Ödesval för företagsamheten

topp
418

Val 2014 Vinstförbud i välfärdsföretag, höjd arbetsgivaravgift för unga, höjd restaurangmoms, slopat Rut-avdrag, höjda miljö- och kilomterskatter, slopat tvåundantag i Las och en återinförd arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring. Många företagare oroar sig för hur deras företag ska överleva om dessa politiska förslag blir verklighet efter valet. Tidningen Entreprenör har rest runt i landet och träffat entreprenörerna som riskerar att drabbas.

Uvell
Foto: LEIF R JANSSON / TT
Markus Uvell, vd för tankesmedjan Timbro.
Tino_press
Tino Sanandaji, nationalekonom vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.
JesperHansson_bild1
Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet.
Lars Calmfors är professor i nationalekonomi
Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Lars Calmfors, professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet.
Forslund
Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT
Anders Forslund, chef för IFAU.
Carl-Magnus Bjuggren pressbild 300 dpi
Carl Magnus Bjuggren, nationalekonomen på IFN.

– Jag kan inte se att vi driver restaurangen vidare om fem år om reformerna blir verklighet.

Det säger Anneli Rådesjö, som tillsammans med sin man Micke driver Karlskoga Wärdshus. Hon befarar att den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga och höjd restaurangmoms blir dödsstöten för familjeföretaget.

Och Anneli Rådesjö är inte den enda företagaren som oroar sig. Tidningen Entreprenör har träffat åtta entreprenörer, i åtta olika branscher, som alla är rädda för kraftiga försämringar i sina verksamheter om flera av de politiska förslag som lagts inför valet blir verklighet.

Det handlar bland annat om höjda arbetsgivaravgifter för unga och höjd restaurangmoms, men även om Socialdemokraternas (S) och Vänsterpartiets (V) förslag till minskat eller slopat Rut-avdrag och dessa partiers önskan att strama åt reglerna för arbetskraftsinvandring. S vill dessutom ta bort småföretagens möjlighet att undanta två nyckelpersoner från turordningen enigt Lagen om anställningsskydd, Las, vid neddragningar.

Även förslagen till ökade miljöskatter väcker farhågor. På det området har Miljöpartiet (MP) tagit täten med förslag om ökad skatt för kärnkraft, vattenkraft och diesel, en ny kilometerskatt för lastbilstrafik, högre priser på utsläppsrätter och en ny flygskatt.

– Den svenska transportnäringen är borta innan nästa val om man lägger kilometerskatt och bränsleskatt på oss, säger Marcus Brunskog, vd för Brunskoggruppen, som erbjuder transport- och logistiktjänster med bas i småländska Ljungby.

Dessutom rasar debatten om vinster i välfärdsföretag inom vård, skola och omsorg hetare än någonsin. V har valt att göra stopp för vinstuttag till sin huvudfråga och även S vill se skärpta krav på välfärdsföretag, även om partiet inte förespråkar ett vinstförbud. Framför allt är det de större riskkapitalägda välfärdsbolagen som fått stå i skottgluggen men osäkerheten om spelreglerna för välfärdsstektorn drabbar även mindre ägarledda bolag.

­– Det är rena nådastöten mot välfärdsföretagen, säger Charlotte Barouma, grundare och vd för Wästerläkarna i Göteborg.

Men behöver företagarna verkligen oroa sig för dessa politiska förslag och vad får förslagen för konsekvenser för samhället ur ett ekonomiskt perspektiv?

Tidningen Entreprenör har även talat med ett antal nationalekonomer och opinionsanalytiker om samhällseffekterna av förslagen. Markus Uvell, vd för tankesmedjan Timbro och med lång erfarenhet av opinionsanalys, menar att det är flera typer av företag i ett antal olika branscher som drabbas av de förslag som oppositionen går till val på.

– Att S och MP inte är så intresserade av att prata om företagsfrågor beror på att de accepterat alliansens jobbskatteavdrag och alltså är obenägna att höja skatten på inkomster. Därför väljer de att höja skatter på andra områden, främst sådana som drabbar företagen, till exempel restaurangmomsen eller höjda arbetsgivaravgifter för unga. Detta är skatter som inte slår brett men som drabbar en bransch eller vissa företag väldigt hårt. S och MP ser det helt enkelt som tryggare att ge sig på dessa ”mindre” skatter, säger han.

Den första januari 2012 sänkte alliansregeringen restaurangmomsen från 25 till 12 procent. Hittills har reformen skapat omkring 4 000 nya jobb netto, enligt Konjunkturinstitutet. Enligt branschorganisationen Visita, som gjort en likande undersökning nu i augusti, rör det sig om 7 500 jobb. Om S kommer till makten har partiet dock lovat att höja momsen till 25 procent igen.

Tino Sanandaji, nationalekonom vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, är rädd för att det ska påverka graden av nyetableringar.

