Skogsägare utan ersättning efter myndighetsbråk

video spelare

915

Entreprenör granskar Sedan en uppmärksammad dom 2015 har staten valt att stoppa avverkning av stora arealer fjällnära skog utan att ge ersättning till skogsägarna. Tidningen Entreprenörs granskning visar att arkitekten bakom är Kammarkollegiet. ”Det övergår min fattningsförmåga hur Kammarkollegiet kommit fram till ståndpunkten”, säger Stefan Rubenson, jurist på advokatfirman Åberg & Co och tidigare rättschef på miljödepartementet.

artikelserie bild Striden om skogen

Äganderätten i skogen är satt under press. Allt fler skogsägare förlorar brukanderätten över sin skog när olika miljömål vinner mark på bekostnad av skogsproduktionen.

Fler artiklar i denna serie

Just nu pågår ett drama ute i de fjällnära svenska skogarna där staten försöker stoppa markägare som fått avverkningsstopp att få ersättning från staten för sin skog. Entreprenör har granskat ärendets gång genom Myndighetssverige där ett yttrande från Kammarkollegiet kan få enorma konsekvenser för svenska skogsnäringen. Trots yttrandet vill kollegiet idag inte stå för beslutet utan skyller allt på Skogsstyrelsen. Samtidigt lägger Skogsstyrelsen skulden på Kammarkollegiet.

– Visst är det så att staten får ta och skydda mark men den måste betala för sig. Nu försöker man glida på den principen och det är oacceptabelt, säger Pär Lärkeryd, vd på föreningen Norra Skogsägarna.

Staten förlorar kontrollen

Den här historien har sin upprinnelse i Kvikkjokk 115 mil norr om Stockholm där Naturskyddsföreningen 2015 via EU-lagstiftning lyckades överklaga ett avverkningstillstånd för fjällnära skog till Kammarätten och vinna. Det är den så kallade Änokdomen - och den skulle visa sig få stora konsekvenser för både stat och skogsägare.

– I och med den här domen tappade staten kontrollen över hur stora ersättningsbelopp den skulle kunna bli tvungen att betala ut, säger Magnus Norberg, jurist på LRF Konsult, som driver ett principmål åt LRF för 11 stycken skogsägare med fjällnära skogar som nekats att avverka och att få ersättning.

Före Änokdomen beviljade Skogsstyrelsen i princip alla avverkningar i den fjällnära skogen. Men efter domen drog man i handbromsen. Skogsstyrelsen ville inte riskera att hamna i kostsamma juridiska processer och därför började man neka allt fler skogsägare till fjällnära skog avverkningstillstånd. Skogsstyrelsen beslöt sig också för att utreda hur skulle förhålla sig till den nya verkligheten. Det är en utredning som pågår och som kraftigt försenats.

– I och med domen hamnade vi i ett nytt läge eftersom det inte handlar om att vi ger skogen formellt skydd utan att vi nekar avverkning. Det är viktigt att det blir rätt från såväl skogsägarens perspektiv som för skattebetalarna och det har visat sig vara svårt. Det är därför det drar ut på tiden, säger Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen.

Kartan ritas om

När utredningen drog igång i november 2016 stoppade Skogsstyrelsen utbetalningarna av ersättningar till de markägare som nekats avverkning. Praxis är annars att staten ersätter markägarna med 125 procent av marknadsvärdet. För att inte förlora sin rätt till ersättning stämde då ett 20-tal skogsägare staten vid Mark- och miljödomstolen i Umeå.
I det läget måste staten agera och som vanligt när den står inför rätta är det Kammarkollegiet som är dess advokat. Kollegiets ansvar är att ta till vara statens intressen.

Men här sker något märkligt.

I Kammarkollegiets yttrande till Mark- och miljödomstolen, som alltså är den linje som staten intar i den här frågan, ritar Kollegiet om kartan för hur staten ska förhålla sig till frågor om ersättning, äganderätt och intrång. Kammarkollegiet ifrågasätter i yttrandet hur stort intrång ett avverkningsförbud i den fjällnära skogen faktiskt innebär för skogsägarna. Kammarkollegiets argument är att föryngringsavverkning i fjällnära skog inte kan anses vara pågående markanvändning och då har inte eller skogsägarna rätt till någon ersättning. 

Kollegiet skissar också på ett helt nytt ersättningssystem som baserar sig på en ränta på marknadsvärdet och som ska betalas ut årligen under en tidsperiod fram tills dess att en markägare hypotetiskt kan ansöka om avverkningstillstånd igen - givet att förutsättningarna för naturvärdet förändrats. En modell som om den blev verklighet skulle hamna långt under dagens praxis om 125 procent.

Tvärtemot rådande expertis

Entreprenör har fått tillgång till en expertrapport som Skogsstyrelsen beställt för sin pågående utredning. Den har skrivits av bland annat Stefan Rubenson på advokatfirman Åberg & Co som är Sveriges mest erfarna miljöjurist och före detta rättschef på miljödepartementet. Hans rapport tar tydligt ställning för att skogsbruk i fjällnära skog är pågående markanvändning och understryker skogsbrukets långa tidscykler samt markägarens rätt till ersättning.

– Det övergår min fattningsförmåga att Kammarkollegiet kunnat komma fram till sin slutsats. Om det försigår skogsbruk på en skogsfastighet är det pågående markanvändning. Man ska inte intellektualisera för mycket.

