Vad betyder ”förbättrade rutiner”, Migrationsverket?

ungdomar

Redaktionen tycker Utländska toppstudenter som vill studera i Sverige får allt oftare nej av Migrationsverket. Mer än dubbelt så många fick avslag på sin ansökan om studier på svenska lärosäten förra året jämfört med året innan.

Myndigheten har bland annat hävdat att studenterna inte kan göra sig förstådda i de enklare intervjusamtal som sker vid svenska ambassaden i deras hemländer. Detta trots att de svenska lärosätena går i god för deras intellektuella förmågor.

Migrationsverket självt stoltserar med att de ökade antalet avslag är resultatet av ”förbättrade rutiner” trots att universiteten och högskolorna är starkt kritiska (läs rekommenderade nyheter).

För en utomstående framstår det som tämligen obegripligt att ett välrenommerat svenskt lärosäte bedömer och välkomnar en student att ta del av en utbildning på hög nivå, medan samma lands ambassad och Migrationsverket anser att studenten ifråga inte ens kan göra sig förstådd i en enklare konversation.

Akademiskt fikonspråk till trots, om ett universitet bedömer att en utländsk student klarar att avlägga en mastersexamen på engelska, så undrar man vilka frågor som egentligen ställs i det enkla intervjuer som görs på ambassaderna.

Migrationsverket menar dock att de kommunikationsproblem man har med toppstudenterna bara utgör en liten del av en större helhetsbedömning. Men vad helhetsbedömningen baseras på är dock svårt att få insyn i då myndigheten oftast hänvisar till sekretess i enskilda fall.  

Men frågan är: hur kan Migrationsverket, med sin begränsade informationshorisont, egentligen bedöma om en student har bristande studieavsikt?

I dagsläget finns ingen direktkontakt mellan Migrationsverket och universiteten när det kommer till studentansökningar. Är det inte rimligt att myndigheten frågar det lärosäte, som erbjuder en utländsk student stipendier, handledare och studieplats, hur lärosätet gjort sin bedömning av studentens studieavsikt och förmåga att ta till sig en utbildning? Då skulle Migrationsverket få en bättre bedömningsgrund utan för sitt beslut utan att äventyra någon sekretessparagraf.

Med tanke på dagens omständliga process, som kostar svenska lärosäten miljontals kronor och ger Sverige dåligt rykte, kan man fråga sig om vassare studentutredningar inte skulle gynna alla inblandade. Vad kan förändras i bedömningsprocessen, som även andra än Migrationsverket, uppfattar som en ”förbättring av rutinerna”?

Anna Rennéus Guthrie

Anna Rennéus Guthrie