Ny statistik: Jobbtillväxten i den privata välfärdssektorn fortsätter

Claes Bromander, Växjö Fria Gymnasium Växjö.jpg
Foto: Peter Holgersson
Claes Bromander, skolföretagare från Växjö, har svårt att förstå hur kommunerna ska klara välfärden utan privata initiativ.

Välfärd Färsk statistik från SCB visar att den snabbaste jobbtillväxten sker i de privata välfärdsföretagen. Förslaget om ett vinsttak skulle dra undan mattan för många av dem. Samtidigt visar flera rapporter att efterfrågan på välfärdstjänster och arbetskraft kommer att öka kraftigt de kommande åren.

Håkan Tenelius
Håkan Tenelius, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.
Lars Stjernqvist
Foto: JACK MIKRUT
Lars Stjernqvist (S), Kommunstyrelsens ordförande i Norrköping.

SCB: s statistik för antalet nya jobb inom välfärdssektorn för 2016 visar att det är den privata välfärdssektorn som fortsätter att skapa flest jobb.

I Stockholm, där både den offentliga och privata välfärdssektorn växer absolut snabbast, skapades 50 procent fler jobb i den privata sektorn jämfört med den offentliga mellan åren 2012 och 2016.

I siffror handlar det om 14 500 personer i det privata mot 9 500 i det offentliga. Mellan åren 2015 och 2016 var relationen 4 000 nya jobb i den privata sektorn mot 3 500 i det offentliga.

Samtidigt visar en rapport från Sveriges Kommuner & Landsting att välfärdssektorn behöver anställa 200 000 personer de kommande tio åren. Anledningen är att antalet barn, unga och gamla kommer att öka markant.

Håkan Tenelius är näringspolitisk chef på Almega. Han berättar om en verklighet där organisationens medlemsföretag hela tiden ser hur efterfrågan på deras tjänster växer.

– Jag förstår att våra medlemsföretag undrar över förslaget när de ser att efterfrågan hela tiden ökar. Vår bedömning är att kommunerna i allt högre grad inte klarar sig utan de privata alternativen. Tittar man på Stockholm just nu är ungefär 90 procent av de planerade äldreboendena privata initiativ, säger Håkan Tenelius.

Allt fler kommuner ser också de privata alternativen som självklara inslag i välfärdssektorn. Claes Bromander, välfärdsföretagare från Växjö som bedriver verksamhet inom skola och omsorg, har varit i branschen sedan 1990-talet och menar att ett skifte har ägt rum. När han startade var det kommunerna som höll igen och ifrågasatte medan staten drev på. Idag är det tvärtom.

– De senaste 7–8 åren har det verkligen vänt. I alla fall här nere. Kommunen har en helt annan inställning idag och tar kontakt med oss för olika samarbeten. Ett exempel på det är den stora flyktingströmmen 2015 som vi och flera andra hjälpte kommunen att lösa, säger Claes Bromander.

Att motståndet nu i stället kommer från centralt håll tycker han är både cyniskt och verklighetsfrånvänt.

– Jag tycker att det är sorgligt att de nationella politikerna på det här sättet förstör för kommunpolitikerna, som ju sitter med huvudansvaret för verksamheterna. Skillnaden mellan den partipolitiska dogmen och den praktiska vardagen blir så uppenbar.

Ofta skär ju också den pragmatiska verkligheten tvärs igenom partigränserna ute i kommunerna. Ett exempel är staden Norrköping som styrs av en koalition av socialdemokrater, centerpartister, folkpartister och kristdemokrater. Det är Lars Stjernkvist (S) som är kommunstyrelsens ordförande.

– Ägarformen eller vinsterna är inte det stora problemet som jag ser det. Inom omsorgen och sjukvården fungerar det väldigt bra, för här finns det likvärdiga spelregler för företagen att rätta sig efter.

Men som flera andra städer har Norrköping problem med segregationen. Staden har tagit emot många flyktingar de senaste åren och här tycker Lars Stjernqvist att det är viktigt att man delar på ansvaret. Eftersom många friskolors antagning sker via ett kösystem har inte nyanlända flyktingar tillgång till dem. Men friskolorna kan avsätta en kvot om de önskar, men det är frivilligt.

– Det finns flera friskolor i Norrköping som tar sitt ansvar, men det finns de som inte utnyttjar denna kvotmöjlighet och vår utgångspunkt är att det borde vara helt lika villkor oavsett vem som är huvudman. Men de här viktiga frågorna diskuteras inte nu eftersom allt fokus är riktad mot vinstdebatten. Det tycker jag är synd, fortsätter Lars Stjernqvist.

Claes Bromander ser stora utmaningar framöver. Enligt en rapport från Friskolornas riksförbund kommer det att saknas cirka 80 000 platser i grundskolan och närmare 40 000 platser i förskolan. Anledningen är att antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. I samband med att rapporten släpptes sa Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, att det motsvarar ett behov på 650 nya förskolor och 350 nya grundskolor.

–Tittar man på hur befolkningstillväxten ser ut och kommunernas framtida utmaningar för att klara av kärnfrågorna inom välfärden tycker i alla fall jag att det är viktigt att de utmaningarna möts i kombination med en god företagstillväxt, säger Claes Bromander.

Men han har svårt att se hur de privata företagen kan överleva det föreslagna vinsttaket på sju procent av det operativa kapitalet. När tidningen SvD lät revisionsbyrån Grant Thornton titta på hur förslaget skulle slå kom byrån fram till att det skulle radera ut vinsterna för många av Sveriges storföretag och hårdast skulle det slå mot tjänsteföretag.

–Vi skulle inte försvinna direkt. Men det är inget tvivel på att det skulle vara början till slutet, konstaterar Claes Bromander.

Privata och offentliga jobb inom välfärdssektorn

Vården, skolan och omsorgen sysselsätter runt 1 314 000 personer.

Av dessa arbetar 1 016 400 i offentlig sektor och 297 100 i privat sektor, men det finns stora skillnader mellan Sveriges län.

Fördelningen mellan privat och offentligt i de tre stora län:

Stockholm 160 270 stycken offentligt anställda/106 570 privat anställda.

Skåne 132 319 stycken offentligt anställda/38 129 privat anställda.

Västra Götaland 185 994 offentligt anställda/38 871 privat anställda
 

Antal skapade arbetstillfällen i Stockholm:

Totalt 1 år privat sektor 3 923 stycken nya jobb / Motsvarande offentliga jobb 3 403 stycken

Totalt 4 år privat sektor 14 684 stycken nya jobb / Motsvarande offentliga jobb 9 560 stycken
 

Martin Berg