– Reformen har lett till lägre priser samt högre lönsamhet i branschen. Många företagare har startat livskraftiga verksamheter som har lyckats växa. Samtidigt har svarthandeln minskat enligt Skatteverket. Höjer man momsen igen är risken att egenföretagandet får sig en törn, dels i form av fler konkurser, dels i form av färre nyetableringar, säger han. 

Att lönsamheten i branschen har stärkts har gjort att företagen har kunnat sänka priserna och/eller förbättra servicen, vilket har gjort att fler konsumenter vill gå på restaurang jämfört med tidigare, enligt Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet.

– Höjs momsen är risken att ”äta ute-trenden” bromsar in i stället för att fortsätta accelerera, säger han.

Det svåra när man bedömer den här typen av åtgärder är dock att se vilken effekt motsvarande momssänkning skulle ha fått i en annan bransch. Jesper Hansson upplever att branschorganisationer ibland stirrar sig blinda på hur många jobb som har skapats i den egna näringen och ”glömmer bort” att berätta vad varje jobb kostat andra delar av samhället. 

– Är det så att det handlar om en omfördelning av jobb, det vill säga att jobb flyttar från en bransch till en annan? Eller är det så att det handlar om helt nya jobb som ger en varaktig effekt på sysselsättningen? Dessa frågor måste man ställa sig när man utvärderar den här typen av reformer, säger han.

När det gäller den sänkta restaurangmomsen framhåller han dock att reformen har positiva drag. Företagen i branschen har anställt många ungdomar och personer med utländsk härkomst, det vill säga personer som annars skulle ha svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

– I den meningen kan den sänkta momsen faktiskt ha långsiktigt positiva effekter på sysselsättningen, vilket motiverar att man inte höjer momsen för krögarna, säger han.

Lars Calmfors, professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, håller med om att en dubblerad moms innebär ett slag mot företagen i branschen. Men han tror ändå inte att momssänkningen är samhällsekonomiskt försvarbar.

– Visst, den har skapat några tusen jobb, inte minst för unga. Men det är dyra jobb som riskerar att öppna upp för lobbying från andra branscher som också vill ha riktade subventioner. I de flesta fall är en jämn spelplan att föredra, säger han.

Som grädde på moset föreslår samtliga oppositionspartier fördubblad arbetsgivaravgift för unga, en mardröm för många företag inte minst inom hotell- och restaurangnäringen, som i viss mån är beroende av att rekrytera ungdomar. Sammantaget innebär en sådan skattehöjning en nota på omkring 15 miljarder kronor för företagen.

– De som anställer många unga påverkas förstås starkt av att lönekostnaderna ökar. Men frågan är om reformen är motiverad ur ett lite bredare perspektiv? Generellt sänkta arbetsgivaravgifter för unga är ett relativt ineffektivt sätt att minska arbetslösheten på, säger Lars Calmfors.

Sedan 2007, när regeringen sänkte arbetsgivaravgifterna för personer mellan 19 och 25 år, har mellan 6 000-10 000 nya jobb tillkomit, enligt arbetsmarknadsinstitutet IFAU.  Den andra sänkningen av arbetsgivaravgifterna, år 2009, har inte haft någon ytterligare effekt på sysselsättningen, enligt institutet.

– Det handlar om begränsade effekter som har kostat mycket i skattebortfall, säger Anders Forslund, chef för IFAU.

Däremot slår han ett slag för Rut-avdraget, alltså skatteavdraget för hushållsnära tjänster, som infördes under 2007. Sedan reformen kom till har en mängd företag startats och omkring 16 000 nya jobb tillkomit. Många av dem som har fått jobb är kvinnor och personer med utländsk härkomst.

– Rut-avdraget har omvandlat svarta jobb till vita. Dessutom har det frigjort tid för människor att göra det som de är bäst på. Inte minst kvinnor har fått en chans att utnyttja mer av sin kompetens, säger Anders Forslund.

Och han får medhåll av Lars Calmfors.

– En välmotiverad reform som frigör resurser som kan användas i andra branscher och skapar vita jobb, säger han.  

Men många företagare och anställda i branschen är nu oroliga över vad som ska hända med avdraget efter valet. S vill begränsa Rut-avdraget och V och vill ta bort det helt. S förslag innebär att taket för Rut-avdraget sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor per person och år.

– Det vore olyckligt. Avdraget har ökat graden av nyföretagande i landet. Utan Rut-avdraget kommer en mängd företag tvingas lägga ned och många jobb för lågutbildade försvinna, säger Tino Sanandaji.

