Skogsstyrelsen lägger ned utredningen om skogen

Äganderätten Skogsstyrelsen väljer nu att avsluta sin egen utredning om ersättningsnivåerna för den fjällnära skogen. Juridiken är för svår, uppger den. Nu skickas bollen vidare till domstolarna och regeringen. "Det är anmärkningsvärt", säger Gunnar Lindén, expert på LRF.

Gunnar Lindén
Risken finns att domstolarna går på Skogsstyrelsens resonemang, menar Gunnar Lindén, LRF.

Skogsstyrelsens utredning om ersättningsnivåerna för den fjällnära skogen avslutas eftersom den är för juridiskt komplex. Anledningen är att man vill ha vägledande domar. Det skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande. 

– Den grundliga utredning som gjorts visar att det inte finns något entydigt och klart svar på ersättningsfrågan. Lagstiftningen har stora brister och varken förarbeten eller rättspraxis ger oss vägledning. Då är det enda rimliga att överlämna frågan till domstolen, säger Herman Sundqvist, Skogsstyrelsens generaldirektör.

I den nedlagda utredningen föreslår Skogsstyrelsen en ersättning motsvarande avkastningsräntan under en period av fem år. Efter det kan en ny ansökan skickas in.

– Jag tycker att den nya ersättningsmodellen är anmärkningsvärd eftersom det blir Skogsstyrelsens ställningstagande. Risken finns att domstolarna går på deras resonemang, säger Gunnar Lindén.

Vill ha domstolarnas vägledning

Just nu väntar ett 20-tal markägare på att deras fall ska avgöras av Mark- och miljödomstolen i Umeå. Hasse Bengtsson, expert på Skogsstyrelsen, förklarar hur myndigheten resonerar kring ersättningsfrågan.

– Handlar det om ett beslut om områdesskydd, som gäller för all framtid, ska 125 procent av marknadsvärdet betalas ut. Men vi är inte säkra på att ett nekat tillstånd går att jämställa med ett beslut om områdesskydd. Rent teoretisk kan markägaren ansöka om ett nytt tillstånd redan dagen efter, även om det är stor sannolikhet att markägaren kommer att få ett fortsatt negativt besked eftersom de naturvärden som ska bevaras med all sannolikhet kommer att kvarstå under en lång tid.

Därför vill Skogsstyrelsen att domstolarna ska avgöra frågan.

– I de fallen där vi betalar ut en årlig ersättning som baseras på virkesvärdet av den aktuella avverkningen är det en mycket lägre ersättning än för ett fullt områdesskydd. Därför tycker vi att det är viktigt att domstolarna reder ut den här frågan så att markägarna får rätt ersättning, fortsätter Hasse Bengtsson.

Men hur går ni till väga om de domarna pekar åt olika håll?

– Ja, det kan mycket väl bli så och då kvarstår osäkerheten vilket betyder att vi inte kommer att kunna hantera det här så snabbt som vi skulle vilja. Utan då får vi vänta på domar i de högre instanserna innan vi kan justera våra beslut.

Skogsstyrelsen har även begärt att regeringen ska vägleda myndigheten i frågan.

– Då kommer vi att kunna fatta beslut utifrån den vägledningen. En väg är att regeringen bestämmer att de aktuella områdena ska bli reservat eller biotopskydd. Då har vi åtminstone löst ersättningsfrågan eftersom markägarna då får full ersättning, konstaterar Hasse Bengtsson.

När Skogsstyrelsen initierade utredningen tillsammans med Naturvårdsverket för 1,5 år sedan anlitade den Advokatfirman Åberg & CO. Deras utredning leddes av Sveriges främsta expert på miljörätt, Stefan Rubensson, och den landade i att markägarna ska få full ersättning enligt expropriationslagen.

– Jag tycker att det visar på en feghet från Skogsstyrelsens sida. Först lägger den stora pengar på att anlita en av Sveriges främsta experter, och sedan tar Skogsstyrelsens tjänstemän inte hänsyn till det utan drar sina egna slutsatser. Det är anmärkningsvärt, menar Gunnar Lindén.

Ytterligare en viktig fråga är om avverkning i fjällnära skog är pågående markanvändning eller inte. Den frågan går inte att få ett entydigt svar på, enligt utredningen.

– Det kan vara svårt att avgöra i vissa fall eftersom det gått så lång tid. Då kan det vara svårt att hitta spår av skogsbruk och även här är rättsläget oklart, menar Hasse Bengtsson.

Detta handlar striden om

När en skogsfastighet ges områdesskydd gäller avverkningsförbudet för all framtid. I de fallen betalas full ersättning, eller 125 procent av marknadsvärdet, ut till markägaren.

För den fjällnära skogen är det inte fråga om ett områdesskydd, utan mer att hänsyn ska tas till särskilda naturvärden. Markägaren kan även ansöka avverkningstillstånd upprepade gånger. Så är inte fallet om skogen är områdesskyddad. Därför är det juridiskt svårt att avgöra hur ersättningssystemet för markägarna ska se ut, enligt Skogsstyrelsen.

Martin Berg