Strid om äganderätt: ”Otroligt viktigt att ta debatten”

Nooshi Treschow Lindahl
Nooshi Dadgostar (V), Anna Treschow, LRF och Helena Lindahl (C).
2.216k

Äganderätt En debatt om kommunerna ska få lösa in mark utan ersättning har blossat upp efter att utredningen Ett snabbare bostadsbyggande presenterades nyligen. Förslagen kan strida mot såväl grundlagen som EU-rätten, menar Anna Treschow, rättspolitisk expert på LRF Skogsägarna.

I en artikel på Entreprenörs sajt riktas hård kritik mot den statliga utredningen Ett snabbare bostadsbyggande. Bland annat reagerade Helena Lindahl, riksdagsledamot (C) i Västerbotten, starkt mot en formulering på sidan 173 om att ”kommunerna efter beslut av länsstyrelsen ska ha en möjlighet att lösa in mark utan ersättning för allmänna platser och mark avsedd för byggnadsverk för vård, utbildning eller omsorg som kommunen har en skyldighet att tillhandahålla…”.

Översatt betyder formuleringen att kommuner via staten kan beslagta mark utan att ge ersättning till entreprenörer, menade hon. Även Näringslivets regelråd, NNR, och Småföretagarna riksförbund uttryckte ett starkt missnöje. 

Men utredaren Nooshi Dadgostar (V) hävdar att utredningens förslag har misstolkats, vilket hon även skriver på sin Facebooksida. Bland annat säger hon att utredningens förslag handlar om vilka regler som ska gälla när byggherrar bygger helt nya stora bostadsområden, och inte alls om privatpersoners bostäder.

Uttalandena från småföretagarna och enskilda riksdagsledamöter som gjordes på denna sida tidigare är beklämmande och har ingen koppling till vad utredningen föreslår. Uppdraget handlar om att undersöka hur ett ökat byggande av nya bostäder kan underlättas. Vi lägger en rad förslag för att det ska gå snabbare att bygga bort bostadsbristen, säger hon.

I artikeln hon hänvisar till ställer Helena Lindahl (C) frågan ”Hur skulle du känna om staten tog din villa med tomt utan att ge någon ersättning för det?”. Hon påstår inte att utredningens förslag drabbar privatpersoner, utan försöker att bredda perspektivet.

Jag tror ärligt talat inte att Nooshi Dadgostar för en sekund inbillar sig att människor missförstått förslaget och tror att det handlar om privatpersoners hus. Däremot har liknelsen använts för att påvisa hur långtgående hennes förslag är om det appliceras på ditt och mitt liv istället för enbart byggherrar. Det ligger så klart i hennes intresse att avgränsa frågan till något som ”bara drabbar stora byggföretag” när det i själva verket handlar om bristen på respekt för det privata ägandet som helhet, säger hon.

Anna Treschow, rättspolitisk expert på LRF Skogsägarna, håller med. Hon är mycket kritisk mot utredningens förslag och menar att äganderätten är hotad.

Kanske hade ett mer pedagogiskt exempel varit att den som ska bygga en villa tvingas betala och anlägga även en busskur på sin tomt eller att en företagare som ska uppföra en lagerbyggnad till sin verksamhet även tvingas bekosta och uppföra en kommunal lagerbyggnad på sin mark, säger hon.

Nooshi Dadgostar vill klargöra att när det rör sig om nya stora bostadsområden som ska byggas behöver också infrastruktur byggas ut. Kommunen ska i en detaljplan kunna avsätta del av byggherrens mark för allmänna ändamål i den omfattning som är skäligt i relation till nyttan exploatören har av planen, menar hon.

– De fastighetsägare som får en värdeökning av sin mark kan enligt dagens regler få vara med och bidra till det, när kommunen får möjlighet att säkra att en del av området används för allmänna ändamål, så som gator, torg, parker och så vidare. Det är inget konstigt utan är en del av vår samhällsplanering som pågår hela tiden, även i centerpartistiska och moderata kommuner, säger hon.

2015 ändrades reglerna genom att ett specifikt statligt förbud infördes, enligt Nooshi Dadgostar.

– Det är alltså detta utredningen tar sikte på. Att ta bort förbudet mot att kunna komma överens om att kunna ge plats även åt förskolor. Det finns fortfarande strikta krav på att det ska vara rimligt i förhållande till exploatörens nytta och att den nya byggnationen i sig ska ha skapat behovet. Vi föreslår alltså en återgång till 2015 års regler, säger hon.

Dagens regelverk innebär att kommuner i vissa fall kan ta över mark om den betalar 125 procent av marknadsvärdet, men det här är något annat, menar Helena Lindahl.

– Att det offentliga ska kunna ta över delar av andras mark utan att betala för sig är av princip fel även om man motiverar det med goda intentioner, exempelvis att man vill bygga en förskola, eller att man anser att andra delar av byggprocessen fungerar dåligt. Jag tror att det är en mycket dålig idé att öppna för sådant som senare kan vidgas till att innefatta allt mellan himmel och jord som det offentliga vill göra på mark som någon annan äger, säger Helena Lindahl.

Anna Treschow anser att utredaren försöker att blanda bort korten.  

– Samtidigt kanske man inte förstår problemet med ändringen eftersom man faktiskt är emot äganderätt, säger hon.

Utredningen vill alltså upphäva ”regleringen i PBL (Plan- och bygglagen) om att ett exploateringsavtal inte får innehålla villkor om att byggherren finansierar uppförandet av byggnadsverk för vård, utbildning eller omsorg som kommunen ska tillhandahålla.”.

Anna Treschow anser att förslaget strider mot såväl grundlagen som EU-rätten samt konventioner om mänskliga rättigheter.

– Här vill man alltså tvinga enskilda byggherrar att finansiera offentligt byggande. Helt galet. Jag tycker att det är otroligt viktigt att ta den här debatten. Det är viktigt för vår ekonomi och rättstat, säger hon.

Daniel Mellwing