Björn Rudström, vd på Pacwire.
Foto: TT

Björn Rudström, vd på Pacwire, har bara en västeuropeisk konkurrent kvar.

NYHET Publicerad

Sanningen om den svenska vitvarudöden

PRODUKTION Nedmonteringen av den svenska tekoindustrin och varven har gått få förbi. Men att vitvarutillverkningen slagits ut på senare år har inte fått lika stor uppmärksamhet. Samtidigt drar regeringen ofta stora växlar på hur mycket man satsar på industrin. Industriföretagen själva anser dock att regeringen bortser från den totala kostnaden att producera i Sverige.

Det finns över 40 000 tillverkande företag i Sverige. Men förnyelsetalet (nystartade tillverkningsföretag delat med antalet befintliga företag) är lägre än i de flesta branscher.

Det finns över 40 000 tillverkande företag i Sverige. Men förnyelsetalet (nystartade tillverkningsföretag delat med antalet befintliga företag) är lägre än i de flesta branscher.

Magnus Glavmo, vd på Thermia.

Magnus Glavmo, vd på Thermia, flyttade tillbaka produktion till Sverige från Polen. Foto: Hans-Åke Henriksson

Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen.

Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen, vittnar om att det finns företagare som flyttar tillbaka produktion till Sverige.

Per Linde, vd på Hjort Conveyo.

Per Linde, vd på Hjort Conveyor, anlitar polska montörer. Det är för dyrt att anställa svenskar.

Grafik över med rubriken Industrin som försvann
Produktionen har inte hämtat sig - diagram.

Före 2008 ökade svensk industriproduktion snabbt. Men efter finanskrisen har det varit tyngre.

Svenska industriarbetare har högre löner jämfört med de flesta konkurrentländerna. Det ger högre arbetskraftskostnad.

Svenska industriarbetare har högre löner jämfört med de flesta konkurrentländerna. Det ger högre arbetskraftskostnad.

Sedan början av 2000-talet har tusentals svenska industrijobb gått förlorade.

Sedan början av 2000-talet har tusentals svenska industrijobb gått förlorade.

Pacwire

Björn Rudström, vd på Pacwire, har bara en västeuropeisk konkurrent kvar. Foto: TT

Electrolux Motala- och Mariestadsfabriker, Askos anläggning i Vara och Whirlpools mikrovågsugnsfabrik i Norrköping är några exempel på nedmonteringen av den svenska vitvarutillverkningen som skett på senare år.

– När jag började i den här branschen för tio år sedan var det vanligt att vi highlightade produkter med svensktillverkat i marknadsföringen. Sedan ett par år tillbaka är det inte längre möjligt, säger Camilla Waldmark, pressansvarig på vitvarukedjan Elon Group.

Vi tittar närmare på en fabrik i en närliggande bransch: Thermia, som tillverkar värmepumpar i Arvika. Även här har jobb gått förlorade. 2006 fattade de nya ägarna till företaget, Danfoss, ett beslut om att flytta delar av verksamheten till Polen. Totalt försvann ett 50-tal arbetstillfällen från fabriken.

Men det var inte hela anläggningen som flyttades. Forskning och utveckling och delar av produktionen blev kvar i Arvika. 2009 inleddes ett effektiviseringsarbete.

– Vi byggde om produktionen, reducerade produktionsytan och minskade genomloppstiden. Resultatet blev att produktiviteten ökade kraftigt, säger Magnus Glavmo, vd på Thermia.

Samtidigt upptäckte ledningen att det var kostsamt att ha två fabriker med omfattande logistik, administration och dubbla lager som följd. I och med att kraven på att snabbt få ut nya produkter på marknaden ökade blev det också viktigare att ha forskning och utveckling och produktion på samma ställe.

2012 fattade ledningen därför beslutet att flytta tillbaka tillverkningen från Polen till Arvika och ett 30-tal arbetstillfällen skapades.

Idag jobbar 200 medarbetare i fabriken som omsätter 600 miljoner kronor.

– Men för att lyckas med att flytta hem produktionen igen måste man ha gjort hemläxan, säger Magnus Glavmo.

Regeringen lyfter gärna fram fordonsindustrin som ett exempel på att svensk industri har hämtat sig. Investeringarna i Västsverige får stort utrymme i medierna. Här skapas tusentals nya jobb, exempelvis i Volvo Personvagnars fabrik i Torslanda.

Enligt siffror från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen finns det tecken på att den värsta jobbflytten har stannat av på senare tid. Men är det ett trendbrott? Sedan 2006 har antalet jobb i genomsnitt minskat med 2,1 procent per år i teknikkoncernernas svenska verksamheter samtidigt som de ökat med 6,0 procent per år utomlands.

