Succéinnovation för hundar ledde till patenttvist

Uppfinnaren Nina Ottoson med sin hund och en aktiveringsleksak.
Nina Ottossons innovativa hundleksaker är popolära inte bara bland djuren utan även hos konkurrenter. Hennes produkter har blivit kopierade flera gånger av utländska företag och tvingat henne till långa patentprocesser. Till slut blev hennes företag uppköpt av ett amerikanskt bolag, som hon tidigare legat i tvist med. Där är Nina Ottosson nu anställd som produktutvecklare.

Snilleblixtarna, del två Nina Ottossons innovationer för hundar blev en global succé, men ledde också till att många kopierade hennes produkter. Som innovativ småföretagare är noggrannhet i patentprocesserna och en rejäl dos tålamod avgörande. ”Det märkliga är att det är upp till mig att bevisa att andra har kopierat mig, inte tvärtom”, säger hon. Den andra delen av Entreprenörs artikelserie ”Snilleblixtarna” handlar om hur man skyddar sin idé.

Nina Ottosson och en lekande hund.

Inspiration, kunskap och uthållighet i all ära. Ibland kan ett dåligt samvete vara den bästa sporren för att kläcka idéer. Karlskogabon Nina Ottosson har alltid haft hundar som hon rest runt i landet och tävlat med. Men när hon, i slutet av 1980-talet, fick två döttrar blev hennes två Bouvier des Flandres lätt försummade.

– Det var förståeligt att hundarna kom i skymundan, men samtidigt var det frustrerande. Jag började fundera på hur jag på ett enkelt sätt kunde aktivera dem mentalt, vilket är viktigt för att undvika att de blir problemhundar, säger Nina Ottosson, som vid tillfället arbetade natt som sjukvårdsbiträde på lasarettet.

Sedan barnsben hade hon ständigt uppfunnit nya saker. Den första hundanpassade innovationen var en kula som fylldes med godis, ett sätt att stimulera djurets hjärnaktivitet. Kulan följdes av ett pussel, eller aktiveringsspel, som Nina Ottosson kallar det. Fler aktiveringsleksaker kom till av bara farten.

– Jag startade ett företag eftersom jag märkte att det fanns ett intresse för innovationerna. Ingen bank trodde på mig och folk sa att jag var galen som sysslade med hundleksaker. Tålamodet sattes på prov. Jag reste runt på hundmässor i nästan tio års tid innan försäljningen lossnade, säger hon.

Till slut blev det ohållbart att både arbeta på lasarettet och driva ett företag. Nina Ottosson var tvungen att göra ett val och bestämde sig för att ägna all energi på sina innovationer. Men när satsningen väl var inledd insåg hon att den ensamma uppfinnarens arbete inte enbart handlar om innovationslust och entreprenörsanda.

– Tidigt förstod jag vikten av att skydda innovationerna. Jag gjorde en tabbe redan från början när jag läste på och skrev patentansökningarna helt själv. Det resulterade i att jag ständigt fick tillbaka svar med uppmaningar till ändringar. I Sverige är det väldigt nog hur man skriver ansökan, man är tvungen att rätta om det står ”de” istället för ”dem”. Jag tycker att Patent- och Registreringsverket i Sverige är lite för petiga med det där.

Efter några år anlitade Nina ett patentombud som hjälpte henne att skriva ned det skydd hon önskade.

– Jag blev överraskad över hur lång tid det faktiskt tar innan ett patent godkänns. Dessutom blir årsavgifterna högre för varje år, både utomlands och hemma. Man får utan tvekan räkna med att det kan kosta uppemot en miljon kronor att skydda en idé under många år i flera länder.

Betydligt allvarligare problem väntade dock runt hörnet för den nykläckta företagaren. I mitten av 1990-talet började ett brittiskt företag importera lådvis med hundkulor från Nina Ottossons företag. Men en dag slutade företaget köpa produkten.

– Då upptäckte jag att de hade börjat kopiera min uppfinning. Jag tog hjälp av advokater och efter en lång process fick det brittiska företaget till slut betala ersättning till mig.

Dessvärre är exemplen på patentintrång är många. För sex år sedan blev Nina stämd av ett amerikanskt företag efter att hon hävdat att företaget kopierat hennes produkter.

– Jag var tvungen att ordna med en advokat i USA, vilket inte var billigt. Men jag fortsatte hävda att jag hade rätt. Det märkliga i de här processerna är att det är upp till mig att bevisa att de har kopierat mig, inte tvärtom, säger Nina Ottosson.

En liknande situation uppstod även med ett stort tyskt företag. Nina stämde företaget, som i sin tur stämde henne tillbaka.

De upprepade rättsprocesserna har varit både tidskrävande och enormt kostsamma, understryker hon.

– Som liten företagare är man chanslös mot jättarna, man har inte en suck. De kalkylerar hur länge småföretagaren har råd med att vara med i processen. De lägger föreläggande efter föreläggande, ofta om smågrejer, och det kostar mig tusenlapp efter tusenlapp och i slutändan blev det flera miljoner kronor. Det kostande mig nästan även företaget.