En annan typ av företag som riskarar att få radikalt förändrade villkor efter valet är välfärdsföretag inom vård, skola och omsorg. Sedan alliansen öppnade upp för konkurrens inom välfärdssektorn har det startats en rad privata alternativ. Inom exempelvis vård- och omsorg finns det i dag omkring 11 000 privata företag som nu med bävan följer den hätska debatten om vinst, kvalitet och valfrihet. Även om ingen vet exakt vad som kommer att förändras efter valet har debatten skapat en osäkerhet bland företagen.

– Det är inte bra om seriösa företag drar sig ur de här marknaderna när de äntligen har öppnats upp för konkurrens, säger Lars Calmfors. 

Enligt Markus Uvell förs debatten om vinst i välfärden, eller rättare sagt om stopp för vinstuttag, i ett ovanligt högt tonläge trots att det egentligen bara är V som vill ha ett sådant stopp. S och MP vill inte ha ett stopp för vinstuttag men kan mycket väl komma med andra typer av krav som gör det svårare att driva välfärdsföretag, exempelvis minimikrav på bemanning, som S förespråkar.

– Problemet med sådana krav är att det enbart är de stora drakarna som kan leva upp till dem, det vill säga de stora välfärdskedjorna, men inte de små företagen, säger Markus Uvell.

– Andra krav som det talas om är kapitalbuffertar som ska garantera att företagen överlever långsiktigt, men sådana krav är naturligtvis också svårast för nya företag medan riskkapitalägda bolag i detta perspektiv, med mycket kapital i ryggen, framstår som mest långsiktiga. Konsekvensen blir alltså att färre kan starta vårdcentraler, skolor eller äldreomsorgsföretag utan tungt kapital i ryggen. Därmed blir konkurrensen sämre, vilket i sin tur försämrar kvaliteten, fortsätter han.

S vill även avskaffa den fria etableringsrätten i välfärdsektorn. Partiets tanke är att kommuner och landsting, som i viss mån konkurrerar med privata aktörer, ska få ett slags vetorätt mot etableringar av vinstdrivande verksamheter. Att begränsa och förbjuda skulle få katastrofala effekter, betonar Tino Sanandaji.

– Välfärdsföretagen har stått för en explosionsartat ökning i entreprenörskap. Det ska vi värna. Samtidigt har det uppstått missbruk i välfärdsbranschen, vilket är oacceptabelt. Missbruket beror dock inte på driftsformen eller vinst utan på bristfälliga kontrollsystem. Det måste införas mer genomtänkta krav på företag som lever på skattepengar och strikta kvalitetskontroller som stoppar oseriösa aktörer. Välfärdsföretag är en ny bransch som har växt fram under kort tid. Därför kan vi ha tålamod med barnsjukdomar, så länge det finns en uppriktig ansats att lösa dessa problem, säger han.

Dessutom vill S och V skärpa kraven för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. I praktiken innebär det att svenska kollektivavtal ska gälla för alla som jobbar i Sverige och att de fackliga organisationerna ska få avgöra vilka som får komma hit och arbeta, inte arbetsgivarna. Det drabbar företag i flera branscher, allt ifrån skogsföretag och bärplockare till it-företage. Krångligare regler och försvårad byråkrati slår möjligheten att rekrytera från utlandet.

– Oppositionen har ännu så länge inte specificerat exakt vad man tänker göra när det gäller arbetskraftsinvandringen, men att något kommer att hända är klart, säger Markus Uvell.

Lars Calmfors betonar att protektionism i fråga om arbetskraftsinvandring försvagar företagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft.

– Det är önskvärt att stävja fusket och stoppa arbetsgivare som inte erbjuder rimliga villkor. Men att införa ett fackligt veto som begränsar arbetsgivarnas inflytande över vilka som rekryteras är ingen en bra idé. Däremot behövs det bättre kontroller, säger han.

Ytterligare en dråpslag mot småföretagen är S förslag om att ta bort arbetsgivarnas möjlighet att undanta två personer från turordningen enligt Las vid neddragningar. Denna möjlighet infördes 2001 och gäller för företag med tio eller färre anställda för att de ska kunna behålla nyckelkompetens i svåra tider. Ny forskning visar dessutom att arbetsproduktiviteten ökade i dessa företag när reformen infördes.

– Förädlingsvärdet per anställd ökade med 2,5 procent eller mer jämfört med företag med 11-15 anställda, säger nationalekonomen Carl Magnus Bjuggren, på IFN, som genomfört studien.

När det gäller företagare som tvingades göra nedskärningar och som inte fick fler anställda än tio under den undersökta perioden var produktivitetsutvecklingen så hög som sex procent.

Enligt Carl Magnus Bjuggren talar två saker för att det verkligen var reformen, och inget annat, som ledde till ett ökat förädlingsvärde per anställd.

Bland annat infördes undantaget vid en given tidpunkt, det var inte en långdragen process.

– Det finns inte heller något annat som inträffade vid samma tidpunkt och som skulle kunna påverka de två grupperna av företag annorlunda, säger Carl Magnus Bjuggren.