Även Gunnar Lindén, expert på naturvårdsfrågor på LRF Skogsägarna, ställer sig helt främmande till Kammarkollegiets linje.

– Det finns tydliga bestämmelser att markägare har rätt till ersättning och att det är pågående markanvändning. Det är anmärkningsvärt att staten driver detta.

Egna agendor

Gunnar Lindén menar att det finns tjänstemän på Kammarkollegiet som driver egna agendor som speglar deras personliga åsikter.

Vad baserar du det antagandet på?

–  För att Kammarkollegiets linje så radikalt går emot all expertis och alla lagförarbeten inom det här området.

Kammarkollegiets yttrande som skickats till Mark & Miljödomstolen har skrivits av en tjänsteman som förra året blev JO-anmäld för jäv av Hallands vattenförening. Misstanken om jäv beror på att tjänstemannen också är medlem i föreningen Älvräddarna som vill stoppa den småskaliga vattenkraften. Kammarkollegiets generaldirektör Gunnar Larsson har stängt av tjänstemannen från att arbeta med vattenfrågor under den pågående utredningen.

Myndigheterna skyller på varandra

När Entreprenör frågar Kammarkollegiet om vem som står bakom den nya linjen uppger man att det är Skogsstyrelsen som driver de här frågorna.

– Vi på Kammarkollegiet representerar staten som ett ombud. Vi litar alltid på Skogsstyrelsen och väntar in deras ställningstagande i frågor som om det är pågående markanvändning och vilken ersättning som Skogsstyrelsen vill betala ut till markägaren, och då följer vi alltid Skogsstyrelsen, säger Gunnar Larsson.

Men Skogsstyrelsen är säker på sin sak. Det är Kammarkollegiet som är upphovsmannen.

– Ja, i de pågående rättsfallen är det Kammarkollegiet som hävdar att skogsägaren inte ska få någon ersättning eftersom föryngringsavverkning inte anses räknas som pågående markanvändning. Men samtidigt väntar dom på vårt ställningstagande i den utredning som vi håller på med. Vår uppfattning just nu är att vi inte har någon uppfattning eftersom vi utreder frågan, konstaterar Herman Sundqvist.

Bankerna bevakar scenariot

Anders Pettersson, ansvarig för Allmäningskogarna i Västerbotten, tror att myndigheternas dribblande handlar om att staten försöker hitta ett sätt att slippa de stora ersättningar som Änokdomen öppnat upp för.

– Det kan ju bli fråga om miljardbelopp för något som tidigare inte kostat något för staten. All expertis säger ju att man ska ersätta som vanligt.

Den här processen har även fått bankerna att höja på ögonbrynen eftersom de ser en fara med att deras säkerheter sjunker i värde. Tomas Uddin är kommunikationschef på Landshypotek.

– Vi följer så klart den här frågan eftersom vi har kommit överens med kunden om ett värde på skogen. Ändras det, så är det så klart ett problem.

Nu är allt en enda röra. Myndigheterna skyller på varandra och rådande expertis ifrågasätts. Förhoppningsvis klarnar läget när Mark & miljödomstolen i Umeå senare i vår tar ett beslut i frågan.

– Då blir Skogsstyrelsens utredning i princip värdelös eftersom domstolen har sista ordet, konstaterar säger Gunnar Lindén.

Entreprenör har sökt Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) och Miljöminister Karolina Skog (MP) för en kommentar men de svarar att de inväntar den pågående utredningen.

Men vid en interpellation i riksdagen tidigare i år när Karolina Skog fick en fråga om ersättningarna och den fjällnära skogen svarade hon att staten inte kan gå in och ta ett ”mycket större ansvar än vad man gör nu” samt att ”det skulle innebära att posten markersättningar i den statliga budgeten skulle behöva ökas enormt mycket”.

Tidslinje

I Änok-domen från 2015 upphävde kammarrätten Skogsstyrelsens beslut om tillstånd till en avverkning norr om Kvikkjokk med motiveringen att området har ett högt naturvärde.
 

Från att i princip bifallit samtliga avverkningsförfrågningar för fjällnära skog börjar nu Skogsstyrelsen att neka skogsägare att avverka.
 

I november 2016 tillsätter Skogsstyrelsen därför en utredning tillsammans med Naturvårdsverket och Kammarkollegiet kring hur man ska förhålla sig till ersättningskrav och intrång i den fjällnära skogen. Den utredningen är inte klar än.
 

I samband med att utredningen drar igång stoppar Skogsstyrelsen alla ersättningsutbetalningar till markägare och markägarna uppmanas att stämma staten för att inte förlora sin rätt till ersättning.
 

Kammarkollegiet fungerar som statens advokat och skriver sommaren 2017 ett yttrande som ifrågasätter om skogsbruk kan anses vara pågående markanvändning och därmed även markägarnas rätt till ersättning.
 

Den linjen går emot rådande expertis på området. I december 2017 lämnar Stefan Rubenson, på advokatfirman Åberg & Co, och före detta rättschef på miljödepartementet sin rapport till Skogsstyrelsen. Den tar ställning för ägande- och ersättningsrätten.
 

Mark & Miljödomstolen i Umeå har meddelat att den ska fatta beslut i frågan under våren 2018.

Urban Ermling Martin Berg