Under årens lopp har Nina upprepade gånger sträckt ut handen åt alla möjliga håll för att få hjälp. Alltid förgäves.
– Folk drog sig undan och vågade inte ens ge råd. De var rädda för att bli indragna. Jag blev alldeles ensam. Det var den allra svåraste biten.

En del av överlevnadsstrategin var att knyta innovationerna närmare till det egna namnet. Med ”Nina Ottosson” som ett tydligt varumärke blev det svårare att göra identiska kopior. Det Alexanderhugg som till slut löste den gordiska knuten, som patentprocesserna innebar, var att Ninas bolag förra året blev uppköpt av ett amerikanskt företag.

– Nu är jag anställd i det amerikanska bolaget och kan syssla med produktutveckling på heltid, utan att behöva bry mig om patent eller rättsprocesser. Det är en väldig lättnad, säger Nina Ottosson, som under årens lopp utvecklat ett fyrtiotal produkter.

Samtidigt betonar hon att innovatörer inte ska vara rädda för att söka patent. Däremot är det viktigt att vara noggrann redan från början.

– Mitt bästa tips är att noga tänka efter om det finns en marknad för produkten. Patent kostar mycket pengar så var noga med att välja ut innovationer som verkligen kan funka. Innan patentansökningen skickas in bör man ta fram ritningar och kontakta företag för att se om de tycker att idén är intressant. En lösning kan vara att redan i ett tidigt skede inleda ett samarbete med ett stort företag. Om intresset finns kan man därefter bedöma om ett patent är aktuellt.

I flera fall kan det vara bättre att söka ett designskydd än ett patent,

– Ett starkt varumärke var en viktig del i min IP-strategi. Designskydd och varumärke kan man söka inom Europa och det är inte alls lika krångligt som patentprocesserna. Patent ska man främst söka om man riktar sig till investerare.

Hundens bästa vän

Namn: Nina Ottosson
Ålder: 55 år
Bor: Karlskoga
Familj: Sambo, två döttrar och hundar.
Gör: Utvecklar mentalt aktiverande spel och leksaker för djur.
Exempel på uppfinningar:
DogTornado: Hunden lär sig att hitta godis i roterande lager av skivor.
Cat MixMax Puzzle: Ett aktiveringspussel för katter
DogCasino: Genom att dra i olika luckor hittar hunden till slut godis
Dogmemory: Minnesspel för hundar
CatPyramid: Genom att vicka och gunga en pyramid får katten sin belöning

Expertens 9 tips

Så skyddar du din innovation

Mats Olsson, ordförande i Svenska Uppfinnareföreningen

  1. Tystnad. I början av innovationsprocessen ska du undvika att berätta om din uppfinning på ett sådant sätt så att den kommer till allmänhetens kännedom. Däremot är det normalt inget problem med att berätta för närstående, bekanta eller affärsvänner. Det är faktiskt så, att vi rekommenderar att du berättar om uppfinningen för personer, som du litar på. Det gör ofta att du får tips och råd om förbättringar och hur du kan ta uppfinningen till marknaden.
  2. Sekretessavtal. Om du av affärsskäl behöver berätta om uppfinningen för företag, potentiella intressenter eller potentiella kunder, bör du upprätta ett sekretessavtal.
  3. Behåll know how. I många fall kan du visa upp din uppfinning, men det finns ett kunnande förknippat med uppfinningen och det håller du för sig själv.
  4. Tidsmonopol. Ibland är det möjligt att ”ta marknaden och konkurrenterna på sängen”. Du utvecklar produkten och förbereder marknadsföringen i tysthet och lanserar produkten på ett sådant sätt så att det tar tid för konkurrenterna att komma ifatt.
  5. Patent. Patent är väl det skydd som de flesta tänker på. Men om du ska söka patent, då måste du ha en strategi. Ett svenskt patent är ofta värdelöst. I många fall är den svenska marknaden för liten för en ny uppfinning. Om du enbart söker patent i Sverige har du i detalj avslöjat din uppfinning, vilket betyder att det är fritt fram för konkurrenter att använda uppfinningen i resten av världen.
  6. ”Världspatent”, som man ibland läser om i pressen, är ett begrepp som inte finns. Men du kan skaffa dig ett tillfälligt världsmonopol genom att göra om din svenska patentansökan till en så kallad PCT-ansökan.
  7. Gebrauchsmuster. Ibland annat Tyskland, Österrike, Finland och Kina finns en enklare form av patent som kallas Gebrauchsmuster. I förhållande till ”vanligt” patent kostar det bara en tiondel så mycket att skaffa ett Gebrauchsmuster och det kan i många fall vara lika bra som ett patent. Problemet är att det bara finns i ett begränsat antal länder, men om du i första hand satsar på att sälja i Europa, så kan det vara ett alternativ; speciellt i kombination med andra skyddsformer.
  8. Varumärke. Ett varumärkesskydd är betydligt billigare och enklare än ett patent och kan i vissa fall ge ett bättre skydd än patent.
  9. Mönsterskydd. Även mönsterskydd kan vara ett bra skydd för uppfinningen.
  10. Kombination av skyddsåtgärder. Det bästa är om du kan göra en kombination av ovanstående. Då får du det bästa skyddet till lägst kostnad.
Jakob Stenberg

Jakob Stenberg