Rekordstort intresse för life science

life science
Jonas Söderström, redaktör och ansvarig utgivare för nyhets- och analystjänsten BioStock.

Innovation Intresset för svenska bolag inom medicin- och biotekniksektorn, ofta kallat life science, ökar kraftigt. Det märks inte minst på antalet marknadsnoteringar och börsintroduktioner, som förra året var rekordmånga. Investerarna lockas av chanserna till hög avkastning och entreprenörerna av möjligheterna att se sin idé utvecklas till en bärkraftig produkt.

MiniDia
Antal bolag inom medicin- och biotekniksektorn som noterats på listorna Aktietorget, First North elelr Nasdaq small cap-lista 2012-2015.
life science

Förra året noterades sammanlagt 34 nya medicin- och bioteknikbolag på de tre svenska listorna Aktietorget, First North eller Stockholmsbörsens small cap-lista. Det är noteringsrekord och kan jämföras med 2014 då 21 life science-bolag marknadsnoterades. Så sent som 2012 var det bara sju bolag inom sektorn som noterades, så intresset de senaste åren har alltså växt snabbt och starkt.   

– Utan tvekan ligger svenska och nordiska bolag i framkant när det gäller forskning och utveckling, vilket naturligtvis också lockar investerare, säger Jonas Söderström, som är redaktör och ansvarig utgivare för nyhets- och analystjänsten BioStock. Den nätbaserade informationstjänsten har som affärsidé att bevaka och informera om nordiska bolag inom medicin- och biotekniksektorn.

De svenska bolagens framsteg beror till stor del på det nära samarbetet mellan universitet och näringsliv, särskilt i Lund, där BioStocks redaktion också ligger.

Antalet bolag inom sektorn uppgår till omkring 1 500 i Sverige och antalet sysselsatta kan räknas i tiotusental. Att branschen är viktig för Sverige illustreras även av det faktum att exporten av läkemedel är landets sjätte största exportgren.

Jonas Söderström ser flera viktiga förklaringar till det ökade intresset för sektorn de senaste åren.

– Den allmänna trenden inom hela industrin är att de stora internationella läkemedelsbolagen lägger ner stora delar av den egna forskningen och istället köper upp lovande projekt från små specialiserade bioteknikbolag, säger han.

Men det finns även trender när det gäller forskningens inriktning, och där svenska bolag ligger långt framme, som ökat intresset.

– Utvecklingen går mot fler så kallade särläkemedel. Det är läkemedel inriktade mot mindre patientgrupper och mot ovanliga sjukdomar, säger Jonas Söderström.

– En annan trend är att nya mediciner i större utsträckning tas fram på biologiska molekyler, istället för på syntetiska preparat. Det ger i förlängningen säkrare läkemedel med färre biverkningar, fortsätter han.

Branschen är speciell ur flera olika perspektiv. Företagen har ofta bara en handfull medarbetare och dess grundare är ofta forskare med spetskompetens inom sin nisch och med en stark drivkraft att de ska lyckas med sina utvecklingsprojekt.

Branschen är också speciell på så sätt att det tar lång tid och kostar mycket pengar innan en produkt är färdigutvecklad och kan marknadsföras eller säljas till ett större läkemedelsbolag. Branschstatistik visar att upp emot 90 procent av alla läkemedelskandidater inte når hela vägen till godkännande. Dessutom är både forskning och studier, som ska påvisa en ny behandlingsforms positiva effekter, kostsamma och tenderar att äta upp en stor del av startkapitalet. Om studierna dessutom inte visar på de resultat som de inblandade hoppats på så äventyras hela bolagets fortsatta existens.  

Det krävs därmed att både grundare och investerare är uthålliga och det behövs också en ganska stor portion riskvilja. För även om offentligt finansierade forskningsprojekt har betydelse så är det privata initiativ och privata pengar som utgör motorn i utvecklingen.

Jonas Söderström förstår investerarnas stadigt ökande intresse, men varnar samtidigt för att det finns risker.

– Det är en riskfylld bransch och de flesta bolagen har en lång och svår väg att gå. Men de som lyckas kan bli rikligt belönade. Prislappen på ett lovande projekt kan överstiga utvecklingskostnaderna med mellan tio och 100 gånger, säger han.   

Men de som verkligen är uthålliga kan alltså tjäna väldigt mycket pengar. De företag som lyckas är ofta ensamma om en patentskyddad produkt och har de inte möjlighet eller resurser att själva hantera kommersialiseringen, så är det vanligt att licensen säljs till ett av de större, etablerade bolagen. Sådana affärer sker ofta innan en lovande produkt är helt färdigutvecklad. Det blir då det större bolaget som genomför de ofta väldigt kostsamma och omfattande studierna. Ett aktuellt exempel på detta var när det Lundabaserade bolaget Alligator Bioscience träffade en uppgörelse med läkemedelsjätten Johnson & Johnson. Affären, som gjordes förra året, uppskattas vara värd drygt sex miljarder kronor.  

Men det är också detta som gör branschen både speciell och intressant för investerare.

– Som investerare behöver du inte vara med från start till mål med din investering. Produktutvecklingen sker i olika faser, vilket gör att man själv kan välja investeringshorisont. Man kan vara med hela vägen till resans slut eller kliva av när produkten visar lovande testresultat, men ännu inte är helt klar för kommersialisering, säger Jonas Söderström.

Frågan är om den starka utvecklingen för den svenska life science-sektorn kommer att fortsätta eller om en viss mättnad kan skönjas. Antalet nynoteringar kommer i år troligtvis inte nå upp till nivåerna för fjolåret, som trots allt ett toppår. Den allmänna oron på aktiemarknaden kan vara en anledning till en minskad iver att notera det egna bolaget.   

Men Jonas Söderström menar samtidigt att det kan gynna de bolag som verkligen väljer att nyemittera och notera sin aktier.

– Bolag med intressanta projekt och med bra grundförutsättningar som exempelvis en stark ledning, bra samarbetspartners och en solid patentportfölj, kan locka till huggsexa bland investerarna när det är dags för en marknadsnotering, säger han.

Pär Krause

De små bolagen dominerar

De cirka 125 svenska medicin- och bioteknikbolagen, som har sina huvudkontor i Sverige, sysselsätter omkring 1500 personer (2014).
Variationerna vad gäller storleken är stora. Medan det största företaget, Swedish Orphan Biovitrum, sysselsätter 589 personer har 88 procent av bolagen högst tio anställa. Nära hälften av företagen (48 procent) har bara en eller två anställda.
Det innebär emellertid inte att endast en eller två personer verkligen arbetar med det aktuella företagets forskning då det är vanligt att de minsta företagen hyr in tillfällig personal eller lägger ut en del av forskningen på entreprenad.
Källa:Sweden Bio 2015