Så slår det nya rökförbudet mot företagen

video spelare

87

Regelkrångel Inte nog med att landets företagare tvingas stoppa rökning på mark de inte äger. Nu tvingas de dessutom att betala för det.

Den första juli i år träder den nya tobakslagen i kraft. Men redan nu växer ilskan bland företagare i landet. Lagen innebär nämligen att näringsidkare ska ansvara för att det inte röks vid entréer till butiker, restauranger och pubar. Detta trots att näringsidkarna oftast inte äger eller rår över det området.

– Jag ska bli något slags rökpolis och jaga folk som står utanför butiken och röker, säger Ica-handlaren Jan Lindberg. 

Han pekar på det absurda i uppdraget.

– Vi måste alltså säga till folk att de inte får stå och röka. Men det är ju kommunens mark, det är inte min mark. Utan jag ska gå in på någon annans mark och be folk att flytta på sig och röka någon annanstans, säger han.

Pubägaren Sami Elmahi är också kritisk till sina nya arbetsuppgifter.

– Det är ju omöjligt för mig att hålla reda på vart folk tar vägen. Har de betalat sin nota är de fria att gå och göra vad de vill. Jag kan inte gärna springa efter för att se var de tar vägen, säger han.

”Företagarna behöver ha koll på att det inte står personer och röker utanför deras entré, genom till exempel en skylt och de har rätt att avvisa personer”, sa Jakob Kilner, tillsynshandläggare vid Länsstyrelsen i Västra Götaland, nyligen till GP. 

Men att hålla koll på rökandet och avvisa personer är lättare sagt än gjort, berättar Jan Lindberg. Och om företagarna inte säger till de som röker cigaretter, pipa eller något annat på kommunens mark så kan konsekvenserna bli stora.

– Går det till ytterligheter kan jag bli av med tillståndet att sälja tobak och jag kan även bli stoppad från att driva detaljhandel, säger Jan Lindberg.

Det är inte ovanligt att rökare ställer sig nära pubentrén och röker, berättar Sami Elmahi. Därför ställer han ut askkoppar så att rökarna inte skräpar ned med fimpar på gatan.

– Folk köper en öl, sen kanske de går hem eller går ut för att röka. Alla som röker är heller inte kunder. Det har jag ingen möjlighet att springa efter och undersöka. Vi kan inte lämna baren och kassorna, vi har kontanthantering. Det är helt omöjligt. Och vi kan ju inte gärna anställa någon bara för att försöka efterleva det här beslutet, säger han.

– Jag tycker att det är lite trist. Rökning är skadligt, det är klart att vi ska försöka minska rökningen. Men att lägga det här i knät på oss näringsidkare här är helt fel, det blir för krångligt, fortsätter han. 

Det nya beslutet tvingar företagarna att vara rökpoliser. Men om det sker andra saker utanför handeln eller puben som kan upplevas störande får de inte rycka in och säga till. Jan Lindberg ser gärna att färre röker, men han förstår inte riktigt hur lagstiftarna tänker i det här fallet.

– Jag får inte störa om nazister, kommunister eller djurrättsaktivister står utanför och hotar folk, då får jag inte göra någonting. Men om någon röker, då ska jag vara någon slags polis fast jag inte har några befogenheter för det. Jag får inte säga något annat än att de inte får stå och röka eller fimpa utanför eller att de får gå till andra sidan gatan, säger han.

Sofia Stigmar, jurist på Svensk Handel, är också i grunden positiv till att rökningen ska minska, men betonar att lagen minst sagt är problematisk. Handlare har redan i dag flera samhällsproblem på halsen och det är inte rimligt att de dessutom ska agera rökpoliser, säger hon.

– Den här lagen innebär ökade skyldigheter för handlare. De ska informera, kontrollera och tillrättavisa människor som bryter mot rökförbudet. Men handlaren har inga rättigheter för motsvarande område och det tycker inte vi är proportionerligt, säger hon. 

Men problemen slutar inte här. Kommunen kan motivera ökade kostnader för att kontrollera att företagen följer den nya lagen. Det är alltså inte nog med företagarna tvingas bli rökpoliser mot sin vilja, de måste dessutom betala en tillsynsavgift för att lagen efterlevs.

– Det kan verkligen ifrågasättas. Här åläggs handlaren att göra en uppgift som den egentligen inte har några verktyg för att genomföra, och samtidigt ska de betala en avgift för att det här kontrolleras. Det är ju helt fel, säger hon.

Jan Lindberg håller med.

– Det vore kul om jag åtminstone kunde få en vattenpistol att jaga rökarna med, säger han.

Urban Ermling Daniel Mellwing