Siffror från myndigheten Tillväxtanalys visar dessutom att förnyelsegraden inom den tillverkande industrin är förhållandevis låg. Totalt startas cirka 3 000 nya tillverkande företag per år, vilket kan jämföras med mellan 10 000 och 11 000 nya företag inom handeln och 3 500 inom it-sektorn. Inom industrin ligger förnyelsesiffran på runt sju procent sedan 2011. Det är lågt jämfört med de flesta branscher som har en förnyelsesiffra högre än tio procent.

Oroande är också att industriproduktionen inte har hämtat sig sedan krisåret 2008.

Enligt Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen, är nyckeln till att behålla produktion i Sverige att behålla kompetensen. Företag som flyttat ut både kunnande och produktion flyttar inte tillbaka den igen.

– Om du har produktion i hemlandet och kompletterat den med tillverkning utomlands kan bedömningen bli en annan. Då finns chans att företagen gör som till exempel truckfirman Unicarrier och flyttar hem produktion till Sverige, säger han.

Pacwire är en av många små industrier i vårt avlånga land. Företaget ligger naturskönt vid Indalsälvens utlopp och har en industrijätte som granne på andra sidan viken: SCA:s massafabrik i Östrand. För drygt ett år sedan fick Östrandsfabiken en fin present av SCA:s styrelse i form av en investering på 7,8 miljarder kronor, en av Sveriges största investeringar på senare år.

– Investeringen i fabriken i Östrand kommer på sikt att öka omsättningen och konkurrenskraften samt ge en kostnadsposition i världsklass och högre marginal, sa Magnus Groth, vd och koncernchef på SCA, i samband med att satsningen presenterades.

Men för Pacwire, som har SCA som kund, ser det allt annat än ljust ut. Företaget tillverkar ståltråd för emballage, bland annat för pappersbruk.

– Hela stålindustrin har tuffa tider på grund av att Kina sänker priserna och ställer till med obalanser på marknaden. Kinas behov av stål var extremt stort fram till år 2008. Då byggdes kapaciteten ut. När behovet minskade hade Kina en jättekapacitet, som de inte hade avsättning för. Därför subventionerar Kina sin export, säger Björn Rudström, vd på Pacwire.

Björn Rudström har noterat hur konkurrenterna flyttar längre och längre österut för att sänka kostnaderna. Idag har Pacwire bara en västeuropeisk konkurrent kvar.

– För oss ökar kostnadsmassan hela tiden samtidigt som konkurrensen jag utsätts för blir tuffare och tuffare, säger han.

Björn Rudström har likt många andra industriföretagare uppmärksammat att regeringen och näringsminister Mikael Damberg valt att lägga stort fokus på industrin. I åtgärdsplanen nämns fyra områden: digitalisering, hållbar produktion, kompetensförsörjning och testbäddar. Men Björn Rudström har andra punkter på sin egen önskelista: åtgärder för att rusta upp järnväg och vägar, minskat regelkrångel och garantier för stabila energipriser.

Han har också många synpunkter på de regeringsförslag som kommer att försvåra, till exempel kilometerskatten och flygskatten.

– Det som är så tufft för oss företagare är alla pålagor och allt regelkrångel. Alla är på oss: kommunens arbetsmiljöenhet och länsstyrelsen. Jag som småföretagare måste bygga upp en enorm administration för att svara på myndigheternas krav, säger han.

Industriföretagarnas största huvudvärk är dock det höga kostnadsläget i Sverige. För industrin är fackliga lönekrav som är högre än inflationen obegripliga. Därför önskar de att regeringen ska bidra med lindring i form av en förändrad arbetsrätt. Verkstadsföretagaren Per Linde talar om att industriföretagen måste få en motvaluta.

– Det kan handla om att vi får större flexibilitet i arbetstiderna, alltså en förändrad arbetsrätt. Det är till exempel dyrt att ha personal på plats när det inte finns några arbetsuppgifter. Jag tycker också att Sverige borde inspireras av det danska flexicurity på arbetsmarknaden. Där är det lättare att säga upp personal och att behålla den bästa kompetensen, säger han.

Ett av Per Lindes företag, Hjort Conveyor i Helsingborg, tillverkar en slags hängbanor för fabriker. Mycket av produktionen går på export. Likt Björn Rudström har Per Linde känt av att konkurrensen hårdnat. Att den svenska kronan är svag för tillfället ger en viss lindring, men Per Linde påpekar att lönegapet mellan Sverige och ett annat höglöneland, Tyskland, minskar. Jämfört med resten av Västeuropa har arbetskraftskostnaden i Sverige ökat snabbare sedan år 2010, med 2,7 procent per år mot 2,2 procent i Västeuropa.