En typ av företag som kan få det tuffare efter valet är tillverkande industri i glesbyggd, enligt Markus Uvell. 

– Miljöpartiets förslag om höjda miljöskatter och kilometerskatter på transporter skulle göra det svårare för dem, säger han. 

Sammantaget kan företagen att drabbas av skattehöjningar på drygt 30 miljarder kronor om MP får som de vill med ökad skatt för kärnkraft, vattenkraft och diesel, en ny kilometerskatt för lastbilstrafik, högre priser på utsläppsrätter och en ny flygskatt.

Tino Sanandaji höjer ett varningens finger.

– Det är rimligt att ha en skatt på koldioxid, men inte att höja skatten så att hela transportnäringar slås ut. Det är redan dyrt att flyga, ytterligare fördyringar kommer att hämma Sverige som global aktör. Att göra el dyrare försämrar företagens konkurrenskraft, säger han.

Men alliansen då. De borgliga partierna har inte lagt några förslag som direkt oroar företagen men å andra sidan verkar de inte vilja driva några frågor som underlättar heller. Detta trots allt prat om arbetslinjen. Varför då? 

– Ja, det är faktiskt underligt att alliansen tror att de kan driva en arbetslinje utan att prata om företagens frågor. Från början, 2006, när alliansen vann valet på just sitt engagemang för arbetslinjen pratade man mycket om utanförskapet och om att det måste vara mer lönsamt att arbeta än att inte göra det. Då köpte väljarna den linjen och höll med om att utanförskapet måste brytas. Nu har arbetslinjen utvecklas till en nationalekonomisk tanke om antalet arbetade timmar som antaglien bara Anders Borg orkar engagera sig i. Det är synd. Väljarna känner inte samma engagemang för produktivitetssiffror, säger Markus Uvell.

Men allt är inte nattsvart… Här är ett urval av riksdagspartiernas förslag för att förbättra för företagen

Vänsterpartiet

  • Företag med upp till tio anställda ska helt slippa betala 14 dagars sjuklön, medan en avtrappning sker i företag med 11–15 anställda.
  • Stimulera forskning och utveckling i små och medelstora företag genom att införa ett stöd som ska omfatta alla företag med upp till 250 anställda. Stödet ska avse högst 30 procent av företagets kostnader för forskning och utveckling upp till ett tak på 2,5 miljoner kronor.

Socialdemokraterna

  • Förbättra villkoren, särskilt för små- och medelstora företag, med nyföretagargarantier och kortare betalningstid.
  • Slopa arbetsgivarnas kostnadsansvar för den andra sjuklöneveckan.
  • Bilda en ny innovationsfond för att hjälpa företag med investeringar i tidiga skeden.

Miljöpartiet

  • Minska kostnaderna för företagare genom att kraftigt sänka arbetsgivaravgifterna och slopa sjuklöneansvaret för företag med upp till tio anställda.
  • Minska administrationen och regelbördan för företagare.

Sverigedemokraterna

  • Helt ta bort den allmänna löneavgiften för småföretag med upp till nio anställda.
  • Reformera och kraftigt lindra sjuklöneansvaret, på så sätt att ett genomsnittligt företag överhuvudtaget inte behöver betala sjuklönekostnader.

Moderaterna

  • Sänka företagens administrativa kostnader genom minskade krav på uppgiftslämnande och förenklade myndighetskontakter.
  • Sänka sjuklönekostnaderna med ett nytt högkostnadsskydd anpassat för småföretagare. Det nya högkostnadsskyddet ska gälla redan från de första dagarna när medarbetarna är sjuka och ersättningen ska betalas ut automatiskt.
  • Underlätta generationsskiften i familjeföretag genom att förenkla skattereglerna för optioner så att nya och snabbväxande företag lättare kan anställa och behålla nyckelkompetens.

Centerpartiet

  • Införa ett högkostnadsskydd för företagens sjuklöner så att kostnaderna för framför allt de små och medel­stora jobbskaparna minskar.
  • Sänka arbetsgivaravgifterna för unga, ned till tio procent, så att fler unga får ett jobb att gå till. 

Kristdemokraterna

  • Minska regelkrånglet och inrikta regelförenklingsarbetet på företagarnas vardagliga behov.
  • Fördubbla provanställningstiden från sex till tolv månader för att uppmuntra till tidigare anställningar.
  • Slopa gränsen för hur många anställda företaget får ha för att utnyttja undantagsregeln i LAS. I dag kan två nyckelpersoner undantas för företag upp till 10 anställda.

Folkpartiet

  • Sänkta skatter på arbete och företagande.
  • Färre och enklare regler.
  • Värna om den fria konkurrensen.

Källa: Partiernas presstjänster

 

Anna Dalqvist Daniel Mellwing