läkarfacket överens om. Liksom att den svenska vården, som har ett av Europas tuffaste lägen när det gäller patienterna i primärvården, är i stort behov av nytänk.

Entreprenör har pratat med Johannes Schildt, vd på KRY, och Marina Tuutma, läkare och styrelseledamot i Läkarförbundet, om vart den svenska nätvården är på väg.

Hur ser efterfrågan på era tjänster ut idag?

– Det är en konstant ökande efterfrågan. Vi har sedan lanseringen 2015 haft över 200 000 läkarbesök, och vi levererar 1-2 procent av samtliga läkarbesök i primärvården. 2017 växte vi starkt och nästa område vi tar oss an är mental ohälsa. Vi kommer behandla stress, ångest och nedstämdhet och testkör redan nu möten med psykolog genom vår app, säger Johannes Schildt.

Han menar att allt fler vill möta vården på sina villkor. Och att patienterna själva vill välja när och hur de kan träffa en läkare.

– Det vi ser nu är början på ett paradigmskifte. Istället för att patienten ska göra sig tillgänglig när det passar vården gör vi vården tillgänglig när det passar patienten, fortsätter Johannes Schildt.

Marina Tuutma, styrelseledamot i Läkarförbundet, menar att olika behov står mot varandra i vården och att den nya digitala tillgängligheten riskerar att fördela resurserna fel. Hon menar att man behöver skilja på efterfrågan av vård och medicinska behov.

Finns det några fördelar med de tjänster som företag som KRY erbjuder?

– Det finns ju självklart vinster med digitala konsultationer, som till exempel långt ute på landet där det ibland inte finns specialister tillgängliga. Landstingen har verkligen försovit sig här skulle man kunna säga, entreprenörer har hittat en lösning med ny teknik som det offentliga saknar, sammanfattar Marina Tuutma.

Hon poängterar att landstingen redan betalar för digitala rådgivningstjänster, som 1177 Vårdguiden.

– Landstingen skriker efter fler möjligheter att hänga med i utvecklingen, men regelverken gör att beslut och processer tar mycket längre tid i det offentliga än vad entreprenörernas arbetssätt gör. Det här behöver vi ändra på, samtidigt som vi behöver förnya kompetensen och locka till oss de som kan hjälpa oss utveckla all vård.

KRY uppger att man har en bred och ökande spridning av användare, där 40 procent av dagens läkarmöten är med barn. Johannes Schildt menar att det handlar om tillgänglighet och bekvämlighet, utöver att barn ofta har behov av vård.

Marina Tuutma anser däremot att de många barnpatienterna handlar om en osäkerhet hos föräldrar.

– Det finns en särskild osäkerhet som dyker upp när man precis fått barn och som förälder, även jag som läkare var mycket osäker när jag först fick barn. Då vill man förstås få vård snabbt. Men när ett barn klagar på ont i magen kan detta likväl betyda öroninflammation, och man behöver göra undersökningar som inte går att göra digitalt.

Johannes Schildt menar att KRY ger läkare möjlighet att träffa fler patienter, vilket gör att de får vara med och utveckla vården.

– Att hjälpa patienter är ju det läkare vill, säger Johannes Schildt. 

Sverige dras med långa väntetider trots att läkartätheten är hög. Svenska läkare träffar för få patienter, något som Läkarförbundet håller med om.

– Sverige har en lägre andel allmänläkare, de flesta jobbar inte heltid då man inte orkar det. I Tyskland till exempel så skickar man inte brev eller ens ringer om provsvar, patienterna får komma till vårdcentralen och få besked på fem minuter. Deras multisjuka är inlagda på sjukhus, och det finns också fler vårdplatser, säger Marina Tuutma.

Hon menar att när vården är allt mer tillgänglig så finns det risk för ett ökat vårduttag hos grupper som inte är i direkt behov av sjukvård.

– Vård är inte som vilken tjänst som helst. När det handlar om sjukvård så har vi ett rätt så konstant skatteunderlag, samtidigt som äldre lever längre, kräver mer vård och vi behöver göra prioriteringar i samhället via politiken. Därför påverkar den enas vårduttag den andras möjlighet till vård.

Johannes Schildt tror att allt mer av den fysiska vården kommer integreras med den digitala.

 – Väldigt mycket kommer att kunna skötas digitalt, och framförallt försvinner uppdelningen mellan digital och fysisk vård. Vården kommer att flytta närmare patienten och finnas mer i hemmiljön. Med smarta sensorer och hemmatester som är uppkopplade blir vården mer preventiv med målet att hålla oss så hälsosamma som möjligt. Att vi gjort det möjligt för patienter att träffa läkare via video i mobilen är det första steget på en mycket större samhällsförändring, säger Johannes Schildt.

Patientavgifterna i primärvården under lupp

Just nu pågår en debatt om hur patientavgifterna för nätvården kan se ut i framtiden. Frågan har aktualiserats då det idag är möjligt för nätföretag att etablera sig i landsting som inte tar ut någon patientavgift och patienter från hela landet kan få avgiftsfri vård och kostnaden skickas vidare till hemmalandstinget. Sjukvårdsminister Annika Strandhäll sa nyligen att det i första hand är upp till landstingen att lösa den uppkomna situationen, men är öppen för en lagändring om landstingen inte kan klara ut detta på egen hand.

Anna Rennéus Guthrie