Det har gått så långt att Hjort Conveyor tvingats göra som sina konkurrenter och anlita polska montörer när hängbanorna ska monteras i fabrikerna. Det är för dyrt att anställa svenskar som gör jobbet.

Men hur resonerar Magnus Glavmo på Thermia, som trots det höga svenska kostnadsläget valde att flytta tillbaka jobben till Sverige?

Han ser digitalisering och automatisering som enda möjligheten för svenska industriföretag att öka konkurrenskraften. På den punkten ger han Mikael Damberg rätt.

Men även Magnus Glavmo ser kostnaderna som ett problem. Han anser att regeringen måste titta på totalkostnaden. Det handlar inte bara om att lönerna är för höga.

– Ta till exempel sjukfrånvaron som leder till ökade kostnader på två sätt för företagen: dels för medarbetaren som inte är på plats, dels för den inhyrda ersättaren. Det handlar också om regelkrånglet och Las, säger han.

– Vi vill anställa folk och då är allt som kan underlätta för oss viktigt. I det sammanhanget är totalkostnaden vi har viktig, fortsätter Magnus Glavmo.

För industriföretagen är även svårigheten att locka till sig kompetent arbetskraft en nyckelfråga. Det handlar om att skapa en bättre matchning på arbetsmarknaden, men också att få fler unga att intressera sig för industrin. Klas Wåhlberg, som överlag är nöjd med näringsministerns prioriteringar, lyfter fram just kompetensförsörjning som en av huvudfrågorna för industrin.

– Sedan gäller det att politikerna har en helhetsbild och där kan man ha synpunkter på regeringens politik. Det måste finnas en skattepolitik som gör det attraktivt att starta verksamheter i Sverige. Och vi måste ha en arbetsmarknadspolitik där kollektivavtal inte är en begränsning, utan en möjlighet, säger han.

Medan företagarna i vissa branscher krigar vidare, och till och med i vissa fall skapar nya jobb i Sverige, har fabrikerna helt tystnat i andra branscher. Som i vitvarubranschen.

I april lämnar de anställda på Electrolux fabrik i Mariestad jobbet för sista gången. Men faktum är att 60 personer ska jobba kvar. Ur askan har ett nytt företag uppstått, Prodma. Bakom satsningen står tre före detta Electroluxanställda. Förutom att Prodma ska tillverka torkskåp och överskåp till Electrolux kylskåp ska företaget utveckla och producera nya produkter inom kyl- och värmeteknik.

– Jag är övertygad om att det går att ha industriell produktion i Sverige. Det gäller att ha rätt fokus och att nischa sig, säger Jan Kristoffersson, som är vd på företaget.

När han får frågan vad som kan underlätta för hans nysatsning tar han spontant upp hur svårt det är att ordna finansiering. Lönerna kan hanteras så länge de inte överstiger inflationen, menar han.

Han är också väl medveten om vad som orsakat den svenska ”vitvarudöden”. Trots att Electrolux kylar och frysar i Mariestad tillhörde det högre prissegmentet höll inte affären. Prodmas affärsidé bygger på att snabbt ställa om efter marknadens krav.

– Vi har en djup förankring på orten. Vi vill inte att det ska bli ett lagerhotell som Asko i Vara. Vår drivkraft är att skapa fler arbetstillfällen och vi har byggt en business som baseras på utveckling och produktion av nya affärer. Eftersom vi har stenkoll på kostnaderna att tillverka kylmaskiner vet vi att kalkylerna håller. Det är riktigt spännande, säger Jan Kristoffersson.

Fotnot: Denna granskning är gjord i samarbete med Arbetsmarknadsnytt.se.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Medarbetarna stal företagshemligheter – nu har de fällts i tre domstolar

STÖLD Tre medarbetare sa upp sig och startade eget i samma bransch och efter att ha stulit hela kundregistret. Det bestraffades med rekordhöga böter i Hovrätten. Nu har även AD fastställt skuld och höga böter.
NYHET Publicerad:

Starkt uppåt för nyföretagandet

BAROMETER Nästan 69 000 nya företag registrerades i Sverige förra året. Det är knappt 4200 företag fler än år 2015, vilket innebär att nyföretagandet ökade med 6,4 procent. Göteborg, Trosa och Ekerö tog sig in på listan över de tio kommuner där det startas flest nya företag per invånare.
NYHET Publicerad:

