Snart smäller momsbomben – drabbar hel bransch

Karin och vård
260

Moms Klockan tickar och frustrationen växer. Snart kan privata vårdgivare drabbas av en 25-procentig kostnadsökning när momsen höjs. ”Det här slår undan benen för den privata sjukvården”, säger Karin Liljeblad, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Den första juli kan privata vårdgivare drabbas av en 25 procentig kostnadsökning när läkare och andra specialistkonsulter som jobbar i deras verksamhet momsbeläggs. Orsaken är att läkare och annan legitimerad vårdpersonal som verkar som egenföretagare hos privata vårdgivare ska betraktas som bemanningsföretag och inte som momsbefriade vårdföretag. De offentliga vårdgivarna ersätts för den ökade momskostnaden, men inte de privata vårdgivarna, förklarar Karin Liljeblad, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

– Det här slår undan benen för den privata sjukvården. Det snedvrider konkurrensen för våra medlemmar då de får ta hela kostnaden, själva, säger hon. 

– Och detta i ett läge när vi behöver alla händer inom vården. Det är en väldigt olycklig utveckling, fortsätter hon.

Skatteverket betraktar i ett rättsligt ställningstagande specialistkonsulter som verkar i eget företag som bemanningsföretag och inte vårdgivare, vilket har skapat osäkerhet och frustration hos många företag. Specialistkonsulterna spelar en oumbärlig roll i såväl den privat drivna som offentligt drivna vården, i synnerhet i glesbygd och i regioner där det är svårt att bemanna med fast anställda heltidstjänster. Många sjukgymnaster, läkare, sjuksköterskor och så vidare som är underleverantörer och driver enskilda konsultföretag blir då avsevärt mycket dyrare att köpa in för de privata vårdgivarna. En del av dessa har börjat trappa ner sitt yrkesliv men besitter en hög kompetens och de vill gärna fortsätta att bidra med sitt arbete.

– För de privata vårdföretagen är de en oerhört viktig resurs då de är flexibla och gör den privata vården väldigt effektiv. Att kunna anlita deras specialistkompetens är en förutsättning för att vården ska kunna fungera i många delar av Sverige där det inte är så tätt befolkat, säger hon.

Just nu ligger ett flertal ärenden hos Skatterättsnämnden och Karin Liljeblad hoppas att rättspraxis blir en annan. Att nämnden och Högsta Förvaltningsdomstolen ska inse att det är skillnad på tjänster från ett bemanningsföretag och en vårdtjänst från en enskild läkare verksam i vården via eget företag.

Per Nyman, affärsområdeschef på Aleris pekar på flera stora problem om momsen blir verklighet.

– Risken är att vi förlorar kompetens i en situation när sjukvården redan är underbemannad. I vissa områden bor det inte nog med specialister och de måste hyras in för patienternas bästa. I andra områden kanske det finns specialister men inte patientunderlag för en heltid. Då ger systemet med underkonsulter en stor flexibilitet och är en stor resurs i dagens sjukvård, säger han.

Han har förståelse för kravet om fler utbildningsplatser för att råda bot på exempelvis läkarbristen men poängterar att det är många år från att en läkarstudent sätter sig i skolbänken till dess vi har en färdig specialist.

– Vare sig man gillar det eller inte så är det så här situationen ser ut och systemet med specialister som underkonsulter är flexibelt och bra i dagens situation, säger han.

Aleris driver sjukhuset i Bollnäs åt region Gävleborg men kommer att överlämna driften till regionen den första november 2019.

– Att säga att momsproblematiken är hela orsaken är att överdriva men det är definitivt en droppe i bägaren, säger han.

Såväl SKL, Läkarförbundet, Svenskt Näringsliv och Vårdföretagarna har nu vänt sig till Skatteverket med uppmaningen att skjuta på tillämpningen av den nya vårdmomsen tills Skatteverkets tolkning har blivit rättsligt prövad.

Urban Ermling