Björn Rudström, vd på Pacwire.
Foto: TT

Björn Rudström, vd på Pacwire, har bara en västeuropeisk konkurrent kvar.

NYHET Publicerad

Sanningen om den svenska vitvarudöden

PRODUKTION Nedmonteringen av den svenska tekoindustrin och varven har gått få förbi. Men att vitvarutillverkningen slagits ut på senare år har inte fått lika stor uppmärksamhet. Samtidigt drar regeringen ofta stora växlar på hur mycket man satsar på industrin. Industriföretagen själva anser dock att regeringen bortser från den totala kostnaden att producera i Sverige.

Det finns över 40 000 tillverkande företag i Sverige. Men förnyelsetalet (nystartade tillverkningsföretag delat med antalet befintliga företag) är lägre än i de flesta branscher.

Det finns över 40 000 tillverkande företag i Sverige. Men förnyelsetalet (nystartade tillverkningsföretag delat med antalet befintliga företag) är lägre än i de flesta branscher.

Magnus Glavmo, vd på Thermia.

Magnus Glavmo, vd på Thermia, flyttade tillbaka produktion till Sverige från Polen. Foto: Hans-Åke Henriksson

Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen.

Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen, vittnar om att det finns företagare som flyttar tillbaka produktion till Sverige.

Per Linde, vd på Hjort Conveyo.

Per Linde, vd på Hjort Conveyor, anlitar polska montörer. Det är för dyrt att anställa svenskar.

Grafik över med rubriken Industrin som försvann
Produktionen har inte hämtat sig - diagram.

Före 2008 ökade svensk industriproduktion snabbt. Men efter finanskrisen har det varit tyngre.

Svenska industriarbetare har högre löner jämfört med de flesta konkurrentländerna. Det ger högre arbetskraftskostnad.

Svenska industriarbetare har högre löner jämfört med de flesta konkurrentländerna. Det ger högre arbetskraftskostnad.

Sedan början av 2000-talet har tusentals svenska industrijobb gått förlorade.

Sedan början av 2000-talet har tusentals svenska industrijobb gått förlorade.

Pacwire

Björn Rudström, vd på Pacwire, har bara en västeuropeisk konkurrent kvar. Foto: TT

Electrolux Motala- och Mariestadsfabriker, Askos anläggning i Vara och Whirlpools mikrovågsugnsfabrik i Norrköping är några exempel på nedmonteringen av den svenska vitvarutillverkningen som skett på senare år.

– När jag började i den här branschen för tio år sedan var det vanligt att vi highlightade produkter med svensktillverkat i marknadsföringen. Sedan ett par år tillbaka är det inte längre möjligt, säger Camilla Waldmark, pressansvarig på vitvarukedjan Elon Group.

Vi tittar närmare på en fabrik i en närliggande bransch: Thermia, som tillverkar värmepumpar i Arvika. Även här har jobb gått förlorade. 2006 fattade de nya ägarna till företaget, Danfoss, ett beslut om att flytta delar av verksamheten till Polen. Totalt försvann ett 50-tal arbetstillfällen från fabriken.

Men det var inte hela anläggningen som flyttades. Forskning och utveckling och delar av produktionen blev kvar i Arvika. 2009 inleddes ett effektiviseringsarbete.

– Vi byggde om produktionen, reducerade produktionsytan och minskade genomloppstiden. Resultatet blev att produktiviteten ökade kraftigt, säger Magnus Glavmo, vd på Thermia.

Samtidigt upptäckte ledningen att det var kostsamt att ha två fabriker med omfattande logistik, administration och dubbla lager som följd. I och med att kraven på att snabbt få ut nya produkter på marknaden ökade blev det också viktigare att ha forskning och utveckling och produktion på samma ställe.

2012 fattade ledningen därför beslutet att flytta tillbaka tillverkningen från Polen till Arvika och ett 30-tal arbetstillfällen skapades.

Annons

Idag jobbar 200 medarbetare i fabriken som omsätter 600 miljoner kronor.

– Men för att lyckas med att flytta hem produktionen igen måste man ha gjort hemläxan, säger Magnus Glavmo.

Regeringen lyfter gärna fram fordonsindustrin som ett exempel på att svensk industri har hämtat sig. Investeringarna i Västsverige får stort utrymme i medierna. Här skapas tusentals nya jobb, exempelvis i Volvo Personvagnars fabrik i Torslanda.

Enligt siffror från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen finns det tecken på att den värsta jobbflytten har stannat av på senare tid. Men är det ett trendbrott? Sedan 2006 har antalet jobb i genomsnitt minskat med 2,1 procent per år i teknikkoncernernas svenska verksamheter samtidigt som de ökat med 6,0 procent per år utomlands.

