Fortsatt bäst före-datum på företaget som vill minska matberget

Karl Andersson, Matsmart
Foto: SÖREN ANDERSSON

Vad hände sen Bäst före-datumet i all ära, många livsmedel har en betydligt längre hållbarhet, särskilt när det gäller torrvaror. Att ta till vara dem, sälja vidare och på så sätt bekämpa det växande matberget är den affärsidé som satt Matsmart på kartan. Nu är företaget på väg ut i Europa.

Matsmart har tydliga tillväxtambitioner, det stod klart redan när Entreprenör intervjuade företaget i december 2015. Då var siktet inställt på att omsätta en miljard inom fem till sju år.

– Det står vi fast vid fortfarande, vi har en fortsatt fantastisk tillväxt så det målet är inte orealistiskt, säger Karl Andersson, vd och en av de tre som grundade företaget.

Ytterligare två år tidigare var företaget bland de första i landet med en tämligen oprövad affärsidé, den att via nätet sälja överskottsvaror från livsmedelsbranschen. Det är varor som annars skulle slängas på grund av kort datum, förpackningsbyte, att de är säsongsvaror eller ett utgående sortiment. Sortimentet består av torrvaror, snacks, rengöringsprodukter och djurfoder. De säljs nu via nätet och till priser långt under ordinarie butikspris.

Affärsidén byggde på en växande insikt om att vi överproducerar livsmedel och det skapar ett växande matberg som i vissa fall går direkt till soptippen. Enligt siffror från Naturvårdsverket kan det röra sig om drygt 11 000 ton livsmedel per år.  

– Bäst före-datumet är en försäkran från producenten om att varan, fram tills ett visst datum, ser ut och smakar som den gjorde när den producerades. Men 99 procent av varorna är ju inte farliga att konsumera en lång tid därefter, fortsätter Karl Andersson.

Det var en affärsidé som omedelbart slog an hos kunderna. Vanan att återvinna och sopsortera fanns ju redan hos hushållen, nu kunde man gå ett steg till. Det visar siffrorna från förra året: Då sålde Matsmart 700 ton livsmedel.

– Våra kunder älskar kombon att göra något bra för miljön samtidigt som man får något billigt.

I och med att kunderna var villiga att köpa, ändrade sig den inledningsvis mycket tveksamma branschen. Tvärtom blev det en goodwill att man nu var med och tog sig an problemet mat fullvärdig mat som annars skulle ha kasserats. Det innebär att Matsmart i dag har gått från att köpa in varor på ad-hoc när det fanns att tillgå, nu har ett långtgående samarbete med leverantörerna.

– Till största delen är det ren överproduktion och varor där man förnyat förpackningarna och allt mindre produkter med kort datum. Ett annat exempel är en godisproducent som inte riktigt fick till utseendet på lakritsbitarna. Det var alltså inget fel på själva godiset, det såg bara inte ut som de ville. De kan vi sälja som ”nästan perfekt godis”.

Det växande matberget är inte ett isolerat svenskt problem vilket gör att affärsidén går att genomföra i de flesta länder. I dag finns Matsmart i Norge och tar i dagarna de första stegen in på den finska marknaden. I takt med en ökande medvetenhet hos konsumenterna – i Frankrike är det i dag straffbart att slänga mat – öppnar sig nya marknader. Det gör också att det så smått har börjat dyka upp konkurrenter men Matsmart är fortfarande den största kommersiella aktören tack vare att den var först ut.

– Vi har varit med och skapat en ny nisch och kommer att fortsätta växa i Europa så snart vi hittar lämpliga samarbetspartners, säger Karl Andersson.

Tre saker vi lärt oss
  1. Att vara naiv och tro på idén kan vara en tillgång.
  2. Tillväxt är som en drog. Det kan vara svårt att vänja sig vid ett nolläge.
  3. Gör inte allt själv, bygg ett lag och ta hand om varandra.
Det kunde vi gjort annorlunda

”Vi borde ha investerat i större lager och bättre infrastruktur tidigare.”