Tunga jurister: Skogsstyrelsen struntar i grundlagen

Skogsstyrelsen
Foto: Privat, LRF, Skogsstyrelsen
2.36k

Äganderätt Statliga myndigheter struntar i grundlagen och fullkomligt kör över medborgare, rasar flera jurister. Skogsstyrelsens försök att rättfärdiga stöld från skogsägare är inte unikt, menar juristen Claes Sjölin. ”Släpa tjänstemännen till skranket. Om de som ständigt kränker äganderätten straffades för tjänstefel skulle förmodligen statens uppförande ändras radikalt”, säger han.

artikelserie bild Striden om skogen

Äganderätten i skogen är satt under press. Allt fler skogsägare förlorar brukanderätten över sin skog när olika miljömål vinner mark på bekostnad av skogsproduktionen.

Fler artiklar i denna serie

Äganderätten, en av de mest fundamentala principerna i vår rättsordning angrips från flera håll av staten och deras myndigheter, menar flera jurister. Statliga utredningar landar i slutsatsen att kommuner ska få lösa in privat mark utan att ersätta ägarna. Skogsägare står handfallna när de inte får avverka sin egen skog och myndigheterna vägrar ersätta dem, och fastighetsbolag som planerat för bostäder stoppas av det nya strandskyddet och kompenseras inte.

Exemplen på att äganderätten är under attack är många, menar affärsjuristen Claes Sjölin.

– Det är helt klart så att äganderätten ifrågasätts oftare från myndighetshåll nu än för tjugo år sen och trycket kommer från politiskt håll.

Staten ger sina myndigheter direktiv och de verkar därefter. Att det skulle vara en särskilt svår fråga tycker inte Claes Sjölin.

– Vår grundlag skyddar äganderätten och rätt till ersättning när du fråntas avkastningen. Vår svenska grundlag går före alla direktiv och förordningar som implementerats via EU. I Europakonventionen finns också ett mycket starkt egendomsskydd som till och med är starkare än vårt eget, säger han.  

Inom skogsbruket har staten stoppat ett flertal markägare att avverka sina skogar och sedan vägrat betala ut ersättning med hänvisning till att det inte skulle vara pågående markanvändning att avverka sin skog. Skogsägarna har blivit tvungna att stämma staten och vunnit i första instans. Men staten valde då att överklaga till mark- och miljööverdomstolen.

– Skogsstyrelsens agerande är mycket oroväckande. Man stoppar skogsbruk, vägrar betala ersättning på felaktiga grunder och tvingar markägarna till domstol för att värna sin rätt. Detta skapar stor oro och osäkerhet, säger Anna Treschow, rättspolitisk expert på LRF Skogsägarna.

Den senaste tiden har en infekterad debatt rasat mellan riksdagspolitiker och generaldirektören för Skogsstyrelsen. Helena Lindahl och Peter Helander från Centerpartiet menar att en vinst för staten i den här processen skulle innebära ett konkret hot mot äganderätten och skaka om den svenska skogsnäringen i grunden.

– Det mest upprörande är att initiativet till att urholka äganderätten tagits av skattefinansierade myndigheter. I stället för att värna den grundlagsskyddade äganderätten har man tagit sig rätten att urholka den, säger Helena Lindahl, riksdagsledamot Centerpartiet.

Skogsstyrelsens generaldirektör, Herman Sundqvist, menar att Centerpartiet ”snedvrider och sprider konspirationsteorier”. Han menar att det inte handlar om en strid som hans myndighet ska vinna eller förlora utan att hans myndighet behöver vägledning och därför fortsätter att driva den här processen. Det är så vi måste göra i ett rättssäkert samhälle, skrev han häromdagen i Dagens Industri.

På sin blogg liknar han den pågående rättsprocessen vid en hockeymatch och de drabbade skogsägarna liknas vid en hockeypublik som gärna försöker påverka domarna om att pucken verkligen var över mållinjen.

Hanna Holmberg som är en av drabbade skogsägarna, tycker att generaldirektörens liknelse är upprörande.

– Vi har lånat pengar och köpt vår första skog med ett värde grundat på en rådgivande skogsbruksplan gjord av Skogsstyrelsen. Samma myndighet nekar oss sen att avverka och nekar oss också, bisarrt nog, också ersättning. Sen jämförs vi med en buande publik på en hockeymatch av generaldirektören på myndigheten. Det är lågt, säger hon.

Helena Lindahl och Peter Helander markerar att det inte är statens uppgift att ruinera enskilda skogsägare, utan att staten istället bör reda ut med politikerna vad som ska gälla.

– Skogsstyrelsen ska arbeta utifrån de regelverk som finns. Det innebär inte att myndigheten kan välja vilka bestämmelser som man vill tillämpa och inte. Det är inte lätt att tillämpa det samlade regelverket, men det är faktiskt så att både grundlag, förvaltningslag och sektorslagstiftning ska tillämpas tillsammans. Om man inte behärskar det så är det kompetensutveckling som behövs, inte att man driver domstolsprocesser riktade mot enskilda, säger de.

Hur ser ni på Skogsstyrelsens argumentation om att det inte handlar om att vinna eller förlora, utan om att de måste tvinga fram praxis för att veta vad som ska gälla? Att de behöver vägledning på området?

– Myndigheter ska följa lag och praxis, inte försöka utveckla nya regler. Om en myndighet vill ha nya regler ska de vända sig till den lagstiftande församlingen som tar ställning i frågan och eventuellt förändrar lagar inom landets demokratiska processer, säger Anna Treschow.

Claes Sjölin menar att man kan tala om tjänstefel från myndigheternas sida. Att strunta i grundlagen och Europakonventionen måste rimligen betraktas som tjänstefel, påpekar han.

– Släpa de tjänstemän som inte kan 1:a tilläggsprotokollet i Europakonventionen till skranket. De är skyldiga att veta att varje persons rätt till sin egendom ska lämnas okränkt, säger Claes Sjölin.

– Om de tjänstemän som ständigt kränker äganderätten straffades skulle förmodligen statens uppförande ändras radikalt, fortsätter han.

Att överklaga med de alldeles galna argumenten att staten behöver få klarhet i andra frågor än de domstolarna kan pröva är såklart provocerande, menar Claes Sjölin. Det borde generaldirektören ha koll på, betonar han.

– En riktigt hög statlig tjänsteman har betalt och har en hel stab med jurister för att naturligtvis veta bättre och kunna lagen. De frågor Herman Sundqvist tycker sig vilja ha svar på har Europadomstolen dessutom besvarat för länge sedan, och det förväntas naturligtvis en generaldirektör veta eller snabbt kunna ta reda på. Gärna innan han drar in staten i rättegångar, eller som GD ger sig in i debatten, säger han.

Så säger grundlagen

Regeringsformen (RF) 2 kap
Egendomsskydd och allemansrätt
15 § Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.
Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.
Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.
Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.

 

Urban Ermling