Träffsäker värvning - tack vare video

I PRAKTIKEN Ica-handlaren Pernilla Eskils har halverat sin anställningsprocess med hjälp av videorekrytering. Social kompetens står högst upp på önskelistan. "Jag provade och är fast. I dag kan jag inte klara mig utan det här verktyget för att hitta rätt personer till butiken”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Striden om personaloptionerna

SKATTEREGLER Personaloptioner är ofta en nyckelfaktor för små tillväxtföretag som vill rekrytera topptalanger. I slutet av förra året lade regeringen fram ett förslag på nya skattelättnader för den här typen av incitamentsprogram. Men förslaget väckte ett ramaskri i startupvärlden. Företag som Spotify och Klarna sågar förslaget eftersom så få bolag omfattas av de nya reglerna.
NYHET Publicerad:

Inspiration för alla blivande exportörer

EXPORT Inspiration är nyckeln för framför allt de medelstora svenska företagen som har modet att satsa på export. Det framgår av boken ”Miljardvallen”.
NYHET Publicerad:

Orimliga kontroller vid upphandling

UPPHANDLING Färre anbud, mer pappersarbete och integritetskränkande. Krav på utdrag ur belastningsregistret vid offentlig upphandling får flera negativa konsekvenser. ”En vansinnig administration väntar”, säger Marcus Westdahl, vd för möbelföretaget European Furniture Group.
NYHET Publicerad:

En våg av ökat regelkrångel

REGELKRÅNGEL Regelkrånglet fortsätter att öka trots regeringens löften om att det ska minska. Det gör att företagen tvingas lägga ännu mer resurser på administration i stället för tillväxt och stärkt konkurrenskraft. ”Självklart ska vi hålla oss till lagar och regler men det handlar ofta om sådana petitesser”, säger Björn Rudström, vd på Pacwire.
NYHET Publicerad:

Andreas Carlsson: "Jag är ett vanligt popsnöre som halkade in på investeringar och entreprenörskap”

TIO FRÅGOR Han började sitt yrkesliv som låtskrivare och har flera listettor med världsartister på sin cv. Sedan dess har Andreas Carlsson startat skolor, suttit i juryn för ”Idol” och ”X Factor” och blivit en investerare av rang. Bäst mår han när han är på språng.
NYHET Publicerad:

Gamla bilbälten guld värda för Johanna

NYKLÄCKT För Johanna Boman är bilvrak en skattgömma. Hon använder begagnade bilbälten som material till Rebelts designade väska.
NYHET Publicerad:

Amerikansk dröm i svensk succéförpackning

ENTREPRENÖR De flesta skulle nog gissa att design- och inredningsföretaget Lexington är amerikanskt. Men bakom varumärket står den svenska designentreprenören Kristina Lindhe. Under 20 år har hon byggt upp ett företag som säljer amerikansk livsstil mer framgångsrikt än amerikanarna själva.
NYHET Publicerad:

Äventyret fortsätter trots svängningar i konjunkturen

VAD HÄNDE SEN Traditionell arrangör av konferenser och event å ena sidan. Specialist på äventyr och upplevelser å den andra. Adventura har trotsat konjunkturerna och hittat nya områden där den ursprungliga affärsidén kan utvecklas.
NYHET Publicerad:

Räddaren i skattenöden

RÄTTSHJÄLP Den entreprenör som hamnar i statens och Skatteverkets klor riskerar en svår och utdragen kamp. Skattereglerna är bitvis otydliga och själva processen rättsosäker. Det hävdar grundarna till initiativet "Rättvis Skatteprocess", som hjälper företagare som råkat illa ut i skattemål.
NYHET Publicerad:

Han är Sveriges främsta entreprenör

UTMÄRKELSE Johan Löf, vd på RaySearch Laboratories, är Sveriges främsta entreprenör. Det stod klart när den nationella finalen av EY Entrepreneur of the Year avgjordes.
NYHET Publicerad:

Jannika Hernelius: ”Jag har aldrig passat in i några fack”

TIO FRÅGOR Kreativiteten och entreprenörsandan har alltid drivit henne framåt. Men egentligen var det slumpen som fick kreatören Jannika Hernelius att bli egen företagare.
NYHET Publicerad:

Så golvade Pappelina mattmarknaden

ENTREPRENÖR När designern Lina Rickardsson för första gången vävde i plast insåg hon potentialen. Nu ligger Pappelinas mönstrade plastmattor på golvet i vart och vartannat hem. Men det som på ytan ser ut som en tillväxtsaga har inneburit mycket hårt arbete för Lina Rickardsson, som har dyslexi.
– För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag.