Nytt chockförslag vill se löntagarfonder i skogen

948

Äganderätt En ny rapport föreslår att skogsägare ska avsätta pengar till en fond som ska betala för reservatsbildningar och biotopområden. Förslaget möttes av en mördande kritik när det presenterades på ett seminarium i Stockholm.

Skog
artikelserie bild Striden om skogen

Äganderätten i skogen är satt under press. Allt fler skogsägare förlorar brukanderätten över sin skog när olika miljömål vinner mark på bekostnad av skogsproduktionen.

Fler artiklar i denna serie

Magnus Nilsson
Magnus Nilsson, författare till rapporten, Att avverka eller låta stå – hur kan skogens målkonflikt lösas?
Lena Ek
Lena Ek, ordförande i Södra Skogsägarna
Magnus Berg
Magnus Berg, chef för näringspolitiska avdelningen på Skogsindustrierna.
Herman Sundqvist
Foto: Skogsstyrelsen
Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen.

De senaste åren har det pågått en alltmer infekterad debatt inom skogen när olika miljömål krockar med skogsproduktionen.

Skogsägarrörelsen anser att kraven många gånger är oklara och  svårtydliga vilket leder till rättsosäkehet.

Expertgruppen för studier i offentlig ekononomi (ESO) följer debatten och fångar upp aktuella ämnen.

När turen nu kommit till skogen har det resulterat i ESO-rapporten, Att avverka eller låta stå – hur kan skogens målkonflikt lösas?. Den presenterades på ett seminarium i Stockholm och blev hårt kritiserad. Så hårt att ESO:s ordförande Hans Lindblad konstaterade att han under sin tid som ordförande aldrig varit med om något liknande.

Invändningarna rörde rapportförfattaren Magnus Nilssons förslag för hur samhället så kostnadseffektivt som möjligt ska uppnå de utsatta miljömålen, vilket inte är möjligt om inte mer produktiv skogsmark tas bort från produktionen.

– Genom miljöanpassning av verksamheten på de brukade arealerna så att reservatbehovet minimeras kan bortfallet av möjligt virkesuttag begränsas till knappt 18 procent av den årliga tillväxten. Det motsvarar en samhällskostnad på mellan 120 och 200 miljarder kronor.

Lena Ek, ordförande i Södra Skogsägarna, levererade en mycket hård kritik mot rapporten och dess slutsatser.

– Jag blir både ledsen och upprörd över denna rapports stuprörstänk och godtyckliga faktaplockande. Flera förslag är heller inte förenliga med grundlagen. Det är också mycket allvarligt eftersom en ESO-rapport har ett så pass stort inflytande i vårt beslutssystem.

”Det fungerade inte”

Bland annat förslår rapporen ett nytt sätt att finansiera reservatsbildningar via en fond där skogsägarna själva ska avsätta medel i samband med inlevererat virke. I sin tur ska fondmedlen användas till att ersätta skogsägare vars skog omvandlas till reservat eller biotopskyddsområde.

– Det innebär att skogsägarna själva via denna fond ska betala för skog som samhället vill ta och skydda. Vi har prövat det experimentet en gång tidigare. Det var löntagarfonderna på 1980-talet och det fungerade inte, konstaterar Lena Ek.

Magnus Berg, chef för näringspolitiska avdelningen på Skogsindustrierna, var också kritisk till flera förslag i rapporten.

– Det går tvärtemot den nuvarande svenska skogspolitiken som säger att staten ska stå för reservatsbildning, medan skogsägarna å sin sida frivilligt ska ta naturhänsyn och frivilligt avsätta skog. Den största delen av reservatsbildningen i Sverige är också frivilligt avsatt, påpekade han.

Han ansåg också att flera förslag flyttar över kostnaderna för att nå miljömålet till skogsägarna.

–  Men bara för att samhället då inte måste betala betyder ju inte det att kostnaden blir mindre.

Han underströk också skogsindustrins betydelse för den svenska ekonomin och att rapporten missat att ta hänsyn till det.

 –  Jag tycker att rapportförfattaren har räknat fel och underskattar de samhälleliga kostnaderna i form av minskad export och arbetstillfällen när så mycket skog som föreslås tas ur produktion. 

– Men det ska också understrykas att frågan om hur vi ska nå miljömålet är en viktig frågeställning som vi måste diskutera och jag tycker att det är bra att ESO och Magnus Nilsson lyfter den, fortsatte han.

Orättvisst förslag

Ett annat förslag som fick tuff kritik var det om att ersättningsfrågan till skogsägarna ska lösas genom att utnyttja koldioxidlagringen i skogen.

– Skogsägaren ska kunna få ersättning genom att reservat lagrar koldioxid som man kan få ersättning för via handel med utsläppsrätter och den nya reduktionsplikten, sa Magnus Nilsson.

Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, menade att det skulle innebära en uppenbar orättvisa.

–  Varför ska inte de som sköter sin skog också ersättas för den klimatnytta de gör i så fall. Deras skog lagrar ju också koldioxid. 

Från det akademiska hållet framförde Annika Nordin, professor vid Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, kritiken att rapportens antaganden grundas på resultaten av regeringens miljövårdsberedning från 1997 som hunnit bli 20 år gammal.

–  Jag har egentligen inte så mycket att säga om rapporten. Jag tycker att den är intressant. Men det jag vill understryka är att den bygger på 20 år gammal forskning. Det har hänt mycket sedan dess.

”Minimera kostnaden”

Magnus Nilsson lyssnade på kritiken men menade att den var missriktad. Hans invändning var att rapporten skrivits med skogens miljömål som enda parameter.

–  I den strävan har jag tittat på ett antal alternativ för hur det ska gå till så samhällsekonomiskt effektivt som möjligt, och samtidigt resultera i att konflikten mellan att bruka skog och avvara blir så liten som möjligt. I samband med det presenterar jag också ett antal ersättningsmodeller för skogsägare.

Ladda ner rapporten

Fakta:

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) syftar till att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut. ESO genomför aktuella studier genom att identifiera viktiga frågor i samhällsdebatten. Studierna är politiskt oberoende

Rapportens förslag i korthet

Otydligheten kring de långsiktiga miljömålen ska undanröjas via en ny nationell bristanalys kring den biologiska mångfalden i skogen.

Kravet på en skogs- och miljöredovisning för varje skogsfastighet ska återinföras.

Höjning av den såkallade toleranströskeln på 10 procent ska gälla för alla avverkningar. Toleransnivån betyder att ett intäktsbortfall på upp till 10 procent av avverkningens värde kan tolereras. Men idag gäller den bara för mindre avverkningar.

En förstärkning av certifieringssystemen bör göras.

Flera obligatoriska hänsynskrav för skogsägarna.

Införande av ett system där skogsägaren får ersättning via den koldioxidlagring som uppstår i reservatet.

Gör skogsnäringen medansvarig för finansieringen av reservat via en fond som finansieras av medel från inlevererat rundvirke.

Martin Berg