Skogsstyrelsen: Artskyddsförordningen måste bli rättssäker

Äganderätten Det är inte bara LRF som vill att artskyddsförordningen ska ses över. Även Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och en majoritet i Riksdagen anser att förordningen omedelbart ses över eftersom den inte är rättssäker.

Herman Sundqvist-6 (6).jpg
Foto: Veronika Lax
Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.
sdlsz9f2ce8_NormalPreview.jpg
Eskil Erlandsson, landsbygdspolitisk talesperson för Centern.

Både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket vill att regeringen ser över artskyddsförordningen. Anledningen är att fler och fler markägare överklagar olika beslut som fattats med stöd av förordningen. Det har resulterat i ett flertal domar som pekar i olika rättsliga riktningar vilket gör det omöjligt för både myndigheter och domstolar att fatta rättssäkra beslut.

– Vi meddelade regeringen redan 2016 att vi anser att artskyddsförordningen bör utredas. Anledningen är att regelverket behöver vara rättssäkert, effektivt och tillämpbart, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.

Vilka problem ser ni mer specifikt med artskyddsförordningen?

– Det är till exempel problematiskt att det inte följer någon ersättning till fastighetsägaren med förordningen när vi förbjuder en åtgärd, vilket är fallet vid annan lagstiftning. Det är också oklart vilka kunskaper en skogsägare kan förväntas ha om olika arter som omfattas av direktivet. Det är ju en sak att känna igen en tjäder, men en annan att kunna identifiera en sällsynt och hotad skalbagge, säger Herman Sundqvist.

Konflikten kring miljömål och äganderätt, som genom artskyddsförordningen ställs på sin spets, har även orsakat stor splittring i Sveriges riksdag och regering. Klyftan mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet i frågan är bråddjup.

Splittringen visade sig även i början av april när Alliansens och SDs representanter i Miljö- och jordbruksutskottet underkände regeringens skogspolitik när de i ett betänkande kring skogspolitiken föreslog fyra tillkännagivanden*.

Det viktigaste bland dessa var att se över artskyddsförordningen omedelbart. Vidare markerar utskottet att långsiktiga förutsättningar för skogsbruket bör säkras och även att ersättningsmodeller vid skyddande av skog ses över.

– Landets alla privata skogsägare vet inte vad som gäller, industrin vet inte vad som gäller och frågan är om ens regeringen vet det. Skogen representerar ett så oerhört stort ekonomiskt värde för Sverige - så många jobb och exportintäkter - och vi kan inte ha det så här. Det är därför riksdagen tar över, uppgav Eskil Erlandsson, landsbygdspolitisk talesperson i Centern till tidningen Dagens Industri i samband med att tillkännagivandena presenterades.

*Ett tillkännagivande är ett beslut i riksdagen där den meddelar regeringen sin åsikt om att man anser att en viss fråga bör utredas.

Fakta: Artskyddsförordningen

Artskyddsförordningen är införlivad i miljöbalken och därmed i den svenska miljölagstiftningen.

 

Den innebär att Sverige ska skydda och bevara vilda djur och växter vid förändring av och påverkan på naturen.

 

Förordningen kommer ursprungligen från EU:s två naturskyddsdirektiv om fridlysning av arter – art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet.

 

Dessa direktiv låg sedan till grund för artskyddsförordningen som infördes i svensk lag 2008.

 

Enligt artskyddsförordningen är alla fåglar, grod- och kräldjur och ytterligare cirka 300 djurarter, växter, svampar och lavar fridlysta. Det innebär att man inte får döda, skada, fånga eller störa dem. I bilagorna till art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet preciseras vilka arter som inte får skadas. Listorna omfattar ett tusental arter – bland annat däggdjur, insekter, reptiler, grod- och kräldjur, växter och alla vilda fåglar.

 

Artskyddsförordningen ger heller inte någon ersättning till en markägare som inte kan utöva sin verksamhet på grund av direktivet.

 

Direktivet har först på senare år börjat tillämpas i skogen.

Martin Berg