Svidande kritik mot skolpeng

Skola För tre år sedan infördes nya regler för att garantera att skolpengen är lika stor oavsett om eleven går på en friskola eller kommunal skola. Nu växer kritiken mot lagen efter att det visat sig att många kommuner ignorerar den så kallade likabehandlingsprincipen. Ett stort antal överklaganden har hamnat på förvaltningsrättens bord.

Cecilia-friskolae
Cecilia Nykvist

När lagen offentliga bidrag på lika villkor infördes 2010 var förhoppningarna stora bland landets friskolor. Tanken med de nya reglerna är att skolpengen ska vara lika stor oavsett vem som är huvudman.

Till grund för beräkningen av skolpengen ligger den kommunala budgeten där en uppskattning av kostnaden för de kommunala skolorna görs. Så länge kommunens skolor håller sig till budgeten uppstår inga problem. Desto större blir dem när kostnaderna skenar.

– Det är ofta man ser att kommunen fastställer en budget som de sedan inte håller sig till. När de kommunala skolorna får tillskott kompenseras inte friskolorna på samma sätt, säger Martin Poppius, affärsutvecklare på ett av Sveriges största friskoleföretag, Academedia.

I praktiken betyder det att de kommunala skolorna får en högre skolpeng än friskolorna.

En annan vanlig metod är att kommunen flyttar över underskott till kommande budgetår, vilket kan fortgå år efter år. Det är svårt att överblicka vad som egentligen händer med underskottet.

– Efter två år kanske det kommer en ny politisk majoritet i kommunen som skriver av hela underskottet utan att kompensera friskolorna. Det är väldigt svårt att följa hur underskotten rullar vidare. Det handlar om väldigt stora belopp, säger Martin Poppius.

Det förekommer också att kommuner medvetet underbudgeterar, menar flera friskolerepresentanter som tidningen Entreprenör har varit i kontakt med.

Idag finns det ingen fullständig kartläggning över hur kommunerna hanterar sina underskott. Enligt Academedias egen undersökning bland 22 kommuner var det nio som avskrev underskotten, elva som överförde resultat mellan åren och två som kompenserade de fristående skolorna för underskotten.

Sedan den nya lagen kom till har många friskolor valt att gå till Förvaltningsrätten för att få kompensation. Mellan 2010 och 2013 har Förvaltningsrätten tagit ställning i 578 mål där de fristående skolorna har ifrågasatt ersättningen, enligt en sammanställning från SKL och Friskolornas riksförbund. Även om undersökningen inte är klar uppskattas antalet ärenden i Kammarrätten vara cirka 40-50. Antalet pågående mål som rör problemet med underskott är cirka tio.

Även om det inte gick att överklaga ersättningen före 2010 visar alla överklaganden att lagen har brister, menar Cecilia Nykvist, fd vd på Friskolornas riksförbund, som i början på juni blev vd för UF.

För organisationen har kommunernas hantering av skolpengen seglat upp till en huvudfråga. Cecilia Nykvist vill se över lagen, även om det är för tidigt att uttala sig om exakt vad som måste göras. Hon betonar dock att det behövs ökad öppenhet när skolpengen räknas ut.

– Det är oerhört viktigt att friskolorna får samma skolpeng som de kommunala skolorna. Gör man ett underskott och tillför extraresurser ska även friskolorna ha ersättning för det, säger Cecilia Nykvist.

– Jag har följt frågan sedan 1998 och på något sätt känns det att den står och stampar. Vi hade stora förhoppningar på lagen om lika villkor från 2010 men fortfarande underkompenseras friskolorna med 7-8 procent i genomsnitt, säger Martin Poppius.

Så räknas skolpengen ut

Så räknas skolpengen ut

Den grundar sig på kommunens budget för det kommande budgetåret och ska beslutas före kalenderårets början. Bidraget består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp.

Andra trätoområden

1. Lokalpengen skapar en hel del huvudbry. Den ska motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnader.

2. Det finns även synpunkter på ersättningen för de administrativa kostnaderna som ersätts genom en schablon.

3. De kommunala skolorna får full kompensation för sina momskostnader medan friskolorna istället får en schablon. Friskolorna menar att det gör det dyrt för dem att anlita andra företag.

Henrik Svidén