Statistik: Statens skogsbeslag ökar kraftigt

560

Skogen och äganderätten Antalet skogsägare som förlorar brukanderätten över sin egen skog sedan Artskyddsförordningen började tillämpas 2016 har ökat med över 30 procent. Dessutom har antalet registrerade nyckelbiotoper fördubblats, vilket i princip innebär att skogen blir osäljbar.

Nyckelbiotop
Foto: Skogsstyrelsen
artikelserie bild Striden om skogen

Äganderätten i skogen är satt under press. Allt fler skogsägare förlorar brukanderätten över sin skog när olika miljömål vinner mark på bekostnad av skogsproduktionen.

Fler artiklar i denna serie

Gunnar.jpg
Foto: LRF
Gunnar Lindén, expert på naturvårdsfrågor på LRF.
Johan Åberg
Foto: Skogsstyrelsen
Johan Åberg, processförvaltare på Skogsstyrelsen.
Herman Sundqvist
Foto: Skogsstyrelsen
Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen.

Artskyddsförordningen har varit införlivad i svensk lagstiftning sedan 2008. Men det var först 2016 som regelverket började tillämpas i skogen efter påtryckningar från bland annat Naturvårdsverket och ideella naturvårdsföreningar.

För skogsägarna kan den resultera i ett avverkningsstopp utan ersättning från staten.

Nu visar färsk statistik från Skogsstyrelsen som Entreprenör tagit del av att antalet beslut som fattats med stöd av artskyddsförordningen skjutit i höjden under de tre år som den tillämpats.

2016 fattades totalt 333 beslut om olika förbud eller föreläggande. 84 stycken av dem fattades med stöd av artskyddsförordningen som alltså började användas praktiskt det året.

För 2017 var siffran totalt 442 beslut om förbud eller föreläggande varav 194 fattades med stöd av artskyddsförordningen.

Och för det första halvåret 2018 har hittills 198 beslut om förbud eller föreläggande tagits varav 63 tagits med stöd av artskyddsförordningen.

Totalt under de åren handlar det om 978 beslut varav 341 stycken, eller 34 procent, har fattats med stöd av artskyddsförordningen.

En femtedel av de besluten, 63 stycken, är också fattade med hänsyn till miljöbalken vilket innebär att ett större område beläggs med avverkningsförbud utan ersättning.

− De senaste åren har några få fall där miljöbalken och artskyddsförordningen åberopats uppmärksammast i media. Det har bland annat handlat om fallen med svampen bombmurkla och fågeln lavskrika. Men det här visar att det finns ett stort mörkertal där ett relativt stort antal skogsägare fått ett långtgående förbud för sitt brukande, säger Gunnar Lindén, expert på naturvårdsfrågor på LRF.

För de beslut som fattats med skogsvårdslagen och artskyddsförordningen som grund är intrånget på skogsägarens brukanderätt inte lika omfattande.

− De besluten får antagligen den effekten att en begränsning blir totalt sett större än vad som kunnat åstadkommas med endast skogsvårdslagen, fortsätter Gunnar Lindén.

Regeringen har efter uppmaning från både Skogsvårdsstyrelsen och Naturvårdsverket beslutat att artskyddsförordningen ska ses över men hittills har ingenting hänt. Detta trots att Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist anser att artskyddsförordningen inte är rättssäker, effektivt eller tillämpbar och han har länge efterlyst en vägledning.

− Det betyder att man faktiskt har testat en oprövad lag som fått konsekvensen att ett antal markägare fått långtgående inskränkningar på sin mark utan att det prövats, säger Gunnar Lindén.

Varför har det inte gjorts?

− De skogsägarna har väl litat på Skogsstyrelsen, eller känt att det inte är värt det, och då inte velat ta ärendet till domstol.

Samtidigt som skogsägarna haft anledning att känna oro över artskyddsförordningen har även antalet områden som registrerats som nyckelbiotop mer än fördubblats de senaste åren visar statistiken.

Nyckelbiotop är ett samlingsnamn för ett område som innehåller känsliga och sällsynta djur- och växtarter. En nyckelbiotop hittas främst i gammal skog som då i princip blir osäljbar eftersom de stora skogsbolagen åtagit sig att följa certifieringar som säger att den skogen inte ska säljas.

Från att cirka 200 avverkningsanmälningar om året berört områden som sedan tidigare var registrerade som nyckelbiotoper sköt antalet avverkningsanmälningar i höjden 2015. Då registrerades 448 stycken avverkningsanmälningar som nyckelbiotop och 2016 ökade de till 500 stycken.

Johan Åberg är processförvaltare på Skogsstyrelsen.

− Ökningen kan bero på flera saker. Att skogsägare i högre utsträckning avverkningsanmäler områden som är nyckelbiotoper men också att det totala antalet avverkningar blivit fler och till följd av det kan leda till flera träffar på nyckelbiotoper.

Gunnar Lindén på LRF menar att den förklaringen inte håller.

− Jag har svårt att se att avverkningarna har ökat i den omfattningen. Jag tror att det handlar om förändrade rutiner hos Skogsstyrelsen. Antingen har de varit mer aktiva i att registrera, eller så har de förändrat sin syn på eller gräns för vad som är en nyckelbiotop.

Regeringen fattade i våras ett beslut om att ge i uppdrag till Skogsstyrelsen om en ny landsomfattande inventering av så kallade nyckelbiotoper i skogen. Även fortsättningsvis ska inventeringen ske i samband med avverkningsanmälningar. Något som LRF Skogsägarna anser är helt orimligt.

”Låt oss vara tydliga – det finns ingen acceptans hos Sveriges skogsägarrörelse för regeringens beslut. Nyckelbiotopsinventeringen i regeringens tappning måste stoppas”, skrev LRF i en kommentar till regeringens beslut.

Fakta: Artskyddsförordningen och nyckelbiotop

Artskyddsförordningen har varit införlivad i svensk lagstiftning sedan 2008. Förordningen är en sammanslagning av EU:s två naturskyddsdirektiv om fridlysning av arter – art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet.

Arealen nyckelbiotoper,registrerade av de större skogsbolagen, mellanstora skogsägare och Skogsstyrelsen, har ökat under senare år och uppgår nu till cirka 466 000 hektar fördelad på all produktiv skogsmark i landet.

Detta motsvarar cirka 2 procent av den produktiva skogsmarksarealen.

Det nyregistreras ungefär 4 000 hektar nyckelbiotoper per år.

I genomsnitt har det avverkats ungefär 200 hektar registrerade nyckelbiotoper per år sedan 2003.

Regeringen fattade i våras ett beslut om att ge i uppdrag till Skogsstyrelsen om en ny landsomfattande inventering av så kallade nyckelbiotoper i skogen.

För 2017 och 2018 finns det ingen jämförbar statistik eftersom Skogsstyrelsen infört en paus av registreringen i nordvästra Sverige i mars 2017.

 

Källa: Skogsstyrelsen rapport: Nulägesbeskrivning om nyckelbiotoper

Martin Berg