Småföretagare utsätts för tuff skattjakt

Skatteverkets metoder I höstas fick Emanuel Imanuelsen plötsligt besked om en restskatt på över 47 miljoner kronor. Men efter att han lämnat synpunkter sänktes den till 7,5 miljoner. Hans advokat är kritisk till att Skatteverket på så lösa grunder har eftertaxerat ett så stort belopp, som dessutom visade sig vara felaktigt.

Emanuel Imanuelsen
Foto: Foto: Privat
Emanuel Imanuelsen

När småföretagare hamnar under Skatteverkets lupp kan vad som helst hända. Det har Emanuel Imanuelsen fått erfara. För 20 år sedan startade han K-soft, ett företag som säljer faktureringsprogram för småföretag. Största marknaden finns i Sverige och Norge.

2004 flyttade han och frun Christina till England för att starta verksamhet även där. De är skrivna där men har kvar företag, hus och kontor i Sverige eftersom de gör jobb här.

Efter två års revision av K-soft fick Emanuel Imanuelsen i november förra året ett chockbesked från Skatteverket: 47 miljoner kronor i skatt skulle betalas för taxeringsåren 2011–2014.

Bakgrunden är att K-softs bolag i England har sålt it-system baserad på programvara som Emanuel Imanuelsen personligen äger upphovsrätten till. Enligt Skatteverket borde han ha tagit betalt för det marknadsmässiga värdet för upphovsrätten av de engelska bolagen, och sedan skattat för inkomsten i Sverige. Men det har han inte gjort.

Skatteverket har då beräknat inkomsten till att det ”i vart fall bör vara vad det svenska bolaget har betalat till de engelska bolagen”, vilket slås fast till 47 miljoner kronor.

Emanuel Imanuelsen förstår inte hur Skatteverket kan begära att han ska betala skatt på inkomster som aldrig har funnits, och dessutom ett belopp som motsvarar den tredubbla omsättningen i Sverige. Han upplever att det dessutom ofta är småföretag som drabbas hårdast.

– Det är helt galet! Allt handlar om att Skatteverket ska hitta något att beskatta. Jag vill göra rätt för mig, men det är inte schyst när Skatteverket konstruerar tekniska skatter på pengar som aldrig funnits, säger han.

Sista svarsdatum på promemorian var 15 december men svarstiden förlängdes till 31 januari.

Vad som hände sedan har Emanuel Imanuelsen och Skatteverket olika syn på. Skatteverket hävdar att inget svar kommit in den 31 januari och började därför agera.

Enligt Emanuel Imanuelsen fick advokaten den 30 januari anstånd att lämna svar till den 6 februari. Den ansvarige handläggaren var ändå på semester. Men Skatteverket hävdar å sin sida att advokaten missförstått detta.

Den 3 februari lämnade Emanuel Imanuelsen in sina synpunkter men då hade Skatteverket dagen innan hunnit ansöka om betalningssäkring hos Förvaltningsrätten av hans tillgångar upp till 35 miljoner kronor.

Det innebär att Skatteverket via Kronofogden kan begära utmätning av tillgångar och frysa bankkonton upp till detta belopp. I det här fallet gick Kronofogden direkt in och stoppade den planerade försäljningen av Emanuel och Christina Imanuelsens hus i Sverige. Enligt Emanuel har Skatteverket haft husförsäljningen under övervakning.

Hans advokat Erik Björkeson på DLA Piper menar att fallet är ovanligt med tanke på det höga beloppet och den bristfälliga utredningen. Han anser att Skatteverkets agerande är märkligt.

– Hur är det med rättssäkerheten när Skatteverket på så lös grund eftertaxerar ett så stort belopp och dessutom i en enpartsprocess fått igenom betalningssäkring hos domstol?

Emanuel Imanuelsen och hans advokat är mycket kritiska till att det går att få igenom betalningssäkring för så höga belopp på så lösa grunder. Särskilt med tanke på att det är en process där Förvaltningsrätten fattar sitt beslut efter vad bara den ena parten, i det här fallet Skatteverket, framför.

– Skatteverket agerar som det vill och ingen får ens veta att det sker. Det är rena öststatsmetoder som används, säger han.

Främsta argumentet för varför den stora skatteskulden är orimlig är att det inte fanns någon värdeöverföring från de svenska aktiebolagen till de engelska bolagen som kommit Emanuel Imanuelsen till del. Dessutom var det frågan om beskattning av samma inkomst två gånger.

När Skatteverket slutligen tog del av synpunkterna minskade plötsligt skatteskulden till 7,5 miljoner kronor.

– På det hela taget är det en väldigt illa förd process, vilket snabbt bevisades av att 80 procent av fordran föll bort när vi kom med våra argument. Det är ovanligt att Skatteverket går på så hårt med ett så dåligt underlag, säger Erik Björkeson.

Parterna tvistar fortfarande om det återstående beloppet. I april beslutade Förvaltningsrätten om anstånd tills rätten hunnit avgöra om skatten är rimlig. Men trots det utmättes huset.

– Sedan vägrade Skatteverket låta oss överklaga vad de hade gjort, under förevändning att det inte var ett överklagbart beslut. Men nu tvingar Förvaltningsrätten Skatteverket att låta oss överklaga.

Den här typen av processer gentemot Skatteverket är enormt krävande för företagen, påpekar Erik Björkeson.

– Att försvara sig mot Skatteverket är svårt och dyrt. Om företagaren dessutom drabbas av betalningssäkring och får sina konton frysta är det ännu svårare.

"Företagare ska känna förutsägbarhet"

Skatteverket hänvisar till skattesekretessen och vill inte kommentera enskilda ärenden. Generaldirektör Ingemar Hansson avböjer förfrågan att svara på frågor. Andreas Elvén, chef för kundmötesavdelningen på Skatteverket, besvarar enbart en generell fråga.

"Många småföretagare uppfattar Skatteverket som övernitiskt och orimligt tufft. Det tar mycket tid och resurser för dem att bemöta och reda ut uppgifter som i vissa fall inte ens stämmer. De vill ha en bättre dialog med Skatteverket för att slippa dramatiska och plötsliga besked som kan påverka hela verksamheten. Vad har ni för kommentarer till det?"
– Vi välkomnar idén om en bättre dialog. Det är ett rimligt krav att man som företagare ska känna förutsägbarhet. Det är också vår erfarenhet att dialog och involvering ger mycket bättre förutsättningar till att förstå varandra. Vi vill att man i så stor utsträckning som möjligt ska kunna koncentrera sig på sitt företagande och inte på onödig administration så vi är positiva till att hitta sätt att förbättra detta, säger Andreas Elvén.

Karin Myrén KM

Karin Myrén och Karin Myrén