Siffror från myndigheten Tillväxtanalys visar dessutom att förnyelsegraden inom den tillverkande industrin är förhållandevis låg. Totalt startas cirka 3 000 nya tillverkande företag per år, vilket kan jämföras med mellan 10 000 och 11 000 nya företag inom handeln och 3 500 inom it-sektorn. Inom industrin ligger förnyelsesiffran på runt sju procent sedan 2011. Det är lågt jämfört med de flesta branscher som har en förnyelsesiffra högre än tio procent.

Oroande är också att industriproduktionen inte har hämtat sig sedan krisåret 2008.

Enligt Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen, är nyckeln till att behålla produktion i Sverige att behålla kompetensen. Företag som flyttat ut både kunnande och produktion flyttar inte tillbaka den igen.

– Om du har produktion i hemlandet och kompletterat den med tillverkning utomlands kan bedömningen bli en annan. Då finns chans att företagen gör som till exempel truckfirman Unicarrier och flyttar hem produktion till Sverige, säger han.

Pacwire är en av många små industrier i vårt avlånga land. Företaget ligger naturskönt vid Indalsälvens utlopp och har en industrijätte som granne på andra sidan viken: SCA:s massafabrik i Östrand. För drygt ett år sedan fick Östrandsfabiken en fin present av SCA:s styrelse i form av en investering på 7,8 miljarder kronor, en av Sveriges största investeringar på senare år.

– Investeringen i fabriken i Östrand kommer på sikt att öka omsättningen och konkurrenskraften samt ge en kostnadsposition i världsklass och högre marginal, sa Magnus Groth, vd och koncernchef på SCA, i samband med att satsningen presenterades.

Men för Pacwire, som har SCA som kund, ser det allt annat än ljust ut. Företaget tillverkar ståltråd för emballage, bland annat för pappersbruk.

– Hela stålindustrin har tuffa tider på grund av att Kina sänker priserna och ställer till med obalanser på marknaden. Kinas behov av stål var extremt stort fram till år 2008. Då byggdes kapaciteten ut. När behovet minskade hade Kina en jättekapacitet, som de inte hade avsättning för. Därför subventionerar Kina sin export, säger Björn Rudström, vd på Pacwire.

Björn Rudström har noterat hur konkurrenterna flyttar längre och längre österut för att sänka kostnaderna. Idag har Pacwire bara en västeuropeisk konkurrent kvar.

– För oss ökar kostnadsmassan hela tiden samtidigt som konkurrensen jag utsätts för blir tuffare och tuffare, säger han.

Björn Rudström har likt många andra industriföretagare uppmärksammat att regeringen och näringsminister Mikael Damberg valt att lägga stort fokus på industrin. I åtgärdsplanen nämns fyra områden: digitalisering, hållbar produktion, kompetensförsörjning och testbäddar. Men Björn Rudström har andra punkter på sin egen önskelista: åtgärder för att rusta upp järnväg och vägar, minskat regelkrångel och garantier för stabila energipriser.

Han har också många synpunkter på de regeringsförslag som kommer att försvåra, till exempel kilometerskatten och flygskatten.

– Det som är så tufft för oss företagare är alla pålagor och allt regelkrångel. Alla är på oss: kommunens arbetsmiljöenhet och länsstyrelsen. Jag som småföretagare måste bygga upp en enorm administration för att svara på myndigheternas krav, säger han.

Industriföretagarnas största huvudvärk är dock det höga kostnadsläget i Sverige. För industrin är fackliga lönekrav som är högre än inflationen obegripliga. Därför önskar de att regeringen ska bidra med lindring i form av en förändrad arbetsrätt. Verkstadsföretagaren Per Linde talar om att industriföretagen måste få en motvaluta.

– Det kan handla om att vi får större flexibilitet i arbetstiderna, alltså en förändrad arbetsrätt. Det är till exempel dyrt att ha personal på plats när det inte finns några arbetsuppgifter. Jag tycker också att Sverige borde inspireras av det danska flexicurity på arbetsmarknaden. Där är det lättare att säga upp personal och att behålla den bästa kompetensen, säger han.

Ett av Per Lindes företag, Hjort Conveyor i Helsingborg, tillverkar en slags hängbanor för fabriker. Mycket av produktionen går på export. Likt Björn Rudström har Per Linde känt av att konkurrensen hårdnat. Att den svenska kronan är svag för tillfället ger en viss lindring, men Per Linde påpekar att lönegapet mellan Sverige och ett annat höglöneland, Tyskland, minskar. Jämfört med resten av Västeuropa har arbetskraftskostnaden i Sverige ökat snabbare sedan år 2010, med 2,7 procent per år mot 2,2 procent i Västeuropa.

Det har gått så långt att Hjort Conveyor tvingats göra som sina konkurrenter och anlita polska montörer när hängbanorna ska monteras i fabrikerna. Det är för dyrt att anställa svenskar som gör jobbet.

Men hur resonerar Magnus Glavmo på Thermia, som trots det höga svenska kostnadsläget valde att flytta tillbaka jobben till Sverige?

Han ser digitalisering och automatisering som enda möjligheten för svenska industriföretag att öka konkurrenskraften. På den punkten ger han Mikael Damberg rätt.

Men även Magnus Glavmo ser kostnaderna som ett problem. Han anser att regeringen måste titta på totalkostnaden. Det handlar inte bara om att lönerna är för höga.

– Ta till exempel sjukfrånvaron som leder till ökade kostnader på två sätt för företagen: dels för medarbetaren som inte är på plats, dels för den inhyrda ersättaren. Det handlar också om regelkrånglet och Las, säger han.

– Vi vill anställa folk och då är allt som kan underlätta för oss viktigt. I det sammanhanget är totalkostnaden vi har viktig, fortsätter Magnus Glavmo.

För industriföretagen är även svårigheten att locka till sig kompetent arbetskraft en nyckelfråga. Det handlar om att skapa en bättre matchning på arbetsmarknaden, men också att få fler unga att intressera sig för industrin. Klas Wåhlberg, som överlag är nöjd med näringsministerns prioriteringar, lyfter fram just kompetensförsörjning som en av huvudfrågorna för industrin.

– Sedan gäller det att politikerna har en helhetsbild och där kan man ha synpunkter på regeringens politik. Det måste finnas en skattepolitik som gör det attraktivt att starta verksamheter i Sverige. Och vi måste ha en arbetsmarknadspolitik där kollektivavtal inte är en begränsning, utan en möjlighet, säger han.

Medan företagarna i vissa branscher krigar vidare, och till och med i vissa fall skapar nya jobb i Sverige, har fabrikerna helt tystnat i andra branscher. Som i vitvarubranschen.

I april lämnar de anställda på Electrolux fabrik i Mariestad jobbet för sista gången. Men faktum är att 60 personer ska jobba kvar. Ur askan har ett nytt företag uppstått, Prodma. Bakom satsningen står tre före detta Electroluxanställda. Förutom att Prodma ska tillverka torkskåp och överskåp till Electrolux kylskåp ska företaget utveckla och producera nya produkter inom kyl- och värmeteknik.

– Jag är övertygad om att det går att ha industriell produktion i Sverige. Det gäller att ha rätt fokus och att nischa sig, säger Jan Kristoffersson, som är vd på företaget.

När han får frågan vad som kan underlätta för hans nysatsning tar han spontant upp hur svårt det är att ordna finansiering. Lönerna kan hanteras så länge de inte överstiger inflationen, menar han.

Han är också väl medveten om vad som orsakat den svenska ”vitvarudöden”. Trots att Electrolux kylar och frysar i Mariestad tillhörde det högre prissegmentet höll inte affären. Prodmas affärsidé bygger på att snabbt ställa om efter marknadens krav.

– Vi har en djup förankring på orten. Vi vill inte att det ska bli ett lagerhotell som Asko i Vara. Vår drivkraft är att skapa fler arbetstillfällen och vi har byggt en business som baseras på utveckling och produktion av nya affärer. Eftersom vi har stenkoll på kostnaderna att tillverka kylmaskiner vet vi att kalkylerna håller. Det är riktigt spännande, säger Jan Kristoffersson.

Fotnot: Denna granskning är gjord i samarbete med Arbetsmarknadsnytt.se.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Lurades av blufföretag: ”För jävligt”

BLUFFAKTUROR Nu rasar det in bluffakturor hos svenska småföretag. Maria Larsson lurades att tro att hon fyllde i en myndighetsenkät, men fick istället en saftig faktura från blufföretaget Företagsopinion.
NYHET Publicerad:

Stopp för styrelsekompetens efter dom i högsta instans

STYRELSER En dom i Högsta förvaltningsdomstolen sätter käppar i hjulet för Tjeders. När styrelseledamöter inte längre kan fakturera sitt arbete kan det blir svårt att hitta kompetens till styrelserummen.
NYHET Publicerad:

#MeToo: Lång väg kvar för byggsektorn

DEBATT Vår bransch är inte ett undantag från förekomsten av trakasserier och sexism. Vi måste skapa en bransch som är långsiktig och hållbar. För att klara kompetensförsörjningen krävs nolltolerans, skriver Catharina Elmsäter-Svärd.
NYHET Publicerad:

Norskt familjeföretag har köpt upp 69 förskolor och skolor – i Sverige

ENTREPRENÖRER Fler och fler svenska välfärdsföretagare kastar in handduken. Men debatten om vinst i välfärden är inget som oroar Randi och Hans Jacob Sundby, som driver det norska förskoleföretaget Læringsverkstedet. Bara i år har de köpt upp 69 förskolor och skolor i Sverige.
NYHET Publicerad:

Myndighetens nej till Gutevin – anspelar på droger

REGELKRÅNGEL När den gotländska vinföretagaren Lauri Pappinen skulle förnya tillståndet för sin registreringsskylt med företagsnamnet Gutevin blev det nobben från Transportstyrelsen. 
NYHET Publicerad:

Svindlande affärer i Sveriges kommuner

REDAKTIONEN TYCKER Hässleholms kommun vägrar att ge privata bredbandsföretag markavtal för att dra fiber, Strömstads kommun driver en egen spa- och gymverksamhet och i Landskrona har politikerna startat ett tvätteri. Detta trots att det redan finns privata, etablerade aktörer i regionen.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga kommunala bolag slår mot näringslivet

KONKURRENS Sveriges kommuner startar allt fler företag. Sedan år 2000 har det startats två nya kommunalägda bolag i veckan och sammanlagt finns det nu över 1 700 kommunala bolag runt om i landet. Det är en utveckling som kraftigt påverkar de privatägda företagens möjligheter att utvecklas och växa.
NYHET Publicerad:

Twittrande ekobonde på klimatsmart mission

ENTREPRENÖR Han skulle inte bli bonde. Men det blev han – Ekobonden. Men han blev också entreprenör, bipollinerare, pr-expert och planetskötare. Adam Arnesson försöker förändra världen från Jannelunds gård i Närke. Och han är på god väg att lyckas.
NYHET Publicerad:

Upplevelsen viktigast för krögaren som inte står vid spisen

ENTREPRENÖR Anna Lallerstedt är krögaren som säger att hon inte kan laga mat. Ändå ska hon öppna sin tredje restaurang till våren. Tricket, enligt henne , är att driva restaurangerna som företag. Entreprenör har träffat doldiskrögaren som inte sätter sig själv på piedestal.
NYHET Publicerad:

Politiker tar åt sig äran av högkonjunkturen

EKONOMIKRÖNIKAN Det råder högkonjunktur i Sverige. Arbetslösheten sjunker, investeringarna stiger och företagen rapporterar om brist på arbetskraft. Konjunkturer följer ett visst mönster och denna uppgång är inget undantag. Precis som vanligt försöker politiker sola sig i högkonjunkturens glans, skriver Fredrik Carlgren, chef för Ekonomifakta.
NYHET Publicerad:

"Blufföretagen är näringslivets dödgrävargäng"

BLUFFAKTUROR Fejkade undersökningar och erbjudanden lurar småföretagare i fällan, med risk för flera tusen i räkningar och hot om inkasso. Anders Carlsson blev lurad, men lyckades kämpa tillbaka och gå vinnande ur striden. ”Jag blev förd bakom ljuset och sedan hotad. Det är fruktansvärt fräckt och gör mig förbannad”, säger han.
NYHET Publicerad:

Emma Green: "Jag har aldrig haft ett vanligt jobb"

10 FRÅGOR Hon är höjdhopparen som vunnit flera medaljer vid VM och EM. Efter att hon lade friidrottskarriären på hyllan startade Emma Green ett föreläsningskoncept med sin tidigare lärare. Dessutom har hon varit entreprenör i flera år.
NYHET Publicerad:

En kärleksaffär med skygglappar

NYKLÄCKT Det var kärlek vid första ögonkastet. Det konstaterar Fredrik Ståhl som blåst liv i den över 100 år gamla disponentvillan, Villa Strömsfors. ”Ska man lyckas med ett sånt här projekt måste man vara unik och våga gå sin egen väg”, säger han.
NYHET Publicerad:

Smartare skyltaffärer ger klirr i kassan

I PRAKTIKEN Samuel Eriksson, vd för Skyltstället, stuvade om i säljprocessen av skyltar så att säljarna hinner träffa fler kunder och samtidigt lägga mer tid på varje affär. Något som betalat sig snabbt. ”Vi ser redan en omsättningsökning på runt 20 procent”, säger Samuel Eriksson.
NYHET Publicerad:

Småmejerier visar vägen ur mjölkkrisen

MJÖLKBRANSCHEN I mjölkkrisens spår satsar allt fler mjölkföretagare på egna varumärken och småmejerier. En världsmarknad med kraftigt svängande priser har fått bönderna att tröttna. När konsumenterna samtidigt efterfrågar lokala produkter ser fler och fler att här finns pengar att tjäna. Monica Thörner på Wermlands mejeri är en av dem. ”Det handlar om att överleva”, säger hon.